Efter psykiatrireformen, 1995, ökade samhällsinsatserna för personer med psykiska funktionshinder inom områden som boende och sysselsättning och delaktighet och gemenskap var viktiga ledord. I och med reformen startades flera Aktivitetshus och i Göteborg finns sex kommunala Aktivitetshus. I studien deltar två av Göteborgs kommunala Aktivitetshus. Studien syftar till att undersöka betydelsen av dessa Aktivitetshus för besökarna. Genom en kvalitativ metod med tio intervjuer med besökare och personal på Aktivitetshusen har information insamlats.

Psykiatrireformen 1995 bidrog till att samhällsinsatserna ökade för personer med psykisk ohälsa inom områden som boenden och sysselsättningar. Handlingsplaner och mål skapades för att hela Sveriges befolkning skulle få möjlighet att känna delaktighet och ha inflytande i samhället. Socialt stöd har påvisat ha stor betydelse i samband med återhämtning och integration i samhället. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med psykisk ohälsa uppfattar socialt stöd från eget perspektiv och vilka erfarenheter de har av det. Genom en kvalitativ metod genomfördes sex semistrukturerade intervjuer där data samlades in.

Gunnareds Gård är ett Aktivitetshus i Göteborgs kommun som arbetar med brukarinflytande. Denna uppsats syftar till att ta reda på hur personal och deltagare upplever brukarinflytandets betydelse på Gunnareds Gård. Detta syfte uppfylldes genom att undersöka vad det fanns för syn på brukarinflytandet på gården, hur brukarinflytandet gestaltade sig, vilken betydelse brukarinflytandet ansågs ha för deltagarna, för verksamheten och för personalen samt om brukarinflytandet ledde till återhämtning för deltagarna. En kvalitativ undersökning genomfördes där både intervjuer och observationer användes. Slutsatsen var att brukarinflytandet upplevdes vara centralt i verksamheten även om det inte alltid fungerade perfekt.

Studien är en kvalitativ fallstudie kring brukarinflytande och empowerment på Aktivitetshuset Gunnareds gård. Syftet har varit att undersöka hur empowermentliknande metoder tillämpas och hur empowermentarbetet upplevs av deltagare och personal. För att få undersöka detta har vi haft följande frågeställningar? Vilka metoder används vid tillämpningen av empowerment? -Hur tillämpas dessa metoder i verksamheten? ? Kan deltagarna påverka verksamheten? -Hur/Varför inte?? Hur beskriver personalen de begrepp de arbetar med?? Hur upplevs arbetet med inflytande och empowerment?ResultatArbetet med brukarinflytande på Gunnareds gård sker främst genom verksamhetens möten och arbetsgrupper. Ett av de resultat som kom fram i vår studie är hur deltagare och personals uppfattning av möten delvis skiljer sig åt.

För att skapa kraftfullare presentationer måste nya metoder implementeras för att visualisera projekt. Ett Aktivitetshus för ungdomar visualiseras i detta projekt genom att 3D-modellen av huset placeras i ett filmklipp från den plats där huset skall stå. Stegen som togs för att realisera detta var förarbete i form av inskaffande av ritningar, filmande, matchmoving, 3D-modellering, rendering, compositing och ljuddesign. Resultatet blev ett filmklipp som ur ett första persons perspektiv både visar exteriören och interiören..

Psykiatrireformen 1995 bidrog till att samhällsinsatserna ökade för personer med psykisk ohälsa inom områden som boenden och sysselsättningar. Handlingsplaner och mål skapades för att hela Sveriges befolkning skulle få möjlighet att känna delaktighet och ha inflytande i samhället. Socialt stöd har påvisat ha stor betydelse i samband med återhämtning och integration i samhället. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med psykisk ohälsa uppfattar socialt stöd från eget perspektiv och vilka erfarenheter de har av det. Genom en kvalitativ metod genomfördes sex semistrukturerade intervjuer där data samlades in.

We live in a time where the influence of citizens is taking a larger role in the spatial planning. The Swedish laws, such as PBL, deals with matters of citizen participation which advocates that the youth should be included in the consultation circuit, but there is no directive given.  The report's purpose is to demonstrate methods for how to get the young people's influence included in the spatial planning, with a main focus on the ages between 13 and 21. On the base of literature and two case studies, the goal is to illustrate how to integrate young people through a meeting place in Jonkoping, Sweden. The report is structured along with an analysis based on the literature, two case studies from previous projects and discussions/interviews with young people from four selected areas in Jonkoping.  The case studies from Malmo and Gothenburg show how the cooperation between different participants can be organized during the planning and how to give the users a greater involvement. Based on literature and case studies, we carried out a field analysis of the four most segregated areas of Jonkoping; Osterangen, Oxnehaga, Ekhagen and Raslatt.