I vårt examensarbete har vi fördjupat oss i hur några lärare och förskollärare uppfattar vilka barn är i behov av särskilt stöd samt hur de arbetar praktiskt i den dagliga verksamheten med barn i behov av särskilt stöd. En kvalitativ undersökningsmetod användes i examensarbetet med semistrukturerade intervjufrågor. Undersökningen visade oss att benämningen av vilka barn som är i behov av särskilt stöd varierar och är beroende av den aktuella rollen som lärare och förskollärare.  Genom vår undersökning kunde vi se följande uppdelning av begreppet: barn i socioemotionella svårigheter och barn i kunskapsrelaterade svårigheter.I resultatet togs även upp inkluderings begrepp och det framkom att samtliga respondenter har en positiv inställning till inkludering av barn i behov av särskilt stöd i den dagliga verksamheten. Men att trots den viljan till total inkludering som finns är det fortfarande vanligt med särskiljande undervisning i skolans värld..

Syftet med denna c-uppsats är att belysa bild- och formskapandets betydelse för barnen i förskolan utifrån pedagogers synsätt. Studien innefattar likeheter och skillnader mellan uttalade Reggio Emilia-inspirerade förskolor och andra förskolor i avseende till miljöns betydelse för bild- och formskapande aktiviteter i förskolan, vid planering, kommunikation, materialets betydelse och tillgänglighet. I bakgrunden görs en historisk tillbakablick på bild- och formskapande och tidigare forskning om bild- och formskapandets betydelse med tanke på miljöns utformning. Metoden som använts i denna studie är halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Studien utgår ifrån den sociokulturella teorin och fenomenologin.

I denna uppsats har fokus legat på att besvara frågan hur och varför barn i åldern 6-10 år använder Internet. Syftet har varit att utöka kunskaperna om barns relationer till Internet. Det är viktigt att vuxenvärlden blir medveten om vad barnen gör på Internet. För att besvara frågeställningen gjordes enkätstudier och fokusgruppstudier med barn inom ålderspannet. Resultaten visade att de mest förekommande aktiviteterna som de gör är spela spel, se på film, lyssna på musik, kommunicera och informationssökning.

Syftet med detta arbete var att beskriva personers upplevelse av att leva som amputerad, med fokus på smärta och protesanvändning. Studien har baserats på sju vetenskapliga artiklar, som har analyserats med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analyseringsarbetet gjordes utifrån två frågeställningar: Upplevelsen av att leva med fantomsmärta och Amputerade personers upplevelse av att använda protes. Dessa två frågeställningar resulterade i vardera tre kategorier: Att vara tvungen att stå ut med fantomsmärtan och dess variationer, Att begränsas i det dagliga livet efter amputation, Att vilja ha mer information om fantomsmärtan av omvårdnadspersonal istället för av andra personer som genomgått amputation, Att känna sig osäker på protesen och vilja påverka dess utformning, Att känna en förändring och begränsning av protes- användningen, men med tiden bli medveten om den och anpassa sig samt Att uppleva protesens passform och utseende som viktigt. Studien visar att det är en stor förändring att genomgå en amputation, både fysiskt och psykiskt.

Hjärtsvikt är en allvarlig sjukdom som kräver livslång behandling, mediciner och har en stor påverkan på det dagliga livet. Tidigare forskning visar att män och kvinnor påverkas olika av att leva med sjukdomen. Relativt få studier tar upp enbart det kvinnliga perspektivet. Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med hjärtsvikt. Nio artiklar kvalitetsgranskades och analysmetoden som användes var manifest innehållsanalys.

Uppsatsen handlar om hur förskoleklassen förändrats sedan införandet av läroplanen Lpo-94 (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). Den diskuterar mötet mellan förskola och skola samt lekens roll i dessa olika verksamheter. Studien baseras på intervjuer och enkätundersökningar i åtta förskoleklasser i en mindre kommun. Syftet var att undersöka hur verksamheten i förskoleklassen påverkats av införandet av läroplanen Lpo -94. Via litteratur och artiklar har det framkommit att leken är en avgörande del i barnens utveckling.

AbstractUppsatsen syftar till att undersöka hur de organiserade musikaktiviteterna på fyra förskoleavdelningar är uppbyggda samt vilket syfte dessa har. Data samlades in genom observationer på fyra förskoleavdelningar som följdes upp med en intervju med den aktiva förskolläraren. De två frågor som ligger till grund för vårt arbete är:Vilket innehåll har de organiserade musikaliska aktiviteterna i förskolan?Vilken uppfattning har förskollärare om betydelsen av organiserade musikaliska aktiviteter för barn i förskolan?Huvudresultatet i vårt examensarbete visar att förskollärarna använder sig av olika verktyg för att fånga barnen i de musikaliska aktiviteterna. Pedagogerna har olika syn på samlingarna vilket gör att innehållet i de musikaliska aktiviteterna varierar och kan bidra till god språkutveckling för barnen..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken matematik förskolebarn uttrycker i leken samt vilket material som används när matematik uttrycks.         Frågeställningarna är vilken matematik förskolebarn uttrycker i den fria leken inomhus och vilket material förskolebarn använder när de uttrycker matematik. Arbetet är en kvalitativ studie och metoden som använts är observationer av barns lek inomhus på förskolan. Resultatet utgår från fem av Alan Bishops sex matematiska aktiviteter; räkna, lokalisera, mäta, konstruera och leka. Dessa fem aktiviteter är kopplade till förskolans läroplan.

Fysisk aktivitet var i det förhistoriska samhället en naturlig del av det dagliga livet och en nödvändighet för att överleva. I dagens samhälle gäller dock inte samma premisser. Uppväxtåren har en avgörande roll för barnets framtida hälsa. Vuxenvärlden spelar en stor roll vad gäller skapandet av gynnsamma förutsättningar för aktivitet, alltså ge utrymme och skapa tillfällen för barn att vara aktiva. Genom denna studie vill vi se hur föräldrarna ser på barnens aktivitetsnivå och om barn kan inspireras av föräldrarnas aktivitetsnivå samt intresse och erfarenheter av fysisk aktivitet.

Matematikundervisningen på gymnasiet ska ge eleverna kunskaper för vardagsliv och en grund för kommande arbetsliv. Lärare på en gymnasieskola har intervjuats om hur de anpassar Matematik A till olika program och vilken respons de upplever från eleverna på dessa anpassningar. Denna studie med kvalitativ ansats har utifrån intervjuerna gett en kartläggning av hur lärare anpassar undervisningen av Matematik A för olika program, både medvetet och omedvetet. Utifrån kartläggningen gjordes också en fördjupad analys för att hitta troliga bakomliggande faktorer till anpassningarna. Resultatet visar att lärarna anpassar matematiken till olika program på flera sätt och nivåer. Vissa anpassningar gör lärarna medvetet, som att vinkla uppgifter, aktiviteter och genomgångar till grupper och programmål eller på individnivå med stöd, extra material och utmaningar.

En venport är en dosa som opereras in under huden för att kunna användas vid framförallt kemoterapi, transfusioner, parenteral nutrition, blodprovstagning och smärtbehandling. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av att ha fått en venport inlagd på venportmottagningen. I syftet ingick även att ta reda på om det fanns någon skillnad mellan mäns och kvinnors upplevelser vad gäller smärta, oro och information i samband med ingreppet samt om det fanns något samband mellan information och smärta vid ingreppet. Patienterna intervjuades utifrån en enkät. Antalet patienter som ingick i studien var 20 kvinnor och 21 män.

Under 2010 avled cirka 90 000 personer i Sverige, varav 80 procent bedömdes ha behov av palliativ vård. Palliativ vård ges oberoende av diagnos och ålder under personers sista tid i livet. Den palliativa perioden varierar, beroende från person till person. Syftet med studien är att undersöka hur både sjuksköterskan och patienten ser på autonomi och värdighet vid palliativ vård. Metoden som valts är litteraturöversikt med kvalitativa artiklar som kvalitetsgranskats.

Syfte: Denna studie syftar till att ta reda på vad barn på ett fritidshem tycker om att göra på sin fritid. Det stora fokuset i undersökningen är att se vilka aktiviteter som barnen väljer att göra när de befinner sig på sitt fritidshem och vad de väljer att göra när de inte är där. Den tar också reda på huruvida personal tolkar sitt uppdrag om hur barn ska få en meningsfull fritidshemsvistelse.Frågeställningar:Vad tycker barnen om att göra på sin fritid? (både utanför och på fritidshemmet)Vilka aktiviteter, som fritidshemmet erbjuder, tycker barnen om att delta i/ inte delta i?Vilka aktiviteter gör att vissa barn väljer att inte vara på fritids och vilka gör att de vill vara där? (gäller de som får gå hem själva)Hur tolkar personalen sitt uppdrag?Metod: Det empiriska materialet i uppsatsen består av enkäter som är ifylla av en skolas mellanstadiebarn samt av personal som arbetar i skolans olika fritidshem.Sammanfattning: Resultaten pekar på att många mellanstadiebarn som får gå hem själva efter skoltid väljer att göra det och har sin fritid utanför fritidshemmet. Det visar sig att det finns många aktiviteter utanför fritidshemmet som barnen utför när de är lediga och som inte utövas på fritidshemmet.

Bakgrund Dagens samhälle ställer allt större krav på den enskilde individen att bidra till ett hållbart samhälle, där återvinning av förbrukade material är en del. Samtidigt talas om tillgänglighet för alla individer i samhället och lika rättigheter.Syfte Studien syftar till att undersöka hur förutsättningarna i miljön ser ut vid återvinnings-/miljöstationer för rullstolsburna i Örebro Kommun.Undersökningsmetod En observationsstudie av miljöfaktorer har gjorts utifrån egen utarbetad checklista med grund i bland annat bedömningsinstrumentet Housing Enabler samt rekommenderade mått från svensk lagstiftning angående byggnormer för tillgänglighet. Urvalet skedde genom bekvämlighetsurval.Resultat Observationerna av återvinnings-/miljöstationerna indelades i åtta kategorier, utifrån typ av station. De hinder som observerades var för höga/låga kärl, otillräckligt manöverutrymme, hindrande trösklar/trottoarkanter, tunga dörrar utan automatik och tunga lock/luckor på återvinningskärlen.Slutsats Samtliga observerade återvinnings-/miljöstationer innefattade miljöhinder för rullstolsburna vilket påverkar möjligheten till självständig återvinning. .

??Bakgrund: I Sverige lever 325 000 personer med diabetes typ 2. Sjukdomens utveckling kan reduceras genom kost- och motionsförändringar. Egenvård är betydande för att patienten ska ta kontroll över sjukdomen och minimera risken för komplikationer. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkat patienters förmåga att utföra egenvård vid diabetes typ 2.