Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters egna erfarenheter av att anvĂ€nda kreativa aktiviteter som intervention för klienter. För att studera detta intervjuades sex arbetsterapeuter verksamma inom kommun och landsting i norra Sverige, med erfarenhet av att anvĂ€nda kreativa aktiviteter som Ă„tgĂ€rder tillsammans med klienter. I denna kvalitativa studie valdes innehĂ„llsanalys som metod för att analysera data som framkom ur intervjuer. Analys av data resulterade i fyra kategorier: ?ÅtgĂ€rd för identifikation av klienters resurser och begrĂ€nsningar?, Kreativa aktiviteter som Ă„tgĂ€rd i grupp?, ?Att sĂ€tta mĂ„l med kreativa aktiviteter som Ă„tgĂ€rd?, ?Att anvĂ€nda kreativa aktiviteter som Ă„tgĂ€rd för motivation och engagemang? som pĂ„ skilda sĂ€tt bidrar till ökad förstĂ„else om arbetsterapeuters egna erfarenheter av att anvĂ€nda kreativa aktiviteter som Ă„tgĂ€rd.

HjÀrnskada Àr en vanligt förekommande sjukdom som kan innebÀra mÄnga förÀndringar i livet. För de personer som dÄ befinner sig i ett förhÄllande kan relationen pÄverkas av den nya livssituationen. Syftet med den hÀr studien var att beskriva upplevelsen av parrelationen i ett förhÄllande efter att den ena partnern har drabbats av hjÀrnskada. Litteraturstudien innehÄller 13 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen ledde till fem slutliga kategorier: Att ha svÄrighet att hantera förÀndringar i parrelationen; Att fÄ behov av att stödja och ta hand om varandra; Att den sexuella relationen förÀndras; Att lÀra sig hantera det dagliga livet och bli mer sjÀlvstÀndig; Att kÀnna en rÀdsla och osÀkerhet inför framtiden.

Demenssjukdom innebÀr en successiv förlust av sÄvÀl fysiska som kognitiva funktioner som har betydelse för den enskilde personens vardagsliv. Syftet med studien var att beskriva den fysiska och kognitiva funktionsförmÄgan hos personer med misstÀnkt eller diagnostiserad demens och hur den förÀndras över en period av tre Är. Vidare var syftet att jÀmföra den förÀndrade funktionsförmÄgan hos dessa personer med en motsvarande grupp ur en normalpopulation av Àldre. Materialet till denna studie hÀmtades frÄn tvÄ forsknings- och utvecklingsprojekt, DemensvÄrd i Blekinge (DIBS) och The Swedish National Study on Aging and Care (SNAC). I studien anvÀndes instrumenten ADL-trappan, Bergerskalan samt MMT.

Bakgrund: Cytostatika har sedan 1960-talet anvÀnts för att bota flera olika cancerformer. Cytostatika skadar tumörer men pÄverkar Àven friska celler vilket ofta medför en rad olika biverkningar. Cancerpatienter befinner sig ofta i en sÄrbar situation vilket krÀver omsorgsfull omvÄrdnad. Syfte: Syftet med studien var att studera patienters upplevelser av vanligt förekommande cytostatikaorsakade biverkningar (illamÄende och krÀkningar, fatigue, hÄrförlust, smak-och luktförÀndringar) samt vilka hanteringsstrategier de anvÀnder sig av. Metod: Denna litteraturstudie baseras pÄ nio kvalitativa artiklar.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ erfarenheter av delaktighet i vardagliga aktiviteter hos personer med KOL. Totalt intervjuades sex kvinnor utifrÄn de kriterier att det skulle ha diagnosen KOL och ha problem med vardagliga aktiviteter. Deltagarna intervjuades med en halvstrukturerad kvalitativ intervju, dÀr de fick berÀtta om sina erfarenheter om delaktighet i vardagliga aktiviteter. Data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys, vilket resulterades i tre olika kategorier att avstÄ aktivitet, att anpassa aktiviteter, att be om hjÀlp i aktiviteter. I resultatet visade det sig att nÄgra av deltagarna valde att avstÄ frÄn att utföra vissa vardagliga aktiviteter beroende pÄ olika funktionsnedsÀttningar som var relaterade till deras sjukdom.

Bakgrund: Exoskeletten uppfanns för anvÀndning inom militÀren, men forskning och utveckling av den hÀr robottekniken har öppnat en möjlighet Àven till anvÀndning i rehabiliteringssyfte. Syfte: Att beskriva exoskelett för övre extremitet, ÀndamÄlet till vilket dessa anvÀnds inom rehabilitering för personer med fysiska funktionsnedsÀttningar, samt vÀrdet av att anvÀnda dem. Metod: Systematisk litteraturstudie. De databaser som anvÀndes var Amed, Cinahl och Medline. Genom en kombination av olika sökord resulterade sökningen i 11 artiklar som inkluderades i studien.

De vanligaste organtransplantationer som utförs idag Àr transplantationer av njure och lever. För att förebygga problem och stÀrka hÀlsan hos dessa patienter Àr det av vikt att vÄrdpersonal har kÀnnedom om hur patienterna upplever och pÄverkas i sitt dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var dÀrför att beskriva upplevelse av att leva med en transplanterad njure eller en transplanterad lever. Artiklarna som anvÀnts i analysen Àr kvalitativa studier som Àr gjorda pÄ vuxna personer utan psykisk sjukdom. Elva artiklar anvÀndes i analysen och granskades med en manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att ha och inte ha hÀlsa, att behandlingen inverkar pÄ livet, att stödet och informationen har betydelse, att ha förmÄgan att pÄverka det nya livet samt att kÀnna och visa tacksamhet.

De vanligaste organtransplantationer som utförs idag Àr transplantationer av njure och lever. För att förebygga problem och stÀrka hÀlsan hos dessa patienter Àr det av vikt att vÄrdpersonal har kÀnnedom om hur patienterna upplever och pÄverkas i sitt dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var dÀrför att beskriva upplevelse av att leva med en transplanterad njure eller en transplanterad lever. Artiklarna som anvÀnts i analysen Àr kvalitativa studier som Àr gjorda pÄ vuxna personer utan psykisk sjukdom. Elva artiklar anvÀndes i analysen och granskades med en manifest kvalitativ innehÄllsanalys.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av ÄtgÀrder och dess effekter i rehabiliteringen hos personer med Àtstörning. Undersökningsgruppen bestod av sju arbetsterapeuter med minst ett Ärs erfarenhet inom psykiatriska Àtstörningsenheter i Sverige. Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ metod dÀr författarna utgick frÄn halvstrukturerade intervjuer vid datainsamlingen. Data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys som resulterade i tre kategorier: ?Arbetsterapeuters erfarenheter av att utföra bedömningar?, ?Arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med mat? och ?Arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med skapande aktivitet?.

Bakgrund: Urininkontinens Àr ett vanligt tillstÄnd som har stor inverkan pÄ individens vÀlmÄende och dagliga liv. Sjuksköterskan möter i sitt arbete bÄde mÀn och kvinnor som besvÀras av urininkontinens. Den vetenskapliga litteraturen angÄende detta folkhÀlsoproblem Àr begrÀnsad och omrÄdet Àr relativt outforskat framförallt angÄende mÀnnens upplevelser. Syfte: Att undersöka mÀn och kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens samt deras upplevelser av stöd frÄn anhöriga och vÄrdpersonalens sida. Metod: Kvalitativ intervjustudie med semistrukturerad intervjuguide anvÀndes som metod.

Artros Àr en folksjukdom som kan pÄverka alla leder i kroppen. Artros i hÀnderna Àr vanligast bland kvinnor. Enligt rÄdande forskning ger denna form av artros en stor inverkan pÄ vardagliga aktiviteter, men det beskrivs inget om pÄ vilket sÀtt det pÄverkar. Syftet med studien var sÄledes att belysa hur kvinnor med artros i hÀnderna upplevde konsekvenser i vardagliga aktiviteter. Kvalitativ ansats anvÀndes och metoden var semistrukturerad intervju.

Multipel skleros, MS, Àr en neurologisk autoimmun sjukdom som drabbar centrala nervsystemet. Trötthet/fatigue upplevs av mÄnga som ett av de svÄraste symptomen som inverkar starkt pÄ det vardagliga livet. MS-relaterad fatigue/trötthet ger en kÀnsla av utmattning och brist pÄ energi som kan vara övervÀldigande. Tröttheten Àr orimlig i förhÄllande till de aktiviteter som utförs. Syftet med uppsatsen var att beskriva hur det Àr att leva med MS-relaterad fatigue/trötthet.

Vi vill med denna uppsats tydliggöra sambandet mellan aktiviteter och de effekter KM kan tÀnkas generera. Genom en fallstudie pÄ ett företag har vi undersökt hur aktiviteter kan pÄverka och generera KM-relaterade effekter. Sammanfattningsvis visar vÄr undersökning att de positiva effekter KM genererar som vi ville verifiera verkligen ses i projektarbeten. Dock visar undersökningen att det Àven kan framkomma negativa effekter vid anvÀndning av KM vilka vi anser att man bör beakta. VÄr undersökning visade Àven att en effekt kan föranledas av en eller flera aktiviteter samt att en aktivitet kan föranleda en eller flera effekter.

Astma Àr en vanlig sjukdom och syftet med denna studie var att belysa olika sÀtt att förhÄlla sig till sjukdom- om sjukdom kan medföra förÀndrad identitetsupplevelse samt att hitta effekter pÄ livskvaliteten genom att sammanstÀlla befintlig forskning pÄ omrÄdet. De frÄgestÀllningarna som valdes var pÄ vilket sÀtt vuxna förhÄller sig olika till sjukdom? Hur detta förhÄllningssÀtt pÄverkar identitetsupplevelsen? Vilka metoder anvÀnder mÀnniskor som Àr sjuka för att leva sÄ normalt som möjligt? PÄverkas livskvaliteten? Om sÄ, pÄ vilket sÀtt? Materialet har belysts med hjÀlp av Antonovskys och Hansson- Schermans teorier om KASAM och identitet- krisutveckling. Databassökningar i PUBMED har gjorts i syftet att finna underlagen till denna litteraturstudie. Resultatet visade att astma hade en negativ pÄverkan pÄ dagligt liv vilket gav försÀmrad livskvalitet.

Bakgrund: HjÀrtsvikt Àr den vanligaste orsaken till sjukhusinlÀggning hos Àldre personer. Upp till 50 % av dessa patienter Àr felnÀrda. Detta kan delvis orsakas av de gastrointestinala symtom som sjukdomen ger sÄsom tidig mÀttnadskÀnsla, aptitlöshet och illamÄende. Syfte: Att ur patienters perspektiv belysa problematik med mat och kostrÄd vid kronisk hjÀrtsvikt. Metod: En litteraturstudie dÀr tio kvalitativa eller kvantitativa vetenskapliga artiklar ingÄr.