Människor med autism lever i ett ständigt kaos. Därför är den viktigaste pedagogiska principen när man arbetar med människor med autism att strukturera och ordna omvärlden, att strukturera kaoset.Syfte: Syftet med rådande undersökning är att utifrån löpande aktiviteter i daglig verksamhet för personer med autism lyfta fram och analysera de olika specialpedagogiska metoderna man använder.Metod: Studien har en kvalitativ ansats för att uppnå sitt syfte. De empiriska undersökningarna, vilka bestod av intervjuer och observationer, har utförts i daglig verksamhet för personer med autism.Resultat och diskussion: Denna studie visar att man i den aktuella dagliga verksamheten använder sig av specialpedagogiska metoder för att underlätta de problem som människor med autism har med social interaktion, kommunikation och fantasi.Studien visar också att de specialpedagogiska metoderna i vissa sammanhang brister. Detta gör det då personalen genomför aktiviteter som bland annat går ut på social interaktion, vilket inte gynnar personer med autism då de har stora svårigheter med social interaktion. Därtill visar studien att personalen har en oerhört stor roll i arbetet med människor med autism.

Bakgrund: Kronisk smärta är vanligt hos vuxna i Sverige och besvären ökar med stigande ålder. I Sverige beräknas de samhällsekonomiska kostnaderna för kronisk smärta till cirka 87,5 miljarder kronor år 2003. Syfte: Att belysa upplevelser av att leva med kronisk smärta. Metod: En allmän litteraturstudie med systematisk artikelsökning samt innehållsanalys av artiklarna. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Upplevelser av förändrad självkänsla, Begränsningar i det dagliga livet, Hantering av den kroniska smärtan samt Framtidssyn.

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett vanligt förekommande tillstånd som ger symtom som andfåddhet, trötthet och hjärtklappningar. Hjärtsvikt kan orsakas av flera olika anledningar där ischemisk hjärtsjukdom och hypertoni är vanligast förekommande. För att ange graden av hjärtsvikt används funktionsklassificering enligt New York Heart Associaton Functional Classification (NYHA I-IV). Lidande kan uppstå vid sjukdom där sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande är tre olika former. Egenvård är en viktig faktor för att vidhålla hälsa och välbefinnande.

Att få en stomi innebär många förändringar i det dagliga livet. Förändringarna kan vara kroppsliga, psykosociala och känslomässiga. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att leva med en stomi. Vilket resulterade i fyra kategorier: att förlora kontrollen över sig själv, att vardagen begränsas, att sexuella och andra betydelsefulla relationer försämras, att känna brist på information och stöd. Resultatet visade att många upplevde att livssituationen förändrades till det sämre.

Bakgrund: Tidigare forskning har visat att parrelationer och sexualliv påverkats efter att den ena i förhållandet förvärvat en hjärnskada. Det kan finnas en diskrepans mellan parets olika syn på vad som är problematiskt i förhållandet. Ofta har hjärnskadan medfört att partnern fått ett ökat ansvar och därmed även en rollförändring. Syfte och metod: Syftet med studien är att belysa hur partners till personer som förvärvat en hjärnskada upplever parrelationen med särskilt fokus på det gemensamma sexuallivet. Studien bygger på åtta individuella intervjuer med partners till personer som i vuxen ålder förvärvat en hjärnskada. Resultat: De övergripande resultaten visar att den förvärvade hjärnskadan påverkat parets dagliga liv.

Syftet med arbetet är att få en inblick i lekens betydelse för förskolebarns språkutveckling, samt vad förskollärare gör för att främja barns språkutveckling i den dagliga leken. De frågeställningar studien bygger på är: Hur ser pedagoger på den dagliga leken? samt Hur ser pedagogerna på sin roll i barnens språkutveckling utifrån lekens betydelse? Åtta pedagoger på två förskolor intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna anser att leken är den viktigaste grundstenen i förskolans verksamhet. I leken lär sig barnen att ta ansvar, utvecklar självkänsla och tränar sin sociala kompetens.

Antalet äldre i världen ökar och den äldre befolkningen blir allt friskare. Trots detta är det sällsynt att äldre klarar sig själva till livets slut. Då det inte är möjligt att tillgodose de äldres behov i hemmet har samhället ansvar att erbjuda plats på särskilt boende. Beroende av andra innebär inte att de äldres livskvalitet behöver reduceras och det har påvisats att ökad ålder och låg livskvalitet inte är sammankopplade med varandra. Syftet med studien var att beskriva vad livskvalitet är för äldre på särskilt boende.

Drivkraften till att människor reser har länge ansetts vara behovet att åka till en geografisk plats för att där utföra någon typ av aktivitet. Med dagens informations- ochkommunikationsteknik (IKT) har vår virtuella rörlighet ökat och således är vardagens aktiviteter inte lika bundna till en specifik plats. Resenärer numera använda IKT till att utföra aktiviteter redan under restiden. Genom att vi då kan använda tiden till fler aktiviteter kan det bidra till att restiden blir värdefull och inte bara en transportsträcka fram till målet. I takt med att det de senaste åren skett en mobil explosion har också tillgängligheten till IKT ökat under resan.Studien syftar till att undersöka vad människor ägnar sin restid åt när de pendlar regionalt och hur de ser på värdet av restiden.

Stroke är en av våra stora folksjukdomar och årligen insjuknar 35 000 människor varav 20 procent är mellan 19 och 64 år. Det innebär stora omställningar i livet för de yngre iarbetsför ålder som insjuknat i stroke då de ofta har en familj att ta hand om och ett arbete att gå till. Syftet med studien varatt belysa faktorer som påverkar de yngre patienterna vid återanpassning till livet efter stroke. Studien genomfördessom en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar granskades. I resultatet framkom det att de yngre patienterna främst upplevde att information, rehabilitering, stöd och dolda funktionshinder är de faktorer som mest påverkar återanpassningen till livet efter stroke.

Syftet med den här studien är att få en inblick i hur pedagoger i flerspråkiga förskolor förhåller sig till det flerspråkiga barnet i dess språkutveckling. De frågeställningar som ligger till grund för studien är följande: Vilken syn på det flerspråkiga barnets språkutveckling har pedagogen i förskolan? Hur är förskolans verksamhet ordnad för att stimulera och utveckla barnets språkutveckling? Hur genomför pedagogen i förskolan språkutvecklande aktiviteter i den dagliga verksamheten? För att uppfylla syftet och ta reda på frågorna har vi intervjuat och observerat fyra pedagoger i förskolan.  De resultat som framkommit visar att pedagogerna är mycket medvetna om frågor som rör flerspråkig utveckling och att stort utrymme för barnets modersmål ges vid de undersökta förskolorna..

Invandrar kvinnor lider av större ohälsa än svenskar och invandrar män. Delaktighet i meningsfulla aktiviteter är viktigt för att utveckla och bibehålla fysisk hälsa, mental hälsa och livstillfredsställelse. Vidare är delaktighet och inflytande i samhället en grundläggande förutsättning för hälsa. Många arbetsterapeuter har pga. okunskap, svårigheter i bemötandet av patienter med annan kulturell bakgrund.

Bakgrund: Avföringsproblemen förstoppning, avföringsinkontinens och irritabel tarm är vanliga åkommor hos människor i det västerländska samhället. Alla tre har liknande symtom och problematik. Åkommorna påverkar hela människan inte bara den fysiska kroppen. Få studier har fokuserat på människors upplevelse av att leva med avföringsproblem. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur människor med avföringsproblem upplever sin livssituation.

Denna uppsats är en kvalitativ studie med hermeneutiskt utgångspunkt och en deduktiv ansats. Uppsatsen behandlar funktionshindrade och deras syn på deltagande i daglig verksamhet. Syftet med studien är att undersöka och få en ökad förståelse för den dagliga verksamhetens betydelse för den vuxna funktionshindrade. Jag har valt att fokusera på huruvida känslan av sammanhang och egenmakt främjas genom den dagliga verksamheten samt om individerna upplever stigmatisering till följd av deltagande i den dagliga verksamheten. För att samla in det empiriska materialet har jag använt mig utav semistrukturerade intervjuer som vetenskaplig insamlingsmetod.

Syftet med studien är att fördjupa kunskaperna om vilka matematiska aktiviteter ochuttrycksformer pedagogerna i förskolan använder sig av i planerade matematikaktiviteter.Utgångspunkt för undersökningen var uttrycksformerna som finns beskrivna i förskolansläroplan samt sex historiskt och kulturellt grundade matematiska aktiviteter.Syftet konkretiseras i följande frågeställningar:? Vilka matematiska aktiviteter och vilka uttrycksformer uppmuntras och stöds avpedagogerna i planerade matematikaktiviteter?? Vilka likheter och skillnader finns beroende på barnens ålder?För att få svar på dessa frågor genomfördes strukturerade observationer av planeradematematikaktiviteter på tre olika förskoleavdelningar. Barnens åldrar var 1-5 år och varjeavdelning observerades vid ett tillfälle under 45 minuter. Tekniker som användes vidgenomförandet av observationerna var papper, penna, kamera och videokamera.Studiens resultat visar att samtal och rörelse är de vanligast förekommande uttrycksformerna iplanerade matematikaktiviteter. Ingen pedagog använde sig av uttrycksformerna lek/drama ellerdans.

Bakgrund: Bland barn har övervikten fördubblats från år 1982 till år 2002. Personal inom mödra- och barnavårdscentralen har en betydelsefull roll i preventionsarbetet genom att tidigt i livet fånga upp de barn som ligger i riskzonen för att senare i livet utveckla övervikt och fetma. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva tidiga riskfaktorer för utvecklandet av övervikt och fetma hos barn. Vidare var syftet att undersöka om barnhälsovården belyste dessa riskfaktorer, samt jämföra detta med aktuell forskning. Metod: Systematisk litteraturöversikt som baseras på kvantitativa forskningsartiklar, samt material hämtat från mödra- och barnhälsovården.