Syfte  Undersöka om skolbarns motoriska kompetens påverkas av mängden schemalagd fysisk Aktivitet. FrågeställningarI hur stor utsträckning får skolbarn med fysisk Aktivitet schemalagd fem gånger i veckan bättre motorik än de som har schemalagd fysisk Aktivitet två gånger i veckan?MetodVi har använt oss av ett motoriktest, kallat NyTidstestet, för att testa 111 elever i årskurserna 3-5. Testet består av sexton olika stationer där utförandet av respektive rörelse bedöms på en fyrgradig skala. Testet har genomförts två gånger för att fastställa interreliabiliteten. Det är författarna av studien som agerat bedömare vid motoriktesterna.

Syfte: Syftet med denna studie var att jämföra barn som lider av fetma och normalviktiga barns fysiska Aktivitet mätt med cpm, AEE och TEE samt att undersöka om det fanns en skillnad mellan normalviktiga och obesa barn angående hur nära barnens totala energiförbrukning låg i förhållande till NNR:s rekommenderade energiintag. Syftet var även att undersöka hur mycket tid som barnen spenderade i stillasittande, låg samt moderat till högintensiv fysisk Aktivitet samt att undersöka om det fanns några skillnader mellan flickor och pojkar avseende fysisk Aktivitet. Metod: 25 normalviktiga barn och 25 obesa barn i åldrarna sju till 17 år fick bära ActicalTM accelerometer i två till fyra dagar runt sin fotled. Från barnens journaler hämtades data och utifrån denna beräknades barnens fysiska och totala energiförbrukning per kilo kroppsvikt. Accelerometerns rådata (counts) insamlades och med hjälp av ett dataprogram beräknades counts per minut. För att beräkna tid i stillasittande, lågintensiv samt moderat till högintensiv fysisk Aktivitet användes cut off points framtagna av Heil (2006). Resultat: Det fanns en skillnad mellan grupperna avseende både total energiförbrukning (Z= -3,444, p= ,001) och Aktivitetsrelaterad energiförbrukning, men skillnaden i Aktivitetsrelaterad energiförbrukning var inte statistiskt signifikant (t= 1,796 p=,079).

Fysisk Aktivitet förbättrar hälsa och välbefinnande och lindrar sjukdom. Det åligger sjuksköterskan att arbeta förebyggande, hälsofrämjande och sjukdomslindrande utifrån de enskilda individernas behov av bland annat fysisk Aktivitet, men också att använda sig av de för dagen bästa evidensbaserade metoderna i sitt arbete. Fysisk Aktivitet på recept (FaR) har visat sig ge en högre följsamhet och även ett bättre utfall i längden, än att enbart försöka uppmuntra patienten till fysisk Aktivitet genom motiverande samtal. FaR anses trots detta inte användas i den utsträckning som det borde.Syftet med studien är att kartlägga hur sjuksköterskor inom primärvården och psykiatrin arbetar med fysisk Aktivitet på recept, FaR ? frekvens av utfärdande, uppföljning, revision, stöd och hinder.

I hälsoprofessionen är beteendeförändringar gällande fysisk Aktivitet och kost centralt. Self-Determination Theory är en motivationsteori som i forskning använts för att undersöka motivation till fysisk Aktivitet. Det finns däremot mindre litteratur som kopplar teorin till hälsosamma kostvanor. Studiens syfte är att kartlägga och jämföra motivation och målsättning till hälsosamma kostvanor hos en grupp studenter. Studien avser kartlägga samband mellan fysisk Aktivitetsnivå, motivation och målsättning samt jämföra könsskillnader.

Syftet med undersökningen är att undersöka barns och pedagogers uppfattningar om skolbarnsfysiska Aktivitet och vad skolor gör för att tillgodose deras rörelsebehov. Vi har använt oss aven kvalitativ metod i form av frågeformulär med öppna frågor till pedagoger, samt kvantitativmetod i form av en enkätundersökning med barnen. Totalt sex pedagoger från fyra skolor harsvarat på frågeformuläret, och 218 barn i åldrarna åtta till tio år från samma skolor besvaradeenkäten. Genom undersökningen har vi fått kännedom om hur de tillfrågade barnen uppfattarsin fysiska Aktivitet både i skolan och på fritiden, resultatet visade att 83 % av barnen att detyckte motion är viktigt och 73 % att de rörde på sig tillräckligt mycket. Pedagogernas svarvisar att barnen har idrottslektioner mellan 50 till 90 minuter varje vecka och en tredjedel avklasserna har organiserad rastverksamhet som ofta innehåll fysisk Aktivitet varje dag.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att kartlägga den självrapporterade fysiska Aktivitetsnivån och föreskrifter av fysisk Aktivitet på recept (FaR) samt studera samband mellan dessa bland sjukvårdspersonalen på vårdcentraler/ husläkarmottagningar i Stockholms kommun.? Vilken erfarenhet har personalen på vårdcentraler/husläkarmottagningar i Stockholms kommun från eget utövande av fysisk Aktivitet?? I vilken utsträckning förskrivs FaR av personalen på vårdcentraler/husläkarmottagningar i Stockholms kommun?? Vilka samband finns mellan personalens erfarenheter från eget utövande av fysisk Aktivitet och benägenheten till föreskrift av FaR?Metod: Studien genomfördes med hjälp av en enkät som delades ut till 29 olika vårdcentraler och husläkarmottagningar i Stockholms kommun och 16 av dessa besöktes varvid 88 enkäter delades ut personligen. 84 enkäter skickades med post till 13 olika vårdcentraler. Sammanlagt delades 172 enkäter ut. Data bearbetades från sammanlagt 94 enkäter varav 56 hämtades och 38 returnerades.

Användningen av droger har de senaste åren minskat bland unga men samtidigt dör fler än någonsin till följd av narkotikamissbruk. Bland Göteborgs gymnasieungdomar är narkotikaanvändningen högre än i andra delar av landet. Drogproblematiken är en viktig och aktuell fråga då den orsakar skador både hos individen och i samhället. Ett sätt att arbeta med frågan grundar sig på en hälsopromotiv synvinkel där bland annat fysisk Aktivitet har visat sig fungera som skyddsfaktor mot att testa och använda droger. Syftet med studien är att kartlägga samband mellan fysisk Aktivitet och drogkonsumtion bland gymnasieungdomar.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur fysisk Aktivitet och socialt stöd påverkar fyra elevers upplevelse av mental hälsa med fokus på negativ stress.-          Hur påverkar fysisk Aktivitet upplevd stress hos fyra elever i årskurs 9?-          Hur påverkar socialt stöd upplevd stress hos fyra elever i årskurs 9?MetodStudien har genomförts som en kvalitativ undersökning med utgångspunkt i hermeneutiken. För att besvara frågeställningarna har intervjuer med halvstruktur genomförts på fyra elever i årskurs 9. Intervjuerna genomfördes med ljudinspelning och varade mellan 15 och 30 minuter. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av Krav- Kontroll- Stödmodellen.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i sin undervisning i idrott och hälsa motiverar elever i årskurs 1-6  till ett bestående intresse för regelbunden fysisk Aktivitet och livslångt lärande av god hälsaHur resonerar lärare kring fysisk Aktivitet och motivation?Hur motiverar lärare sina elever till fysisk Aktivitet i undervisningen idrott och hälsa? Jag valde att arbeta efter en kvalitativ metod i form av intervjuer och observationer. Jag har intervjuat sju lärare samt observerat deras undervisning. Jag spelade in samtliga intervjuer samt transkriberade alla. Jag hade inget bortfall, alla intervjuer och observationer genomfördes på utsatt tid och plats.Motivationsteorier och meningsskapande logiker är de teoretiska perspektiven som används i studien. Samtliga lärare motiverade elever till fysisk Aktivitet genom ständigt roliga lekar och spänningsfyllda Aktiviteter.

Syfte: Syftet är att undersöka validiteten gällande hur väl accelerometern klassificerar mätningar vid 5 sekunders epok. Metod: Ett total av 13 barn i åldrarna 3-5 år inkluderades i studien som genomfördes med accelerometer GT1M och observation med hjälp av observationsprotokollet CARS. Varje barn hade på sig accelerometern i totalt 55 minuter och observerades samtidigt. Detta för att sen jämföra om accelerometern klassificerar samma beteende som observatörerna observerar. Beteendena var indelade i 4 klassificeringar: stillasittande, låg fysisk Aktivitet, moderat fysisk Aktivitet och kraftig fysisk Aktivitet. Den fysiska Aktiviteten/inAktiviteten var uppskattad efter 5 olika forskares skärningspunkter: Freedson (FR), Puyau (PU), Treuth (TR), Mattocks (MT) och Evenson (EV).

En stor del av dagens sjukskrivningar beror på psykisk ohälsa och fysisk inAktivitet och har blivit ett folkhälsoproblem. Stress beror av relationen mellan individ och miljö, där individens självuppfattning och verklighetsupplevelse är av betydelse för upprätthållandet av välbefinnande. Stress uppkommer av flera olika orsaker, stressorer, vilka skiljer sig människor emellan. Fysisk Aktivitet har visat sig ha en positiv inverkan både i att förebygga och behandla stress och företagssköterskan kan genom hälsorådgivning ha en betydande roll för yrkesverksammas fysiska Aktivitetsutövande. Syftet med studien var att beskriva den fysiska Aktivitetens betydelse för den upplevda stressnivån bland anställda inom ett kommunalt energi- och vattenbolag.

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolärt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolärt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk Aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka välbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera äldre med depressionssjukdom till fysisk Aktivitet är inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk Aktivitet i omvårdnaden för denna patientgrupp.

Bakgrund: Personer med schizofreni har lägre livslängd, drabbas av fler livsstilssjukdomar och är mindre fysiskt aktiva än befolkningen i övrigt. Syfte: Syftet var att undersöka vad personer med schizofreni har för uppfattning och kunskap om fysisk Aktivitet samt att undersöka upplevelsen av fysisk Aktivitets påverkan på den egna hälsan. Metod: Studien är en explorativ kvalitativ studie med sex respondenter som deltog i en intervju. Kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta materialet. Resultat: Resultatet visade att kunskap om fysisk Aktivitets goda effekter på hälsan fanns bland respondenterna.

TIA är en kraftig varningssignal för att drabbas av en allvarligare hjärt-kärlhändelse, bland annat stroke. Hjärt-kärlsjukdomar är beroende av levnadsvanor, där låg nivå av fysisk Aktivitet är en viktig faktor. Bland de viktigaste behandlingsmetoderna mot hjärt-kärlsjukdomar, både primär - och sekundärpreventivt, är förändring av levnadsvanor. Rådgivning om fysisk Aktivitet bör bestå av individanpassade muntliga råd i kombination med skriftlig information och uppföljning. Sjukgymnaster som träffar TIA-patienter har möjlighet att informera patienterna om fysisk Aktivitet men det är inte känt i vilken omfattning detta sker.

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolärt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolärt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk Aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka välbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera äldre med depressionssjukdom till fysisk Aktivitet är inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk Aktivitet i omvårdnaden för denna patientgrupp.