Denna uppsats syftar till att få en inblick i hur frilansande folkmusiker i Sverige gör för att lansera sig själva som artister, vilka redskap som används samt vilken funktion dessa redskap fyller. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med fyra frilansmusiker inom den folkmusikaliska genren. Musikbranschens förändrade förutsättningar, ställda i relation till Lundberg, Malm & Ronströms (2000) begrepp görare, vetare och makare, utgör de teoretiska utgångspunkterna för uppsatsen. Dessa begrepp har i uppsatsen omformats till de tre nya begreppen individen, arenan och branschen. Resultatet visar att respondenternas artistlansering är en medveten process som består av många komponenter.

Rätten att inte bli diskriminerad är uttalad av FN, EU och Sveriges regering som en grundläggande mänsklig rättighet. Trots det finns skillnader i kvinnor och mäns representation på arbetsplatser, i bolagstyrelser, uttag av föräldraledighet och inte minst i löner. Att bli diskriminerad innebär en kränkning av en mänsklig rättighet som kan leda till ohälsa och sjukfrånvaro på arbetsmarknaden, lönediskriminering leder till att den som utsätts genom hela livet kommer att drabbas av sämre ekonomiska förutsättningar. Genom diskriminering sker ytterligare segregering när värderingar och synsätt befästs istället för att ändras. Samhället och arbetsplatser går också miste om kompetensen som de utestängda personerna besitter ifall de inte får tillträde till olika positioner i arbetslivet och i samhället.I denna uppsats redogörs för de aktiva åtgärder som är tänkta att främja jämställdhet på arbetsmarknaden.

Bakgrund: Under det perioperativa vårdförloppet föreligger många riskfaktorer för patienten att utveckla oavsiktlig hypotermi. Detta kan leda till flertalet operativa och postoperativa komplikationer vilket kan skapa obehag och lidande för patienten, förlänga vårdtider och generera ökade kostnader för samhället. Den perioperativa specialistsjuksköterskans omvårdnadsansvar innefattar ett flertal värmebevarande omvårdnadsåtgärder för att förebygga och behandla hypotermi hos patienten.Syfte: Syftet med studien var att beskriva anestesi-, operations- och intensivvårdssjuksköterskors värmebevarande omvårdnadsåtgärder i det perioperativa vårdförloppet.Metod: En studie med deskriptiv analys utfördes. Data samlades in genom en strukturerad intervjuguide. Sammanlagt deltog 36 specialistsjuksköterskor i studien.Resultat: Specialistsjuksköterskornas värmebevarande omvårdnadsåtgärder bestod utav både passiva och aktiva åtgärder varav tre var utmärkande; att använda luftvärmetäcke, att ge varma infusions- och spolvätskor samt att undvika onödig exponering av patienten.

Denna studie handlar om datoranvändande på förskolan och är baserad på fyra kvalitativa intervjuer på tre förskolor i södra Sverige. Fyra förskolepedagoger intervjuades och alla intervjuer spelades in. Syftet med detta arbete är att undersöka användningen av datorer som ett pedagogiskt redskap på förskolor. Studiens frågeställningar är: Hur planeras och organiseras aktiviteter med datorer på förskolan?, Vilka innehåll har de datorprogramvarorna som barnen har tillgång till?, Vilka möjligheter och hinder finns gällande datoranvändande för pedagogerna? Studiens teoretiska del har sin grund i ett sociokulturellt synsätt.

Under polisutbildningens ungdomsmoment stötte vi på Polislagens tolfte paragraf, vilken vi spontant såg som ett utmärkt redskap för polisen att använda för att hjälpa ungdomar i olämpliga miljöer genom att slå larm till föräldrar och socialtjänst. Dock fick vi genom våra lärare reda på att denna lag ska användas mycket restriktivt, vilket vi inte förstod syftet med. Vi upplevde det som att det skulle krävas extrema förhållanden för att den skulle vara tillämplig, och undrade hur ofta dessa situationer uppstod i verkligheten. Vår önskan var att med denna rapport undersöka hur det egentligen stod till med användandet av PL § 12. Vi hade en hypotes om att den var för restriktivt formulerad, och därmed alltför sällan använd.

Syfte och frågeställningSyftet med studien är att få ökad kunskap om ungdomars i årskurs 9 förhållande till fysisk aktivitet. Hur fysiskt aktiva är ungdomar i årskurs 9 på fritiden och i skolan?Hur aktiva är ungdomar i förhållande till de rekommendationer som finns för fysisk aktivitet? MetodFör att nå ut till så många som möjligt valde jag att göra en kvantitativ undersökning. För att allt skulle bli rätt följde jag de forskningsetiska principerna. Undersökningen gjordes på skolor med relativt hög social status. Märkeskläder och de senaste elektroniska prylarna var viktiga inslag i ungdomarnas vardag.

Syftet med uppsatsen var att öka kunskapen om deltagande föräldrars upplevelser av projektet ?Aktiv Förälder?. Studiens frågeställning var: Hur upplever deltagande föräldrar i projektet ?Aktiv Förälder? dess innehåll och mening? För att besvara frågeställningen tillämpades en kvalitativ metod där intervjuer genomfördes med fem deltagande föräldrar och projektledaren. Gemensamt för föräldrarna var upplevelsen av att nätverket kring dem hade påverkats och utökats, och att det nu utgjorde ett stort stöd för föräldrarna.

Jag har valt att undersöka hur tre stycken förskollärare i en mellanstor kommun arbetar med musik i verksamheten för att främja språk hos barn. De flesta förskolor i Sverige sjunger och spelar tillsammans med barnen i stor utsträckning. Syftet med undersökningen var att undersöka ifall dessa pedagoger var medvetna om musikens förmåga att främja språk. Ifall medvetenheten fanns ville jag granska hur samt varför de planerar och genomför sina musiksamlingar i avsikt att öka språket hos barn. Som metod har jag använt mig utav kvalitativa intervjuer.

Högläsning är en vanligt förekommande aktivitet i dagens klassrum. Forskning visar dock på att lärarens högläsning i många fall behöver effektiviseras. Syftet med arbetet är att undersöka vilka effekter lärarens högläsning av berättande texter har på elevers läsförståelse och läsupplevelse i årskurs 4-6. Vidare är syftet att belysa hur lärarens högläsning kan användas som ett didaktiskt redskap för att utveckla elevers läsförståelse och öka deras läsupplevelse. Fokus i arbetet ligger på berättande texter då forskningen visar på att de är de mest förekommande texttyperna i årskurs 4-6.

Diabetes, hjärtsjukdomar samt sjukdomar som ger upphov till rörelserubbningar respektive smärta är tillsammans orsaken till hundratusentals svenskars lidande. För dessa sjukdomar finns det, förutom medicinering, behandlingar med aktiva medicinska implantat som lindrar sjukdomarnas symtom, även om dessa behandlingar inte passar alla.Ett aktivt medicinska implantat innebär en mekanisk komponent, innehållandes elektronik, i ett organiskt system med en medicinsk tillämpning. Forskningen runt de aktiva medicinska implantaten är intensiv och det investeras mycket pengar i den. Därför sker en snabb och spännande utveckling inom området. Målet med rapporten är att undersöka framtidsutsikterna för de aktiva medicinska implantaten med avseende på en potentiell utökning av deras användningsområden, eliminering av befintliga begräsningar samt utveckling av tillverkningsprocessen.De implantat som utreds är pacemakern, neurostimulatorer i olika tillämpningar samt den medicinska pumpen, med tonvikt på den förstnämnda.

Studien syftar till att få djupare insikt i hur professionella musikers övning i fri improvisation kan se ut. I bakgrundsavsnittet ges en överblick av begreppen ?improvisation? och ?fri improvisation? och därefter följer en presentation av tidigare litteratur och forskning inom ämnesområdet. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av det sociokulturella perspektivet på lärande och kommunikation.Studiens datamaterial består av kvalitativa intervjuer med fyra professionella musiker inom fri improvisation. I resultatavsnittet beskrivs informanternas syn på improvisation, fri improvisation och frihet, deras redskap för övning samt deras användande av tillägnade färdigheter.

I den svenska gymnasieskolan ingår kursen ?PA 1201 Projektarbete? som obligatorisk i samtliga gymnasieprogram. Styrdokumenten för kursen genomsyras av det svårfångade begreppet självständighet. Studien syftar till att identifiera redskap och metoder eleverna använder sig av för att möta kravet om självständighet i PA 1201, och att redovisa vad som tolkas som elevernas föreställningar av vad som konstituerar självständighet.Resultaten är nådda genom analyser av videoinspelningar av elever i interaktion och genom samma elevers loggboksanteckningar. I analysarbetet av filmerna har Zimmermans self-regulated strategies (1989) varit vägledande.

Mitt övergripande syfte med studien var att undersöka hur en grupp gymnasielärare i historia uppfattar bedömningsmatriser och om de stödjer forskningsläget som framhåller främst de positiva sidorna med matriser. De frågeställningar som jag ämnat besvara var: Hur uppfattar historielärarna att matriser bör användas i undervisningen? Vad är lärarnas uppfattningar om positiva och negativa aspekter med matriser? Vilka skillnader finns det mellan lärarnas uppfattningar?Undersökningens teoretiska perspektiv var fenomenografi och metoden som användes var semistrukturerade samtalsintervjuer. Analysen skedde via upprepade genomläsningar av de transkriberade intervjuerna där citat infördes i en analystabell. Studiens huvudresultat utgjordes av tre huvudkategorier där lärarnas utsagor sågs som ett redskap för Skolverket, lärarna och eleverna.

Mitt övergripande syfte med studien var att undersöka hur en grupp gymnasielärare i historia uppfattar bedömningsmatriser och om de stödjer forskningsläget som framhåller främst de positiva sidorna med matriser. De frågeställningar som jag ämnat besvara var: Hur uppfattar historielärarna att matriser bör användas i undervisningen? Vad är lärarnas uppfattningar om positiva och negativa aspekter med matriser? Vilka skillnader finns det mellan lärarnas uppfattningar?Undersökningens teoretiska perspektiv var fenomenografi och metoden som användes var semistrukturerade samtalsintervjuer. Analysen skedde via upprepade genomläsningar av de transkriberade intervjuerna där citat infördes i en analystabell. Studiens huvudresultat utgjordes av tre huvudkategorier där lärarnas utsagor sågs som ett redskap för Skolverket, lärarna och eleverna.

Intervjuer med kunniga på AIS-området har utförts parallellt med en enkät riktad till aktiva befäl ute till sjöss. Detta i syfte att ta reda på dels hur detta hjälpmedel bör användas vad avser antikollision, dels hur det faktiskt används i praktiken.AIS, Automatic Identification System, är ett informationsdelningssystem som hjälper fartyg att navigera säkert genom att sända ut egen navigationsdata och samtidigt ta emot motsvarande information från andra fartyg. Systemet nyttjas även som informationssystem för landbaserade stationer såsom VTS-centraler och kustbevakning.Undersökningen har engagerat och visat att expertisen anser att AIS, i många avseenden, är ett bra och användbart hjälpmedel som bör komplettera övrig utrustning vid bedömning om kollisionsrisk. Vidare visar enkäten att ARPA-systemet, trots vissa inneboende brister, tillmäts större förtroende än AIS och AIS-vektorer används därför sparsamt. Enkäten visar även att en stor del av de aktiva inte är främmande för att göra avsteg från sjövägsreglerna emedan expertisen i huvudsak avråder från sådant..