Denna studie ville belysa en specifik grupps livsföring bland personer med funktionshinder nämligen de som inte kan föra sin egen talan. Området utforskades genom intervjuer med föräldrar. Syftet var att öka kunskapen om hur föräldrar till personer med flerfunktionshinder bemästrar sin situation. Frågeställningarna var dels hur föräldrarna uppfattade omgivningens stöd och stress, vad de tyckte om ett normalt liv och hur de bedömde samhällets insatser, dels deras syn på barnets autonomi och betydelsen av deras makt i relation till barnet. Studien hade en kvalitativ och fenomenologisk ansats och användes som metod.

I dagens samhälle möts barn av enorma krav från olika håll, skolan är en stor del i barnens liv, och vi har i denna uppsats fokuserat på hur barn upplever stress och vad som orsakar deras stress. För att ta reda på detta har vi använt oss av den kvalitativa metoden i form av intervjuer med barn och en pedagog. Problemformuleringarna vi har använt oss av består av dessa frågor: är barnen medvetna om sin egen stress? Hur känns det i kroppen då de är stressade? Och vet de varför de är stressade? Resultatet av vår undersökning visar att vår barngrupps medvetenhet om stress inte är särskilt stor. Barnens svar kretsar runt tid och vuxnas stress, av 11 intervjuade barn var det endast tre som kopplade stressen till sig själv och beskrev sin egen stress..

Karlsson, Hanna (2010). Små barns samspel i den fria leken. Malmö högskola: Lärarutbildningen. I denna studie var syftet att undersöka och små barns samspel i den fria leken. Frågor jag utgick ifrån var: Hur ser små barns samspel ut i den fria leken? I vilken utsträckning förekommer konflikter i små barns samspel? Hur använder små barn kroppsspråket i det sociala samspelet? Undersökningen genomfördes på en småbarnsavdelning, urvalsgruppen bestod av tolv små barn i åldern ett- till två år.

Antalet timmar inom ämnet idrott och hälsa i skolan dras ner allt mer, vilket framför allt kan påverka de elever som är fysiskt inaktiva på fritiden. Som effekt av detta har den svenska regeringen offentliggjort att eleverna bör rör på sig mer och de har därför infört 30 minuters obligatorisk daglig fysisk aktivitet på grundskolorna. Kommunerna väljer idag också att stänga allt fler lekparker vilket i längden kan leda till att den spontana leken hos elever på fritiden kan minskas. Detta kan leda till att den naturliga motoriken inte utvecklas som den ska. Eleverna får då inte utlopp för att röra sig tillräckligt mycket vilket kan leda till att deras motorik hämmas, vilket i sin tur kan leda till att deras läs- och skrivsvårigheter också påverkas negativt.

Abstract Arbetets art: 15 högskolepoäng C-uppsats Sidantal: 46 Titel: ?Att bli utkastad är ju inte så roligt? - Pedagogers tal om barn med socioemotionella svårigheter Författare: Lacmanovic, Ana och Sjörin, Jenny Handledare: Johan Söderman Vi är två lärarstudenter som skriver vår C-uppsats på Malmö Lärarhögskola. Vårt huvudämne heter Barndom och Ungdomsvetenskap och vår åldersinriktning omfattar grundskolans tidigare år. Syftet med vår undersökning är att beskriva hur pedagoger talar om barn som har socioemotionella svårigheter samt deras förhållningssätt och arbetssätt med dessa barn. Vi kommer att redovisa olika uttalanden från pedagogerna som beskriver deras förhållningssätt och arbetssätt med barn som har socioemotionella svårigheter. Undersökningen har gjorts i form av kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer utfördes med fem pedagoger som har olika befattningar och arbetar dagligen med barn som har socioemotionella svårigheter. Intervjuerna har tagit plats på två olika skolor. Resultatet genomsyras av pedagogernas förhållningssätt och ställningstagande gentemot barn med socioemotionella svårigheter.

Studiens problemområde behandlar problematiken med att arbeta med barn i förskoleåldern som befinner sig i utsatthet. Ett arbete som är ett viktigt, men känslomässigt tungt, som ingåri det vardagliga arbetet för pedagoger. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger på förskolor tar vi reda på hur pedagoger går tillväga när de misstänker att ett barn far illa eller när ett barn blir utsatt. Hur pedagoger upplever problematiken med att anmäla till socialtjänsten, samt hur arbetet med de utsatta barnen upplevs. Resultatet visar pedagogers oro och svårigheter att anmäla när ett barn far illa.

Sammanfattning Jämställdhetsplaner ? en källa till förändring eller bara pappersarbete? är en kandidatuppsats i Handelsrätt. Vi har försökt att utreda om arbetsplatserna blir mer jämställda i och med arbetet med jämställdhetsplaner. Detta har vi gjort genom att analysera förarbeten och doktrin för att beskriva den rättsliga utvecklingen av jämställdhetslagen med dess aktiva åtgärder och jämställdhetsplaner som ett rättsligt medel för att öka jämställdheten i arbetslivet. Vidare har vi för att belysa hur jämställdhetsplaner fungerar i en del av verkligheten använt oss av litteratur på området, mailkorrespondens med JämO, utfört en telefonintervju med en fackförening samt varit ute på fem företag och intervjuat.

En rad rapporter från Skolverket ger vid handen att klasstillhörighet har betydelse för hur väl barn lyckas i skolan. Barn till lågutbildade lyckas sämre i skolan än barn till högutbildade, och skillnaderna är särskilt stora för ämnet matematik. Matematikundervisningen formas i stor utsträckning av dess läroböcker. Brittiska forskare har visat att medan olika barn presterar likartat på rena matematikuppgifter, lyckas arbetarklassbarn betydligt sämre än medelklassbarn på uppgifter inbakade i en realistisk kontext. I föreliggande arbete gör jag en textkritisk analys av delar av två läroböcker i matematik för grundskolans senare år i syfte att utreda om böckerna har egenskaper som kan missgynna barn till lågutbildade.

Syftet med detta arbete var att genom intervjuer med förskollärare och personal på lekterapin undersöka hur barn sörjer samt hur förskollärare och personal på lekterapin kan hjälpa barn att bearbeta sorg genom leken. Vi har även undersökt om det finns någon handlingsplan på förskolorna då det gäller arbetet med barn som är i sorg. Resultatet visar att barn sörjer på olika sätt och att de sörjer i perioder. När barn bearbetar sin sorg gör de det genom att till exempel leka och rita. Resultaten visar även att vuxna bör finnas där för barnen som är i sorg.

Syftet med denna studie är att ta reda på om sinnespreferenser (inlärningskanaler)påverkar samspelet mellan pedagoger och barn i en lärandesituation. Studien är gjord på en förskola med barn i åldrarna tre till fem år. Vi genomförde en fallstudie och använde oss av metodtriangulering (observation, enkät och intervju). Informanterna är fyra pedagoger och fem barn. Resultatet visar på att sinnespreferenser påverkar samspelet..

Studiens syfte var att belysa hur behandlare bemöter och arbetar med barn som varit utsatta för sexuella övergrepp. Vår metod var kvalitativ och forskningsmaterialet inhämtades genom halvstrukturerade intervjuer. Våra frågeställningar var: Vad anser behandlare vara ett gott bemötande i arbetet med barn som varit utsatta för sexuella övergrepp? Hur förhåller sig behandlare i mötet med dessa barn? Hur ser arbetsättet ut kring dessa barn? De teoretiska utgångspunkterna, KASAM och Anknytningsteorin, har använts vid tolkning och analys av forskningsmaterialet. Studiens resultat visade: Ett professionellt förhållningssätt utgör ett gott bemötande.

Den här uppsatsen handlar om levnadsförhållanden bland kvinnor som är eller har varit verksamma inom någon skärgårdsbunden näring i Norrbottens skärgård. Den fokuserar på de förändringar som arbetsförhållandena och det sociala livet genomgått under perioden från andra världskrigets slut fram till idag, 2006. Jag, som forskare och uppsatsförfattare, har försökt nå denna kunskap genom att söka svar på frågor om hur kvinnornas ställning har förändrats i arbetet, i familjeförsörjningen och i det sociala livet. Metoden som använts är kvalitativ och baserad på semistrukturerade intervjuer och kategorianalys av citat tagna från intervjutranskriptionerna. Teorier som använts är Due Billings och Alvessons kritiskt tolkande perspektiv på genus/kön, samt Zollinger Gieles och Holsts omarbetningar av Talcott Parsons begrepp adaptive upgrading, integration, inclusion och goal differentiation.

I dagens grundskola ställs en mängd olika krav på elever och på de kunskaper som bör besittas. Det beror på att skolan har till uppgift att förbereda eleverna inför det föränderliga samhälle vi lever i. För att kunna göra detta krävs att de är aktiva och delaktiga i den undervisning som rör dem och för att öka denna delaktighet finns en mängd olika arbetsmodeller som alla handlar om att förbättra elevers aktivitet. Bland dessa finns en modell som kallas problembaserat lärande och förkortas PBL.Syftet med det här examensarbetet är att undersöka om, och i så fall hur ett problembaserat lärande kan användas i grundskolans tidigare år som en elevaktiv undervisningsmodell. Anledningen till att detta ämne och syfte valts är för att merparten av den forskning som finns som rör PBL fokuserar på högre studier medan de lägre undervisningsnivåerna har undersökts relativt lite.

Bakgrund: Få ett prematurt barn kan vara en oförutsedd händelse. Den första kontakten mellan föräldrar och barn var ett viktigt moment för barnets utveckling. När prematura barn kommer till neonatalavdelningen och läggs i en kuvös kan kontakt och närhet mellan barn och föräldrar störas. Syfte: Belysa föräldrars upplevelser av närhet i relation till sitt prematura barn. Metod: En litteraturstudie på artiklarna som är genomförda med kvalitativ ansats.

Syftet med det här arbetet är att undersöka vilka läsinlärningsmetoder pedagoger använder för att lära barn att läsa i förskoleklasser och hur metoderna stöder sig på olika läsinlärningsteorier. Bakgrund har främst belysts utifrån kulturhistoriska och kognitiva teorier. Jag inriktadee mig på att ta reda på varför pedagoger valt att använda sig av Kiwimetoden och Bornholmsmodellen och hur dessa metoder fungerar i praktiken. När jag undersökte metoderna var jag också intresserad av att ta reda på om meningsfullhet och lustfylldhet bejakades i lärandet. Dessutom ville jag även se om utrymme gavs åt alla elever att medverka och ta del av undervisningen.