Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen var att kartlägga den fysiska aktiviteten utanför skolan för elever med Asperger syndrom i Stockholmsområdet.Hur ofta deltar eleverna i organiserad fysisk aktivitet utanför skolan?Hur ofta deltar eleverna i spontan fysisk aktivitet utanför skolan?Hur många elever skulle vilja delta i fysisk aktivitet utanför skolan?Vilka likheter eller skillnader finns det mellan pojkar och flickor jämfört med SIH 2001 undersökningen? MetodMetoden som används i denna studie var en kvantitativ enkätundersökning som utförts på sju skolor i Stockholmsområdet. Samtliga skolor valdes ut mot bakgrund av att eleverna på skolorna har diagnosen Asperger syndrom. Urvalet bestod totalt utav 96 elever, med ett bortfall på 14 elever så blev antalet respondenter 82 elever. Av dessa var 20 flickor och 62 pojkar. ResultatResultatet i denna studie visar att en majoritet av eleverna (74,5 %) inte deltar i någon form av föreningsidrott.

I denna uppsats studeras två fotbollsföreningar hemmahörande i Malmö, Husie IF och Kvarnby IK. Dessa föreningar har under den senaste 10-årsperioden haft väldigt olika utveckling vad gäller medlemsantal och föreningsprofil. Vid analysen används Bourdieus teorier med begrepp som kapital, fält, habitus och agent samt Webers teorier kring tjänstemän och byråkrati. Frågeställningarna är "Hur ser relationen mellan kansli och styrelse i de båda föreningarna ut och vilka effekter har balansen mellan dessa?", "Vilka skillnader finns i föreningarnas profil dels gentemot varandra och dels gentemot yttre aktörer i form av fotbollsförbundet och kommunen?" och "Avspeglar sig eventuella skillnader mellan föreningarna i deras respektive policy?".

I den svenska lantbruksbranschen pågår storleksrationaliseringar, som bland annat medför att färre lantbruksföretag representerar en större areal. Antalet kunder till på marknaden aktiva affärspartner kommer därför sannolikt att minska. Betydelsen av de lantbruksföretag som är fortsatt aktiva kommer att öka eftersom de representerar en större areal. Syftet med studien är att genom personliga intervjuer kartlägga de viktigaste faktorer vid lantbrukares val av affärspartner. Där av kommer frågeställningen till detta examensarbete: Vilka faktorer påverkar vid lantbrukarens val av affärspartner? Idén till frågeställningen har utvecklats i samråd med VärmLant AB i Säffle. För att öka förståelsen för lantbrukarens situation inleds litteraturstudien med en genomgång av en modell över beslutsfattande i lantbruksföretag framtagen av Professor Bo Öhlmér vid SLU.

Sverige är ett land med ett mycket utvecklat sparande. Fondsparandet har genom åren gått från något som endast berörde några få till att hamna i svenskens vardagsrum. Detta breda fondsparande har även gett upphov till en diskussion om aktiv förvaltning fungerar, samt vad man egentligen får för de avgifter fondbolagen kräver. Syftet med denna uppsats är att granska om det finns bevis för att aktiv fondförvaltning skapar ett värde för investeraren. Uppsatsen inleds med en bakgrund som kommer redogöra för hur den svenska fondmarknaden ser ut i dagsläget samt dess historiska utveckling.

Titel: Nedläggningsretorik i svensk nyhetstextNivå: C-uppsats i ämnet medie- och kommunikationsvetenskapFörfattare: Evelina Larsson, Lasse NivérHandledare: Mathias SylwanDatum: 2013 ? majSyfte: Under de senaste åren har ett större antal arbetsplatser lagts ned i Sverige. Vår uppsats syftar till att studera sättet som medier skriver om nedläggningar. Vi har valt att undersöka medierapporteringen från fyra nedläggningar under 2012 och 2013: Arjohuntleigh, Pilkington, Volvo Bussar och Swedwood.Frågeställning: ? Vad sägs om nedläggningens anledningar och konsekvenser?? Vilka kommer till tals, vad får de säga?Teori och metod: Det empiriska materialet utgörs av artiklar publicerade i svensk dagspress under 2012 och 2013.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur aktiva lärare tolkar begreppet elevinflytande och vilka möjligheter och begränsningar de anser de har för att förverkliga elevinflytande i sin verksamhet i förhållande till elevernas läroprocesser i förskola och i grundskola. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har använt oss av personliga semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att trots att begreppet elevinflytande är omfattande och mångsidig fanns det enighet om gynnande och begränsande faktorer bland lärarna vi intervjuade. Ett tydligt dilemma som framkom i vår studie var att tillmötesgå gruppens och individens behov och intressen i undervisningssituationen..

Syftet med denna enkätstudie var att undersöka prevalensen av muskuloskeletal värk och smärta hos datoranvändare, ta reda på hur många timmar de ägnat sig åt fysisk aktivitet, och träning varje vecka den senaste månaden samt att ta reda på om det förelåg någon association mellan upplevd värk och träning. Ytterligare ett syfte var att ta reda på om individerna vidtagit några åtgärder för att lindra värk eller för att förhindra att värk uppstår. 70 enkäter skickades ut via google docs och den besvarades av 47 stycken varav 25 var kvinnor (53 %) och 22 var män (47 %). Resultatet visade att totalt 27 respondenter (57 %) rapporterade att de upplevt värk eller smärta den senaste månaden varav 18 var kvinnor (72 %) och 9 var män (41 %). Alla respondenter hade varit fysiskt aktiva och nästan alla hade motionerat den senaste månaden.

Syfte och frågeställningarMin avsikt med studien var att undersöka yngre elevers (8-10 år) attityder och upplevelser av fysisk aktivitet, samt vilken roll barnen tilldelar fysisk förmåga och upplevd fysisk självkänsla vid spel och lekar tillsammans med andra barn.MetodUrvalet bestod av 12 elever, 8-10 år med vilka en semistrukturerad intervju genomfördes. Vid intervjun användes bilder som föreställde barn i olika situationer. Utöver Intervjun genomfördes en föräldraenkät för att få en bakgrundsinformation om föräldrarnas syn på barnens fysiska aktivitet och deras egna motionsvanor. Intervjusvaren bearbetades utifrån frågeställningarna, analyserades och tolkades med utgångspunkt från ett interaktionistiskt perspektiv.ResultatEleverna beskriver den egna fysiska självkänslan i termer av god idrottslig motorisk kompetens. Då respondenterna resonerar kring andras goda kompetenser beskrivs dessa i termer av fysisk styrka och kondition.

SyfteSyftet med denna studie är att jämföra fysiskt aktiva kvinnliga pensionärer med manliga pensionärers upp­fattningar om ämnet idrott och hälsa från deras egen skolgång och kartlägga vilka faktorer som har bidragit till deras fysiska aktivitet idag. Studien är del av ett pilotpro­jekt om äldres hälsa vid Örebro universitet. Frågeställningar är:Hur påverkar idrottsundervisning och deltagande i fysisk aktivitet vid ung ålder graden av fy­siskt akti­vitet vid högre ålder (65 år och uppåt)?Vilka ytterligare faktorer kan påverka människan så att man som äldre är fysiskt ak­tiv?MetodMetoden i denna studie var fokusgrupper och fokusgruppssamtalen genom­fördes i ett konfe­rensrum på Örebro universitet. I studien har två fokusgrupper ingått, en grupp kvinnliga se­niora orienterare och en grupp manliga seniora oriente­rare.

I denna studie visar det sig att en viktig funktion med Instagram är att socialt interagera med andra människor. Deltagarna ser Instagram som en digital värld och att man besitter två olika jag, ett i ?verkligheten? och ett på Instagram. Det visar sig att jaget pa? Instagram tar sig större friheter och vågar uttrycka sig mer fritt än i ?verkligheten?.

SyfteSyftet har varit att undersöka vilka faktorer som påverkar förändringsprocesser i arbetet kring de statliga rekommendationerna om 30 minuters daglig fysisk aktivitet i skolan. Frågeställningarna var följande: Hur påverkar staten och kommunen arbetet kring de statliga rekommendationerna i skolan? Vad påverkar arbetet med att göra elever dagligt fysiskt aktiva i skolan? Går det i skolan att leva upp till de statliga rekommendationerna? Är det någon skillnad på hur de olika stadierna efterlever de statliga rekommendationerna?MetodData har samlats in via en textundersökning av statliga och kommunala dokument samt 104 enkäter från slumpmässigt valda lärare och rektorer i samtliga kommunala skolor i en stockholmskommun.ResultatTextundersökningen visar att det staten gjort för att påverka skolan kring den dagliga fysiska aktiviteten är: tilläggen i Lpo94 och Lpf94 samt skapandet av NCFF (Nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet hos barn och ungdom) och Myndigheten för skolutveckling för att de skall stödja och inspirera skolor i deras arbete. Från kommunens sida är det genom deras barn- och utbildningsplan, där de beskriver vad skolan skall arbeta efter.Vad som påverkar arbetet kring detta är enligt enkäten: 1) Tidsbrist, 2) att lärare inte prioriterar fysisk aktivitet, 3) att lärare inte känner sig bekväma i hur man aktiverar barn och ungdomar, 4) samarbetet lärare emellan samt 5) viljan att arbeta med detta i skolan.Var sjätte lärare och var sjunde rektor känner inte till de statliga rekommendationerna däremot ansåg 97% att det är viktigt att vara fysiskt aktiv i skolan. Av de svarande ansåg majoriteten att det är all personals ansvar att eleverna är fysiskt aktiva i skolan.

Teknikutvecklingen har möjliggjort stor spridning av budskap och med kommunikation över Internet skapas nya möjligheter för interaktion mellan företag och konsumenter. Framväxten av smartphones har också gjort att många idag alltid har tillgång till både kamera,internetuppkoppling och bildskärm. Detta är också de förutsättningar som gjort Instagram till ett av de största och snabbast växande sociala medierna. På Instagram kan företag dela bilder med innehåll som de vill förknippas med och dra nytta av den virala spridning som kan uppstå.Möjligheten till spridning kan även utgöra en risk då företagen är rädda för negativ publicitet.Denna uppsats har därför som huvudsyfte att undersöka vad företag har att tillföra i värde respektive riskerar i sitt varumärkesbyggande genom att vara aktiva på Instagram.Teoribildningen som används för att analysera och utvärdera varumärkens närvaro på Instagram är kopplade till Brand Equity, Word-of-mouth, Integrerad och Viral marknadsföring. Metoden som använts i studien är en innehållsanalys av det material som publiceras på Instagram av både företag och privata användare.

I denna studie har jag undersökt om och hur utvecklingen gått framåt vad gäller förekomsten av kvinnor och hur dessa porträtteras i läroböcker i historia. Böckerna jag undersökte var läroböcker från tre tidsperioder; 1966-1967, 1983-1984 och 2001. I böckerna räknade jag antalet kvinnor och studerade hur de framställdes. Var de passiva eller aktiva kvinnor? Tillagda eller integrerade i historien? Jag utgick från min tes som i stort sa att det hade successivt blivit bättre med tiden och att i de sista böckerna, de från 2001 skulle vi ha ganska många kvinnor som var beskrivna på ett positivt vis..

SammanfattningCapoeira är en brasiliansk kampsport som kombinerar dans, kamp, musik och akrobatik. I Sverige har sporten funnits sedan slutet av 80-talet.Syfte och frågeställningarSyftet är att få ökad kunskap om capoeirister inom tre capoeiraföreningar i Sverige. Följande frågeställningar används för att svara på syftet:1. Vilka är de aktiva i de utvalda capoeira föreningarna?2.

SammanfattningSyfte Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur ett friskvårdssatsande företag verkar för att få de anställda att vara mer fysiskt aktiva. Vi vill även undersöka relationen mellan de anställdas tidigare erfarenheter kring fysisk aktivitet och deras gensvar på företagets satsningar. MetodDå studien utgår från de anställdas uppfattning där vi vill försöka förstå hur ett friskvårdssatsande företag verkar för att få de anställda att vara mer fysiskt aktiva, har vi valt en kvalitativ ansats med intervjuer som den lämpligaste metoden att samla in data. Vi har även valt att undersöka hur tidigare erfarenheter utifrån habitus påverkar de anställdas gensvar på företagets erbjudanden. Totalt intervjuades 13 personer varav en var den friskvårdsansvarige på företaget. ResultatDet framkom att företaget har en bred friskvårdssatsning där de erbjuder de anställda en rad olika aktiviteter. Däremot finns det ingen vision som når de anställda för vad friskvårdssatsningen ska generera.