Syftet med denna studie är att belysa hur socialarbetare inom försörjningsstöd arbetar. Fokus har lagts på de metoder som socialarbetarna brukar använda, om dessa metoder innebär en delaktighet för klienten. Hypotesen för uppsatsen är att delaktighet skulle vara önskvärd för att få klienten att stanna i annan varaktig försörjning. Jag ville också undersöka om ett tydligt uppdrag från organisationens ledning kan innebär att klienten och socialsekreteraren lättare uppnår delaktighet och med det finna en individanpassad lösning.Underlaget som har kommit fram i denna studie visar på att det behövs gemensamma krafter i samhället om detta fenomen skall minska. Delaktighet behövs inte bara från klienter utan från politiker som stiftar lagar och har visioner, kommunala och privata arbetsgivare som erbjuder arbetstillfällen och samarbetar med handläggare på Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan som samverkar med socialsekreterare och klient.

Ett av de hetaste ämnen inom dagens IT-industri är SOA ? Service Oriented Architecture ? . Många av de aktiva debatterna handlar om hur SOA bidrar till att öka organisationernas flexibilitet och känslighet för förändring, något som historiskt har varit svårt att uppnå. Men hur många kan påstå sig veta vad SOA egentligen är? Termen har blivit ett så kallat ?buzzword?, dvs.

Att människor blir alltmer fysiskt inaktiva i sina liv är ett faktum och ett växande samhällsproblem. Folks hälsa blir allt sämre och många sjukdomar hade kunnat förhindras med hjälp av ett enkelt recept, fysisk aktivitet. En lösning skulle kunna vara friskvårdsaktiviteter. I studiens syfte ställs frågan varför folk väljer att vara fysiskt inaktiva respektive fysiskt aktiva under friskvårdstiden i Företag AB. Det efterfrågas också om det finns möjligheter att skapa mer fysisk aktivitet bland personalen genom en förändrad friskvård i Företag AB.Total 91 % utav respondenterna i studien vill ha friskvård i företaget.

Bakgrund: Andelen äldre i befolkningen ökar i Sverige och även andelen ensamboende. Forskning finns som visar att äldres livskvalitet påverkas av många olika faktorer och den visar också att känslan av ensamhet kan påverka de äldres livskvalitet. Syfte: Syftet var att belysa äldre ensamboendes upplevelse av livskvalitet och vilka faktorer som påverkar deras upplevda livskvalitet.Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats. Sju halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fem kvinnor och två män. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).Resultat: Informanterna upplevde en god livskvalitet som kan relateras till betydelsen av att uppleva hälsa och välbefinnande, att vara fysiskt aktiv och fungera mentalt, att trivas i sin miljö, att ha sociala relationer och känna gemenskap, att ha en positiv livssyn samt att känna ekonomisk trygghet.Slutsatser: Att vara ensamboende äldre behöver inte innebära en upplevelse av ensamhet.

Syftet med denna enkätstudie var att kartlägga användningsområdena av friskvårdskortet i en kommun i sydvästra Sverige samt beskriva vilka hinder och anledningar som förelåg för att utnyttja friskvårdskortet. Ett strategiskt urval gjordes på samtliga anställda i kommunen med en svarsfrekvens på 69 %. Returnerade enkäter behandlades i statistikdatorprogrammet SPSS. Respondenternas ålder varierade från 20 till 65 år och bestod till 80 % av kvinnor och 20 % män. Av respondenterna med friskvårdskort klassades 38 % som ?sällananvändare? och 62 % som ?övriga användare?.

Produktutveckling, produktvård eller produktuppdatering har länge förekommit inom alla olika typer av branscher, den ter sig olika vilket speglar resultatet. Ett exempel på detta är att bruksföremål ersätts av den produktutvecklade modellen tillskillnad från möbelområdet där utvecklingen oftast resulterar i nya produkter jämte deras förlagor.Produktutveckling är väsentlig oavsett designområde och gynnar såväl producent som konsument. Ur konsumentens perspektiv kan produktutveckling innebära trygghet, något man tidigare trivts med har utvecklats till något förhoppningsvis ännu bättre. Sakerna vi känner igen och har en relation till har effektiviserats, förbättrats och förskönats efter samtidens rådande ideal. För producenter kan produkt-utveckling ge upphov till effektiviserade och mer miljöanpassade tillverkningstekniker samt mindre ekonomiskt risktagande i förhållande till att lansera en helt ny produkt.Syftet med den här rapporten är att på ett undersökande och analyserande sätt beskriva begreppet produktutveckling över tid.

En stor del av den svenska befolkningen har någon form av hjärt- och kärlsjukdom. Vi avser ge allmänsjuksköterskor en ökad kunskap om vad patienter i denna sjukdomskategori vill ha för information för att kunna möta dessa patienter på ett så bra sätt som möjligt. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa vilken information patienter med kranskärlssjukdom och deras anhöriga anser sig behöva före utskrivning och under tiden därefter samt att undersöka den av sjuk- sköterskan prioriterade informationen. Metod: En litteraturstudie där vi använt nio artiklar som granskats enligt Forsberg & Wengströms (2003) bedömningsmall samt enligt Polit et als (2001) granskningsprotokoll med avseende på vetenskaplighet och kvalitet. Artiklarna har sökts i bl a databaserna Pubmed, Cinahl och Blackwell synergy.

Bakgrund: En intrahospital transport (IHT) är en förlängning av patientens fortsatta vård och därför en naturlig del av intensivvårdssjuksköterskans uppgifter, en uppgift som är förknippad med höga risker för patienten. Syftet: Att belysa intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter av oförutsedda händelser i samband med IHT samt deras reflektioner på patientsäkerheten vid IHT. Metod: En pilotstudie genomfördes med en fokusgruppintervju bestående av fem intensivvårdssjuksköterskor. Insamlad data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Fokusgruppen har erfarenheter av oförutsedda händelser som är av både system- och patientrelaterande art.

Äldres hälsa har förbättrats de senare åren samt har de blivit mer fysiskt aktiva. Syftet med studien var att beskriva äldres syn på förutsättningar för att bibehålla välbefinnandet efter pensioneringen. Studien genomfördes med kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med tio informanter i åldrarna 63-84 år. Det framkom i resultatet att minst en nära vän var en viktig del för att främja välbefinnandet. Interaktion med vänner och familj var också en viktig aspekt för att må bra.

Ätstörningar utgör ett stort problem i samhället, behandlingen är resurskrävande och återfallsrisken är hög. Därför är det både ur ett samhälls- och ur ett individperspektiv av stor vikt att öka kunskapen om varför sjukdomen är så svårbehandlad. Denna kvalitativa studie undersöker ätstörningar kopplade till identitet. Syftet är att fördjupa förståelsen för identitetens betydelse för tillfrisknande från ätstörning samt om, och i så fall hur, identiteten förändras i processen från ätstörd till friskförklarad. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio kvinnor som tillfrisknat från en ätstörning.

Bakgrund: Depression är en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kända behandlingsmetoder finns är det färre än hälften som behandlas. Den vanligaste behandlingen är antidepressiva läkemedel men tyvärr kan det medföra många biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan påverka en människa med depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehållande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sänka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pågick under längre tid samt högintensiva aktiviteter.

Säg är det möjligt att motverka traditionella könsmönster,trots strukturer som formar oss så att vi omedvetet styrs att väljautbildningar som leder till könstraditionella yrkesval? Att få kunskaper om ochge redskap för ett praktikorienterat jämställdhetsarbete i studie- ochyrkesvägledning är syftet med denna aktionsforskningsstudie. De vägledare som deltar har intresseför och kunskap om genusvetenskapliga perspektiv och kan ses som goda exempel. Vägledarnadeltar genom två intervjutillfällen och en månads fokusering på uppdraget attmotverka traditionella könsmönster. De använder olika metoder och berättar ompositiva, neutrala, obekväma, häftiga och negativa reaktioner från sökande.

 Efter den finansiella krisen 2007 har allt fler företag problem med likvida medel. Detta medför att riskerna för sena eller uteblivna betalningar ökar. En av de branscher som drabbats hårdast är träindustrin. För tillfället har många större företag inom branschen blivit tvungna till konkurs. Detta har en direkt påverkan på branschens underleverantörer som sätts i en försämrad situation. Syftet med denna uppsats är att utifrån empirin beskriva och genom valda teorier förklara hur underleverantörer inom den trärelaterade industrin hanterar risken för sen eller utebliven betalning.

Ämnet idrott och hälsa ger utmärkta möjligheter för elever med en funktionsnedsättning att vara fysiskt aktiv och leka tillsammans med sina kamrater, trots det verkar deltagandet inte vara en självklarhet i dagens skola. Syftet med denna studie är därför att undersöka några idrottslärares reflektioner och erfarenheter kring ett inkluderande arbetssätt i ämnet idrott och hälsa. Då studien handlar om mänskliga uppfattningar och erfarenheter har vi inspirerats av ett fenomenologiskt synsätt och använde därför intervju som datainsamlingsmetod. Intervjuerna genomfördes med sex idrottslärare i ett län i mellersta Sverige. Resultatet visade att trots att pedagogerna är positiva till inkludering så tror de att det är en lång väg att gå innan vi kan ha en skola för alla.

Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser och erfarenheter av fysisk aktivitet i grupp efter hjärtinfarkt. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie och hade en beskrivande design. Genom ett ändamålsurval intervjuades tio patienter som deltog i hjärtgymnastikgrupp på ett sjukhus i Mellansverige. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Insamlad data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.