Sök:

Sökresultat:

1211 Uppsatser om Aktiv utemiljö - Sida 16 av 81

Matematik - LÀra in ute : Möjligheter och hinder för matematikinlÀrning utomhus

Den traditionella undervisningsmetoden i matematik ersÀtts idag med praktisk matematik. Eleverna fÄr en mer aktiv och kunskapssökande roll.Elevers alltmer stillasittande livsstil leder till en ökad ohÀlsa. Skolverket rekommenderade 2003 att alla elever ska delta i nÄgon form av fysisk aktivitet minst 30 minuter/dag.Mot denna bakgrund stÀlls frÄgorna: Vilka attityder har pedagoger till att undervisa i matematik utomhus? Varför, med vad och hur arbetar pedagoger utomhus? Genom en enkÀtundersökning ochuppföljande intervjuer ges svaren, i den undersökta gruppen, att pedagoger gÀrna arbetar med matematik utomhus för att konkretisera men att stora elevgrupper och vÀder hindrar. Pedagogerna exemplifierar mÄnga moment lÀmpade för matematik utomhus samtidigt som de beskriver hur de gör..

Den kommunikativa och organisationskulturella utmaningen : LÀnsförsÀkringar GÀvleborg Bank och FörsÀkring

Syftet med denna uppsats Àr att belysa ÀmnesomrÄdena kommunikation och organisationskultur. Samt vad som Àr signifikativt i det dagliga arbetet för valda ÀmnesomrÄden inom LÀnsförsÀkringar GÀvleborg ur ett medarbetarskaps perspektiv.Denna uppsats pÄvisar att en kÀnsla av delaktighet Àr signifikativt för att kommunikation överhuvudtaget skall ske. Detta Àr nÄgot som de teorier vi undersökt föresprÄkar och överrensstÀmmer med den verklighet som presenteras i uppsatsen. Vidare har vi Àven upptÀckt att de olika kontoren som besökts utvecklat egna arbetssÀtt och sÄ kallade subkulturer, som medarbetarna kÀnner sig bekvÀma att arbeta utifrÄn. Vi tror i detta sammanhang att en mer aktiv kunskapsspridning mellan kontoren Àr nödvÀndig, dÄ verksamheten baseras pÄ just kunskap. .

Definitioner av tolerans inom pedagogiska yrken

I denna uppsats undersöks vad fyra pedagoger fyller begreppet tolerans med, och hur de anser att elever och barn borde fÄ arbeta med begreppet. Genom intervjuer som kopplats till litteratur, hoppas jag pÄ att förmedla det problematiska i att definiera innebörden av ett sÄ vitt begrepp som tolerans. Idén till uppsatsen Àr kommen av att tolerans Àr en av byggstenarna i den för skolan gemensamma VÀrdegrunden. UtifrÄn denna undersökning, menar jag att tolerans i detta sammanhang ej bör tolkas som en eftergift, utan snarare som en aktiv attityd som krÀver förstÄelse. För att förmedla denna förstÄelse till elever och barn, bör pedagoger försöka enas kring gemensamma definitioner kring mÄngfasetterade begrepp som tolerans..

Uppdrag granskning : En utvÀrdering av Första, Andra, Tredje och FjÀrde AP-fonden

Den hÀr uppsatsen undersöker och analyserar AP-fondernas förvaltning av det svenska pensionskapitalet i relation till dess uppdrag utifrÄn finansiell teori och tidigare forskning. HalvÄrsdata och information om fondernas allokering har samlats in frÄn AP-fondernas respektive webbplatser mellan Ären 2001 och 2009. Studien har anvÀnt ett flertal modeller för att analysera AP-fondernas historiska utveckling. Treynorkvot, Sharpekvot, Informationskvot, Morningstar rating och Jensens alfa har anvÀnts för att undersöka fondernas riskjusterade avkastning. Treynor och Mazuys market timing modell har anvÀnts för att undersöka huruvida fonderna har förmÄgan att förutse större marknadsrörelser.

Teknik som strÀvansmÄl : En undersökning om hur pedagoger arbetar med teknik i förskolan

Teknik Àr en stor del av vÄrt samhÀlle i dag och barnen behöver fÄ med sig grundkunskap i tidig Älder. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med strÀvansmÄlen inom teknik i lÀroplanen för förskolan.  I undersökningen har kvalitativa intervjuer med pedagoger genomförts för att fÄ en bild av hur arbetet med strÀvansmÄlen i teknik ser ut.Resultatet pekar pÄ att pedagogerna Àr osÀkra i sitt arbete med teknik. De vet inte riktigt vad teknik Àr och vad det innefattar i förskolans verksamhet. Att de önskar mer verklighetsförankrade uppgifter och reflektioner i verksamheten för att lÀra mer om teknik.Resultatet visade ocksÄ att bygg, konstruktion och skapande var en aktiv del av förskolans verksamhet. Medans vardagsteknik och teknik som en del av samhÀllet inte arbetades lika aktivt med.   .

MÄngsidiga intensiva insatser för barn med autism i förskolan : En studie om pedagogers förutsÀttningar för och erfarenheter av att arbeta med intensiv vardagstrÀning

Tidigare forskning Àr inte enig om aktivt förvaltade fonder presterar bÀttre eller sÀmre Àn index. DÄ hÀnsyn inte tas till olika nivÄer av aktivitet tycks de flesta studier visa att aktiv förvaltning Àr en förlustaffÀr för fondsparare. Vi introducerar ett nytt mÄtt pÄ aktivitet, aktivitetsgrad, som utgÄr frÄn de ÄtgÀrder förvaltaren vidtar. Aktivitetsgraden definieras av mÀngden och storleken pÄ förÀndringar i portföljsammansÀttningen som sker under ett kvartal. Vi undersöker aktivitetsgraden hos 22 svenska smÄbolagsfonder mellan 2008 och 2013 och finner att de flesta fonder har en lÄg aktivitetsgrad.

Optimering av batterianvÀndning för platsbaserade applikationer pÄ Android-enheter

Denna rapport Àr inriktad pÄ batteribesparing för platsbaserade applikationer i Android. Rapporten kommer att analysera och ge konkreta förslag pÄ hur man pÄ ett batterisnÄlt sÀtt implementerar lokalisering av Androidenhetersgeografiska position (latitud- och longitudkordinater) samt frekvent hÀmtning av data via HTTP frÄn en back-end server. De lösningar som tas upp i den hÀr rapporten Àr specifikt tillÀmpade för applikationen MyWorld men kan anpassas för vilken platsbaserad applikationen som helst med liknande behov. MÄlet Àr att förbÀttra och optimera utvalda omrÄden som tidigare implementerats i den hÀr applikationen. De nya optimerade lösningarna har genomgÄtt tvÄ olika testscenarion dÀr mÀtningarna visar att batteriförbrukningen har reducerats med 4,2% för applikationen dÄ den aktivt körs och anvÀnds samt 14,8% för applikationen dÄ den Àr icke aktiv och enheten inte aktivt anvÀnds..

Tyst i klassen!... eller? : En sociokulturell studie om hur lÀrare upplever arbetet med tysta elever

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att ta del av lÀrarnas upplevelser och förestÀllningar om tysta elever i skolan. De berÀttelser lÀrarna ger oss innehÄller deras tankar om hur de upplever mötet och arbetet med dessa elever. Fem lÀrare har deltagit i undersökningen som bygger pÄ intervjuer. Resultatet visar att lÀrarna upplever svÄrigheter i mötet med tysta elever. De kÀnner ofta frustration över att de inte alltid lyckas nÄ dessa elever.

Maktbalans och polaritet i dagens Europa : En kausal fallstudie med offensiv realism

USA har nu hört och sett Rysslands tendenser till maktansprÄk i Europa och vilka medel man Àr villig och kapabel att anvÀnda sig av. Detta föranleder NATO att rusta upp sina resurser och vidare fördjupa sÀkerhetsdilemmat i Europa. Att bibehÄlla och expandera ett starkt NATO i Europa Àven efter kalla krigets slut har visat pÄ USA:s förmÄga att navigera vÀrldspolitiken pÄ ett proaktivt sÀtt utan att löpa nÄgra risker för den egna nationella sÀkerheten. USA:s engagemang pÄ den Europeiska arenan ska primÀrt tolkas som en strategi för att balansera upp Ryssland och bara sekundÀrt som en idealistisk ambition att vÀrna om regional fred och sÀkerhet. Vi kan sÄledes utlÀsa att ingen av aktörerna Àr intresserade av status quooch den process av maktmaximering som pÄgÄtt i Europa sedan lÄngt tillbaka fortsatt lika aktiv..

KartlÀggning av tetracykliner distribuerade till nötkreatur
under 2005 ? 2006

Ofta hamnar antibiotika som anvÀnts till djur direkt i miljön. Tetracykliner utsöndras i aktiv form och kan dÀrmed pÄverka miljön i hög grad. MÀngder av antibiotika anvÀnds vid gruppbehandlingar av djur. I Sverige Àr dock förbrukningen betydligt mer begrÀnsad Àn i övriga EU. Terapeutisk behandling mot infektionssjukdomar Àr det aktuella.

Cannabis - i dag och i morgon : Reflektionsrapport

Som examensarbete har jag producerat en film om Cannabis. En pilot om 22 minuter avsedd att anvÀndas som pitch inför en större dokumentÀr.I piloten har jag intervjuat fyra personer med olika erfarenheter och Äsikter kring Àmnet. Professor Ted Goldberg, professor Fred Nyberg, socialsekreterare Helene Adamee och en före detta cannabismissbrukare.Dessa intervjuer har jag dÀrefter redigerat ihop till en pilot som tar upp Àmnen som varför ungdomar börjar röka cannabis, det faktum att det pÄgÄr en förÀndring inom den globala drogpolitiken som kan fÄ konsekvenser för Sverige, samt olika Äsikter kring vÄr aktuella narkotikapolitik.     Jag spelar sjÀlv en aktiv roll i piloten som en journalist, och före detta cannabismissbrukare, som nu Àr pÄ jakt efter svaren till de frÄgor mitt missbruk genererat..

Myndighetsutövning, suicid och skadestÄnd

SammanfattningEtt frihetsberövande i form av hĂ€ktning torde vara en av de mest ingripande Ă„tgĂ€rder den svenska staten kan företa gentemot en enskild individ. Olyckligtvis hĂ€nder det ibland att den frihetsberövade av olika anledningar vĂ€ljer att ta sitt liv. RĂ€ttslĂ€get rörande det allmĂ€nnas ansvar vid liknande skadesituationer och de nĂ€rstĂ„ende och anhörigas möjligheter till ersĂ€ttning Ă€r mycket osĂ€kert. I ett fall som i skrivande stund Ă€r pĂ„ vĂ€g upp i Högsta domstolen hade en man begĂ„tt sjĂ€lvmord med hjĂ€lp av en livrem som han enligt rĂ„dande bestĂ€mmelser inte borde ha fĂ„tt inneha. TingsrĂ€tten tilldömde den avlidnes söner skadestĂ„nd nĂ„got som senare Ă€ndrades av hovrĂ€tten.Kan dĂ„ det allmĂ€nna göras skadestĂ„ndansvarigt vid liknande situationer och om sĂ„ Ă€r fallet vilka möjligheter till ersĂ€ttning har den avlidnes nĂ€rstĂ„ende och anhöriga?Ända fram till 1900-talet saknades ett skadestĂ„ndsansvar för det allmĂ€nna.

INNOVATIONER OCH RELATIONER : En studie av rumslig interaktion vid etablering av entreprenöriella avknoppningsföretag

SammanfattningEtt frihetsberövande i form av hĂ€ktning torde vara en av de mest ingripande Ă„tgĂ€rder den svenska staten kan företa gentemot en enskild individ. Olyckligtvis hĂ€nder det ibland att den frihetsberövade av olika anledningar vĂ€ljer att ta sitt liv. RĂ€ttslĂ€get rörande det allmĂ€nnas ansvar vid liknande skadesituationer och de nĂ€rstĂ„ende och anhörigas möjligheter till ersĂ€ttning Ă€r mycket osĂ€kert. I ett fall som i skrivande stund Ă€r pĂ„ vĂ€g upp i Högsta domstolen hade en man begĂ„tt sjĂ€lvmord med hjĂ€lp av en livrem som han enligt rĂ„dande bestĂ€mmelser inte borde ha fĂ„tt inneha. TingsrĂ€tten tilldömde den avlidnes söner skadestĂ„nd nĂ„got som senare Ă€ndrades av hovrĂ€tten.Kan dĂ„ det allmĂ€nna göras skadestĂ„ndansvarigt vid liknande situationer och om sĂ„ Ă€r fallet vilka möjligheter till ersĂ€ttning har den avlidnes nĂ€rstĂ„ende och anhöriga?Ända fram till 1900-talet saknades ett skadestĂ„ndsansvar för det allmĂ€nna.

Den fysiska planeringens möjligheter och begrÀnsningar - att frÀmja fysisk aktivitet

Detta arbete tar sin utgÄngspunkt i hur det genom den fysiska planeringen kan vara möjligt att frÀmja fysisk aktivitet. Idag har mÄnga en passiv och stillasittande livsstil och detta har direkta negativa effekter pÄ vÄra kroppar och vÄr hÀlsa. MÀnniskor Àr i grunden skapade för att utföra sysslor som krÀver fysisk aktivitet och nÀr vi i dagens samhÀlle inte kan tillgodose oss detta behov pÄ ett naturligt sÀtt i vardagen börjar vi pÄ olika sÀtt mÄ dÄligt, bÄde fysiskt och psykiskt. Utformningen av miljöerna vi rör oss i dagligen Àr en viktig faktor gÀllande vilken mÀngd fysisk aktivitet vi uppnÄr. Hur det pÄverkar oss och vilka möjligheter och begrÀnsningar den fysiska planeringen har gÀllande att frÀmja fysisk aktivitet undersökas i detta arbete.

Fysisk aktivitet : En tvÀrsnittstudie om kompensatoriskt beteende 

Syftet med studien Àr att studera förhÄllandet mellan fysisk aktivitet pÄ arbete och fritid. En tvÀrsnittsstudie genomfördes för att jÀmföra personer med ett mer fysiskt aktivt arbete (undersköteskor) med personer som har ett mindre fysiskt arbete (kontorsarbetare) i Kalmar 2013. Deltagarna (n=37) delades efter yrke in i grupperna kontorsarbetare och undersökterskor. Varje deltagare bar en accelerometer under 7 dagar för att mÀta den fysiska aktivitetsnivÄn. MÀtningarna utfördes under arbetsdagar och icke arbetsdagar.

<- FöregÄende sida 16 NÀsta sida ->