Personal inom ambulanssjukvård utsätts ofta för svåra situationer i sitt arbete. Svåra olyckor med starka synintryck, patienter som utsätts för starka psykiska trauman i form av exempelvis dödsfall av närstående och andra trauman kan även bli ett trauma för den personal som är involverad i händelsen. Syfte: Studien syftade till att undersöka förekomsten av symptom på Posttraumatisk Stress hos ambulanspersonal samt förekomsten av stöd för att bearbeta traumatiska händelser. En kvantitativ enkätstudie utfördes som inkluderade en screeningdel för PTSD. Inklusionskriterierna för studien var personal, oavsett utbildningsnivå, med aktiv tjänstgöring på akutambulans.

Syftet med fördjupningsarbetet har varit att via en pilotstudie öka kunskapen om ungdomar med funktionsnedsättning i Umeå, med avseende på psykisk hälsa, och på hur de upplever sin vardag i skolan, med kamrater och i familjen. Psykisk hälsa undersöktes genom att ungdomar med funktionsnedsättning som går i specialklasser (grundsärskolans högstadium, högstadium för ungdomar med Asperger, högstadium för ungdomar med rörelsenedsättningar), fick besvara en enkät under skoltid. För att kunna relatera till den undersökning som Statens Folkhälsoinstitut genomförde hos ungdomar i Sverige 2009 har samma enkät använts. Resultatet visar att de flesta ungdomar har angett att de mår bra, trivs i skolan, har bra kontakt med sina lärare och med sina föräldrar. Majoriteten mår lika bra som de flesta ungdomar i landet och t.om bättre än de ungdomar i Folkhälsoinstitutets undersökning, som angett att de hade någon funktionsnedsättning. Inom några områden visades dock lägre resultat. Ungdomarna i vår undersökning uppgav att deras svårigheter påverkade deras vardag i familjen och vid fritidsaktiviteter.

Föreliggande studie undersöker fysiska aktivitetsvanor och psykisk hälsa hos gymnasieelever i åldrarna 18-19 år. Syftet med studien är att undersöka relationen mellan karaktären och mängden av utövad fysisk aktivitet och självupplevd psykisk hälsa hos urvalsgruppen. Studien är av kvantitativ karaktär och datainsamlingsmetoden som används är en enkätundersökning som bygger på de validerade enkäterna International Physical Activity Questionaire ? Short Form (IPAQ-SF) och The 12-item General Health Questionaire (GHQ-12) samt ett antal, av undersökningsledarna, egenformulerade frågor vilka berör karaktären av den fysiska aktiviteten, biologiskt kön och boendeplats. Insamlad data bearbetas i statistikprogramet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) och resultatet diskuteras och analyseras utifrån tidigare forskning inom området samt utifrån Bourdieus teori om habitus. Inga signifikanta samband mellan karaktären eller mängden av utförd fysisk aktivitet och psykisk hälsa kan konstateras i urvalsgruppen.

Syftet med den här studien har varit att studera stadsbildande och hur stadsplanerna har utvecklats i Sverige från medeltid till modern tid och hur denna utveckling har uppenbarat sig i en svensk stad. Som fallstudieobjekt valdes Eksjö stad för att se hur stadens stadsplan har utvecklats under stadens 600-åriga historia och om den stämmer överens med den utveckling som finns i övriga riket.För att uppnå syftet genomfördes dels en litteraturundersökning om stadsplanernas framväxt samt om fallstudieobjektets utveckling. Dessutom genomfördes en kartundersökning över Eksjö innehållandes kartor från olika perioder för att få en överblick på hur stadens stadsplan har förändrats genom historien.Studien har även undersökt varför städer uppstår där de uppstår och vilka faktorer som ligger bakom detta. Framträdande är att en lokalitets kommunikationsmöjligheter är avgörande för om en stad skall bildas där och denna stads framtida utveckling, men även andra faktorer påverkar stadsbildande. Fallstudieobjektet passar även in i detta då Eksjö bildades där två större vägar korsades vilket gav goda kommunikationsmöjligheter.Resultatet visar på att stadsplanernas utveckling i Sverige stämmer överens med den utveckling som skett i Europa.

Denna kvalitativa studie undersöker långvarig effekt (0,5- 1 år efter avslutad behandling) av KBT-stresshantering i grupp för 12 individer med arbetsrelaterade stressymtom, utförd på Previa, region Stockholm, mottagning: Gullmarsplan, våren och hösten 2005. Studiens syfte var att utvärdera dessa individers individuella upplevelser och tillämpningar av kursens stresshanteringsmetoder, grad av reducering av stressbeteende ett halvår respektive ett år efter kursavslut, samt att ta del av dessa individers erfarenheter av utlösande stressfaktorer i arbetslivet. Studien hade vidare som syfte att undersöka hur stress kan motverkas i arbetslivet på ett tidigt stadium utifrån kognitiva och beteendeterapeutiska tillämpningsmetoder som beteende- och konsekvensanalys.Studiens resultat visade att utlösande faktorer för stressymtom var för höga krav i arbetet och bristande resurser, brist på anpassad feedback från ledning, omorganisationer och stressande situationer i privatlivet. Respondenterna var genomgående nöjda med Previas stresshanteringskurs och upplevde generellt sett att de fått ökad medvetenhet om eget stressbeteende och hur stressen kan minskas utifrån alternativa tankar och beteende. De flesta av respondenterna hade inte fortsatt arbeta på egen hand med de stresshanteringsmetoder som ingick i Previas stresshanteringskurs efter kursavslut och efterfrågade uppföljning av kursen (som i dag inte erbjuds).

Syftet med detta arbete är att studera vad som händer med förskolebarns kommunikation, samspel och lärande i mötet med det digitala verktyget ipad. I denna undersökning har jag även tittat närmare på hur pedagogen förhåller sig och påverkar situationen. Jag har närmat mig undersökningsområdet med en kvalitativ ansats där jag använt mig av observation som metod. Mina observationer har utförts på en förskola där jag studerat barn och pedagoger på två av förskolans avdelningar, en avdelning med barn i åldern 1-3 år och en avdelning med barn i åldern 3-5 år.Resultatet påvisar att barnen blir språkligt aktiv och engagerade i mötet med ipaden. De kommunicerar och samspelar med varandra på många olika sätt.

Flera av Sveriges storstadskommuner har under det senaste årtiondet börjat ta fram virtuella stadsmodeller. Även Mät- och Kartavdelningen på Falu kommun är intresserade av att ta fram en stadsmodell, men ännu vet man inte hur det arbetet bör utföras. Därför har jag fått i uppdrag att utreda hur byggnaderna till en sådan modell kan tas fram, vilket också är syftet med den här studien. Anledningen till att Falu kommun vill ha en stadsmodell är främst att den skall vara ett stöd vid stadsplanering. Kommunen har bestämt att den norska SOSI-standardens (Systematic Organisation of Spatial Information) 3D-nivå 2 skall följas.

Äldre personer är mindre fysiskt aktiva då man jämför med yngre åldersgrupper. Denna grupp personer blir nu allt större. Det finns många hälsofördelar av att vara fysiskt aktiv och därför är det viktigt att ta reda på äldres inställning till fysisk aktivitet. Metod: Enkäten delades ut på ett PROmöte i Boden, den samlades även in vid samma möte. Sedan sammanställdes och analyserades enkäten i SPSS.

Enligt tidigare forskning grundas gott ledarskap på förmågan att motivera, sätta upp mål och fatta kompetenta beslut (Bass, Riggio och Mahwah, 2006). Gott ledarskap grundas även på aktiv kommunikation och balanserade informationsflöden (Avolio, Gardner, Peterson, Wernsing & Walumbwa, 2008). Utan effektiv kommunikation är ledarskap i huvudsak irrelevant och kommunikation är som mest effektiv när den leder till delad förståelse (Neufeld, Wan & Fang, 2010; Chidambaram & Jones, 1993).Syftet med den här studien är att belysa fenomenet ledarskap och kommunikation från ett aktivt vardagligt perspektiv. Studien undersöker ledarskap och ledarskapets kommunikation med medarbetare genom en kvalitativ intervjustudie baserat på femton intervjuer med ledare, följt av en tematisk analys.Det undersökta fenomenet återspeglar ledarskap genom medvetenhet och ledarskapets kommunikation genom autenticitet. Studien beskriver ledares uppdrag, tydlighet och uppriktighet i kommunikation, fostran av positiv kultur genom engagemang och värdeskapande och vikten av förtroende och insikt i relationer.I studien diskuteras resultatet med tidigare forskning.

Bakgrund: En kronisk oförutsägbar sjukdom som Crohns sjukdom framkallar fysisk, psykologisk och social stress. Sjukdomen påverkar vardagen, försämrar livskvalitet och skapar oro. För att bedriva personcentrerad vård krävs insikt i hur denna oro upplevs.Syfte: Syftet med studien var att belysa sjukdomsrelaterad oro hos personer med Crohns sjukdom.Metod: Åtta kvinnor och fyra män mellan 30 och 64 år som skattat sin sjukdomsrelaterade oro som hög eller mycket hög identifierades. Intervjuer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen genererade tre kategorier: (1) Oro för sjukdomen i sig, (2) känslor runt oron, (3) samt hantering av oron. Sjukdomens oförutsägbarhet samt nedsatt funktion till följd av trötthet och bristande kontroll över tarmfunktionen var de mest framträdande orsakerna till oro.

Inledning: Skolsköterskan är delaktig i elevhälsoteamet som består av en bred samlad kompetens där målet är att främja barns hälsa och utveckling. Skolsköterskan är ofta ensamarbetande i sin profession vilket kan upplevas som utmanande. Tidigare forskning visade att skolsköterskans arbetsuppgifter inte alltid stämde överens med de förvänt-ningar andra medarbetare inom verksamheten hade. Rektorn, som den närmaste chefen har ansvar för bland annat resursfördelning och organisering av arbetslagen. Eftersom rektorn är betydelsefull för hur skolsköterskans arbete utformas är det av vikt att göra en studie om skolsköterskans betydelse utifrån ett rektorperspektiv.

Den svenska individens tillgångar slussas till allt större del till den växande fondmarknaden. Ett stort antal nya aktörer tar större plats på marknaden och ett mycket bredare utbud av varierande placeringsalternativ har framkommit. Dessa nya omständigheter har skapat en stor kunskapsbrist hos placeraren. Det är svårt att ta ett välgrundat beslut om hur ens kapital bör placeras. Samtidigt har fondförvaltarnas arbete ifrågasatts.

Bakgrund: Fetma är en medicinsk diagnos och många av kroppens biologiska funktioner är i obalans med ökad risk för följdtillstånd. För att motverka ohälsan är viktminskning ofta det enda alternativet. Fetmakirurgi är en hållbar viktminskningsmetod, vanligast är gastric bypass, med snabba långsiktiga effekter på följdtillstånd. I riket, liksom i Västmanlands län opereras en övervägande majoritet kvinnor. Varför män i Västmanland opereras i lägre utsträckning än kvinnor är okänt.Syfte: Studiens syfte var att erhålla och analysera mäns värderingar och drivkrafter bakom fetmakirurgi.

Syftet med denna undersökning var att undersöka om motionärerna på en träningsanläggning utövar vardagsmotion utöver sin träning, eftersom studier visar att stillasittande tid är en riskfaktor för ett antal sjukdomar så som metabola syndromet, diabetes typ 2, hjärt-kärl sjukdom, fetma med mera, även för människor som tränar och är fysiskt aktiva. En kvantitativ metod i form av en enkätundersökning användes och genomfördes bland 40 medlemmar på en utvald träningsanläggning i Gävleborgs län vid 3 separata tillfällen. Studiedesignen var en tvärsnittsstudie. Alla medlemmar som kom in genom anläggningens dörr vid tillfällena då enkäten delades ut tillfrågades om de ville delta i en enkätundersökning. En pilotstudie genomfördes innan undersökningen med 5 personer som tillfrågades på samma träningsanläggning för att testa enkätens förståelse.

Palliativ vård är en aktiv helhetsvård av den döende människan och dennes familj, enligtWHO. Vården skall tillgodose fysiska, psykiska, sociala och andliga behov. Den palliativavårdens övergripande mål är att ge patienten och dennes närstående högsta möjligalivskvalitet. Det är mycket viktigt att vårdpersonal har ett etiskt förhållningssätt och värnarom patientens subjektiva upplevelse av livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var attskapa en djupare förståelse av livskvalitet hos patienter i palliativ vård.