Denna kvalitativa studie tar fram hur fyra förskollärare i förskolan resonerar runt hur man kan hitta lösningar i ett tidigt skede, för att kunna möta utmanande barn. Vi har undersökt hur förskollärare beskriver sin kunskap om och vilka verktyg som behövs för att möta dessa barn. Undersökningen belyser också hur pedagogerna upplever att deras bemötande påverkar arbetet med barn som utmanar. Vi ville ta reda på vilka faktorer som spelar in för att bättre kunna hantera de situationer som uppstår. Förskolan är en skola för alla och vi har valt ett systemteoretiskt perspektiv där man ser på arbetssätt och tankesätt och inte på att barn är på ett visst sätt.

Individanpassning är ett begrepp som har blivit än mer aktuellt i takt med rådande samhällsförändring. Syftet med denna studie var att synliggöra gymnasieelevers tankar och funderingar kring begreppet och arbetsmetoderna individanpassat lärande samt att intensifiera utvecklingsarbetet med detsamma genom att ge förslag på hur pedagoger konkret kan arbeta individanpassat i skolmiljö. Via en fenomenografisk kvalitativ intervju har 7 elever på ett NV-program intervjuats med avsikt att identifiera deras uppfattning om vad individanpassning kan vara och hur den bör utformas. Elevernas tankar har sedermera satts i relation till diverse teorier med syftet att förstå och problematisera desamma. Konstateras kan att ett individanpassat arbetssätt är ett aktivt val i en lärandeprocess och kan innebära olika tillvägagångssätt beroende på vilka individer som är involverade.

På inbjudan av Blackebergs gymnasium har vi medverkat som deltagande lärare och forskare under ett projekt för integration. Detta projekt utgörs av mötet mellan en klass med elever av invandrarbakgrund och en klass med elever av företrädesvis svensk bakgrund. Rent praktiskt innebär detta att eleverna under en veckas tid har varit frikopplade från ordinarie schemabunden undervisning och istället deltagit i en serie evenemang med tema integration. Under denna vecka har vi handlett elever och efter bästa förmåga dokumenterat projektet. Vår metod har varit aktionforskning.

Syftet med detta arbete är att belysa elevernas arbete med Internet i skolan, till vad och hur Internet används i skolarbetet. Jag har även undersökt hur och om eleverna granskar det material de får fram över Internet och om de kan använda Internet på ett effektivt sätt. Jag har använt mig av en studie med etnografisk utgångspunkt, det vill säga observationer och informella intervjuer. Resultatet visar på att Internet används i så gott som alla ämnen, huvudsakligen till faktasökning och då på ett mycket fritt sätt. Eleverna granskar nästan inte alls det material de får fram, och de fastnar ofta på mindre relevanta och/ eller mindre lämpliga sidor i sina sökningar..

Syftet med denna fenomenografiska studie var att undersöka barns uppfattningar av fenomenet rörelseglädje och vilken innebörd rörelseglädje har för dem. Ur ett hälsoperspektiv är det viktigt att människan är fysiskt aktiv. Forskningen (Engström, 2005) visar att en viktig motivationsfaktor för att vara i rörelse är att det upplevs som meningsfullt och roligt. Genom kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod har 8 barn berättat om sina uppfattningar av fenomenet rörelseglädje. Barnen som intervjuats behöver öka sin fysiska aktivitet och har ingått i ett hälsoprojekt på högskolan i Halmstad.

Från och med 1 januari år 2009 sker en förändring av redovisningsstandarden som innebär att man vid redovisning av nybyggnation av förvaltningsfastigheter fram till färdigställande får välja om man vill redovisa till anskaffningsvärde eller till verkligt värde. Syftet med denna uppsats är attundersöka vilka för- och nackdelar som finns med att värdera nybyggnation avförvaltningsfastigheter till verkligt värde respektive anskaffningsvärde i en stundande lågkonjunktur samt om dessa även gäller för färdigställda förvaltningsfastigheter. Undersökningen i denna uppsats kan vara av värde för fastighetsbolag för att ge en uppfattning om problem och svårigheter som kan komma att uppstå vid val av värderingsmetod. En särskilt stor svårighet medatt värdera nybyggnation visade sig vara bristen på en aktiv marknad. När fastighetsbolag väljer hur de ska värdera sina byggprojekt måste de ta i beaktning hur resultatet kan komma att påverkas av osäkerheterna i värderingsmetoderna för verkligt värde och om relevansen man kan få med verkligt värde uppväger verifierbarheten man får med anskaffningsvärde..

Syftet med min uppsats har varit att se om en bildorienterad undervisning kan påverka och stimulera lärandet hos elever. Jag har därför följt undervisningen i en åk 3 - 5 som kallas ?bildklass? på Centralskolan i Kristianstad, där jag försökt se vilka metoder som använts i lärandeprocessen. Jag har intervjuat klassläraren och gett enkäter rill elever och föräldrar. Jag har sökt svar på vilka konsekvenser som följer på ett lärande genom bilder.

SammanfattningI de senaste åren har finanskrisen drabbat hårt Eurozonen speciellt medlemmar i Sydeuropa.En oroväckande statistik är den stigande arbetslösheten i Euroländerna. Enligt dn.se stegarbetslösheten i maj-13 till en högsta nivå 12,1% . Dessvärre har Sverige följt samma trend desenaste åren och enligt SCB(2013) senaste mätning ligger Sveriges arbetslöshet på 8,2 %.På grund av den osäkra framtid vi befinner oss i väljer många individer att studera vidare ihögskolor i Sverige som en långsiktig investering. En stor mängd väljer att studera ekonomimed revision som inriktning. Mitt yrke (2012) visar att det finns en god marknad förnyexaminerade revisor ekonomer i jämförelse med andra inriktningar inom ekonomi.

Sjöberg, Helena (2009): Matematik i förskoleklassen. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. SammanfattningMatematik är något som barnen har kunskaper i mycket tidigt i livet och som de även använder dagligen i naturliga sammanhang.

Examensarbetets syfte är att ta reda på vad som kan fånga och utveckla flickors respektive pojkars intresse för teknik i årskurserna 7 till 9 samt vilka olika intresseområden som tilltalar dem. Jag har även studerat hur dessa intresseområden skiljer sig åt, mellan pojkar och flickor.Det finns även genusövergripande teknikområden som står högt i kurs hos eleverna, dessa är robotar och uppfinningar. Det jag kan utläsa ur min undersökning är att pojkar och flickor har ett intresse för teknik i årskurs sju som successivt avtar hos flickorna men bibehålls eller ökar en del hos pojkarna..

Den digitala utvecklingen både i samhället i stort och inom utbildning accelererar som aldrig förr. Många ungdomar idag har tillgång till digitala verktyg så som dator, mobiltelefon, surfplatta mm. Detta ställer nya krav på utbildning och därmed också nya krav på lärarna. Ett urval av matematiklärare på gymnasienivå fick i en webb-survey rangordna vilken kunskapsnivå de anser sig ha med avseende tre huvudområdena som beskrivs av ramverket Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK): teknik, pedagogik, ämnesinnehåll och kombinationer av dessa. Resultaten visar att lärarna anser sig ha en hög kunskapsnivå med avseende på pedagogik och ämnesinnehåll samt kombinationen av dessa men att kunskapsnivån ligger lägre när det gäller teknik och då framförallt den rent tekniska biten (t.ex.

Syftet med detta examensarbete är att analysera lärares berättelser om deras hantering av barn som har varit i sorg på grund av en dödshändelse. Jag har genomfört intervjuer med nio lärare som har varit med om att ett barn i klassen eller ett barns anhörig har dött. Fyra centrala teman framträder hos dessa lärares berättelser samt vissa variationer hos dessa. De teman som kan urskiljas i lärarnas berättelser är en stark tilltro till samtal och till kunskap, vikten av att synliggöra sorgen samt vissa värden som ses som viktiga för lärarna i sorgehanteringen. Dessa värden är ärlighet, hänsynstagande,tid, lyssnande samt trygghet..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad som motiverar elever till att lära sig i skolan, samt få kunskap om hur jag som lärare kan hjälpa omotiverade elever att hitta lusten till fortsatt lärande. Svaren på frågeställningarna har sökts dels i litteratur och dels genom intervjuer med elever i år åtta. Resultatet visar att det som främst motiverar eleverna är att få bra betyg, att bygga en bra grund inför fortsatta studier, och att kunna skaffa sig en bra utbildning för att senare få ett bra arbete. Eleverna stimuleras även när något är roligt. Humor och glädje skapar lust hos eleverna.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vad DAMP (Dysfunktion i fråga om Avledbarhet, Motorik och Perception) är och hur vi kan hjälpa barn med denna problematik i skolan. För att finna svar på mina frågor i ämnet har jag läst litteratur samt gjort egna empiriska studier. DAMP-problematiken är oerhört utbredd i Sverige idag. Man räknar med att det finns minst ett barn i varje klass som har DAMP i våra skolor. Min viktigaste slutsats i detta arbete är att barn som har DAMP är individer liksom alla människor i samhället.

Barn och Natur - En studie om barns upplevelser samt pedagogens användning av natur i undervisningen i grundskolans tidigare år..