Följande arbete analyserar ordnings- och disciplinfrågor i skolan. Baserat på litteratur, egna analyser, och intervjuer med en gymnasielärare och en universitetsadjunkt i pedagogik på lärarutbildningen, presenteras ett konkret förslag till handlingsplan för hur man kan skapa en skola där det råder trygghet, trivsel och arbetsro. Mer specifikt undersöker jag vad en lärare kan göra i ett fall med en elev som trots lärarens uppmaning vägrar att lämna klassrummet. Sammanfattningsvis pekar resultaten av mina undersökningar på behovet av att skapa en lugnare och säkrare miljö i dagens skola..

Studiens syfte är att undersöka om den planerade högläsningen i förskolan tar fasta på läroplanens tankar om vad den är tänkt att leda till och om det är en passiv eller aktiv aktivitet för barnen. Tre pedagoger på olika förskolor har blivit observerade och intervjuade angående sin bilderboksläsning, då de under intervjuerna fått frågor rörande deras syfte med läsningen och varför man läser bilderböcker i förskolan. Anledningen till att jag valde intervju som metod var för att jag var intresserad av hur pedagoger egentligen tänker angående bilderboksläsningen i förskolan, men likaså om läroplanens mål synliggörs i verksamheten. Resultatet jag fått fram i min forskning är att den planerade högläsningen i det stora hela innebär vila och språkutveckling för barnen. Däremot skiljer sig de berörda pedagogernas lässtrategier åt och de har olika åsikter om hur bokläsningen ska gå till, samt vad de värderar som professionella lärare gällande högläsningen i förskolan..

Arbetets syfte är att beskriva hur man som lärare kan förbereda sig själv, eleven och föräldrarna inför ett utvecklingssamtal, vilka svårigheter samt positiva faktorer som kan finnas för läraren i ett utvecklingssamtal. Detta är även frågeställningarna i arbetet. För att kunna besvara dessa frågeställningar har jag studerat litteratur som rör ämnet och även genomfört en empirisk undersökning genom att intervjua sex lärare från år 1-6. Resultatet är ganska omfattande med mycket tips på hur man kan förbereda utvecklingssamtalen för att få ut det bästa av dem. Även vad som kan vara svårt och jobbigt för en lärare i utvecklingssamtal och vad som är positivt och roligt med samtalen, finns med i resultatet.

The main purpose of this study is to inquire whether music can function as a supportive and compensating tool for children from various kinds of social exposure. Eurhythmics is the musical method focused on, since it consciously works out of a socializing perspective. The study involves a scheme with poor children in Argentin (autumn 2005) and is based upon two interviews with women working professionally with both the social and the musical aspect of the current question. Notes from the above mentioned project are added to the interviews. The possible conclusion from the end results is that the individual as well as the dynamics of the group (as a whole) draw positive benefits from not only the music itself but also the structure and the elements of it.

Syftet med den här litteraturstudien är att titta på livsfrågors roll i gymnasieskolans religionskunskapsundervisning, samt hur samtal kring en berättelse som Småtrollen och den stora översvämningen kan användas för att tematisera dem. Studien orienterar sig lika väl mot religionsdidaktisk och litteraturvetenskaplig teori som undervisningspraktik ? men vilar på en hermeneutisk grund där olika tolkningsprocesser står i fokus.Småtrollen och den stora översvämningen är en del av ett ständigt pågående kontextuellt och intertextuellt samtal kring de grundläggande villkoren för livet. I texten förhåller sig Jansson till sitt sammanhang, liksom varje läsare i sin läsning förhåller sig till sitt. I tolkningsprocessen är läsaren en aktiv del i formandet av textens mening.

Vid palliativ vård är det ofta de närstående som står patienten närmast. Det är inte alltid som patienten kan uttrycka sig själv under vård vid livets slut vilket gör de närståendes upplevelser och åsikter väldigt viktiga. För att vården kring den döende ska bli så bra som möjligt krävs bl a god omvårdnad, bra bemötande, god kommunikation och ödmjukhet. Vården vid livets slut innebär inte endast vård av patienten utan även av närstående. Studiens syfte var att undersöka hur närstående upplever palliativ vård.

The aim of this study is to analyze how intercommunication between offenders are presented with artefacts during the planning and implementation of a robbery in a cash depot in Stockholm. The methodological approach is based on empiricism from police investigation protocols, which leads this study to a case study. The ambition is to analyze the empirical material from a sociocultural perspective. The results shows that the offenders use artefacts to plan the crime with artefacts within an internal intercommunication between the offenders. After the planning artefacts such as a helicopter, explosive material, telephones, saws and ladders have been used in an intercommunication to implement the robbery which leads to an analysis that hierarchy depends on the role of the artefacts, only when technical artefacts are included in the term of hierarchy..

Detta examensarbete undersöker balansen mellan frihet och struktur i informationsförmedlingen i en utställning som bygger på hands on-pedagogik. Arbetet har utgått från utställningen Människokroppen vid Tom Tits Experiment i Södertälje. Utställningen som byggdes 1997, har utformats med en tanke om att skyltar skapar hinder och en motvillighet om att skylta om "rätt sätt".Utställningsytan har idag komprimerats och experimenten har grupperats i två avdelningar. I samband med denna förändring har skyltningen i utställningen kommit att ses över. Detta eftersom föräldrar och andra vuxna besökare utryckt en önskan om mer information.

I uppsatsen skildrar gymnasieelever och gymnasielärare vid ett omvårdandsprogram sin skolvardag. Uppsatsens fundament utgörs av en omfångsrik empirisk undersökning främst baserad på ostrukturerade intervjuer. Intervjuerna kompletteras med observationer vilka ligger till grund för en miljöbeskrivning som visualiserar kontexten.En av slutsatserna är att varken elever eller lärare är tillfreds med rådande situation vilket innebär att samtliga efterfrågar förändring. Undersökningen visar också att elever och lärare inte lierar sig med varandra i sin strävan efter en meningsfull skolvardag utan är benägna att skylla problemen på varandra..

Den här uppsatsen vänder sig till dig som är intresserad av betydelsen av interaktion för lärande i klassrummet. Aktuell forskning tar sin utgångspunkt i att elever lär genom att interagera med varandra såväl som med läraren och förmedlingspedagogik har inte längre en framträdande roll i skolan, vilket stöds av vetenskap om lärande. I läroplanen beskrivs skolan som en social och kulturell mötesplats och ett av lärarens uppdrag är att ge eleven möjlighet att utveckla sin förmåga att arbeta tillsammans med andra. Uppsatsen presenterar forskning om samlärande och relationell pedagogik som olika sätt att förhålla sig till interaktion för lärande. Reflektionens betydelse för lärande lyfts fram liksom betydelsen av skickliga lärares tysta kunskap.

Syftet med studien är att studera hiphopkulturen i en mellanstor svensk stad, närmare bestämt åtta svenska hiphoppares syn på hiphopkulturen, dess kommersialisering, dess positiva syn på droger och våld samt den negativa kvinnosynen i hiphopkulturen. Studien är kvalitativt inriktad och baseras på intervjuer och litteratur. Ungdomskulturperspektiv är central för studien. Undersökningen visar att de intervjuade, varken har en negativ kvinnosyn eller är positiva till våld mot poliser, något man kan få intryck av när man studerar hiphopmusikens texter. Undersökningen visar att de intervjuade har en liberal narkotikasyn och en negativ bild av kommersialisering..

Många skolor använder idag nivågruppering som metod att differentiera för att individualisera undervisningen och möta eleverna på deras nivå. Detta examensarbete syftar till att ge en bild av hur nivågruppering fungerar i teori och praktik. Detta genom en litteraturstudie respektive intervjuer med fem lärare verksamma i grundskolan. Arbetet utgår ifrån frågeställningar rörande vilka skäl som framförs till att undervisa nivågrupperat, hur nivågruppering kan organiseras, vilka fördelar och nackdelar som finns med arbetssättet och hur gruppklimatet kan påverkas. Dessa olika aspekter beskrivs kortfattat i litteraturstudien och intervjuundersökningen belyser lärares praktiska erfarenheter av nivågruppering.

Denna uppsats handlar om hur man som lärare kan arbeta med massage i klassrummet. Frågor som behandlas i arbetet: Hur kan man introducera massage i skolan?, Vad visar studier på för nackdelar och fördelar?, Hur påverkas kroppen av massage? Arbetet bygger på litteraturstudier, en empirisk undersökning i form av intervjuer samt egna erfarenheter efter att introducerat massage på slutpraktiken. I resultatdelen redovisas intervjuerna som gjorts med två lärare som håller på med massage i skolan och tio elever samt hur vi genomförde vår egen massageintroduktion. Genom detta arbete har vi kommit fram till massage och beröring är mycket viktig för barns välbefinnande och att man med enkla medel kan introducera kompismassagen i skolan..

Denna undersökning har sin utgång i en designpedagogisk situation där fokus ligger kring frågan: Hur kan samverkan och samarbete synliggöras i ett designpedagogiskt projekt där en artefakt skapas gemensamt av gymnasielever? Frågeställningen syftar främst till att synliggöra hur en grupp agerar i en utarbetad workshop. Sammanhållning är ett centralt motiv i undersökningen. Workshopens utformning avser att synliggöra hur elever samverkar i en grupp. Underfrågan är: Hur ser eleverna på en pedagog som medverkar i det gemensamma arbetet i form av en workshop? På motsvarande sätt är det intressant att se hur pedagogens roll kan påverkas av en utarbetad workshop.

Syftet med den kvalitativa studien har varit att undersöka vad som kännetecknar en god pedagog.Vid litteraturgenomgången har författaren sökt finna gemensamma kännetecken på en god pedagog från en mängdförfattare som arbetar som pedagoger eller med forskning inom pedagogik.Kvalitativa intervjuer har gjorts med fem pedagoger från Sverige och Bangladesh.Analysen av intervjusvaren har resulterat i sex rubriker: Relationen mellan lärare och elev, utbildning ochfortbildning, ett kall, motivation och engagemang, att tycka om sitt arbete samt erfarenhet.Vid diskussionen betonas betydelsen av relationen mellan pedagogen och eleverna..