Syftet med detta arbete var att studera effekterna av en totalintegrering vad gäller barnens lärandemiljö, i termer av: * Lust att lära * Individanpassning * Möjlighet till variation i arbetsformer och material * Aktivitet * Interaktion * samt pedagogernas uppfattning om lärandemiljöns utveckling Totalintegrering i detta sammanhang omfattar integrering av förskoleklass, skola och fritidshem vad avser pedagoger med olika professioner, barn i olika åldrar (6-12 år) samt de olika verksamheternas specifika pedagogik. Det pedagogiska utvecklings ? och förändringsarbetet gjordes med ansats i aktionsforskningen och genomfördes av hela arbetslaget genom kontinuerliga intervjuer, diskussioner och reflektioner för att utvärdera, analysera och vidareutveckla verksamheten. Ett slumpvist urval av berörda barn samt föräldrar intervjuades kring syftet. Resultaten visade på att totalintegreringen givit positiva effekter på barnens lärandemiljö vad avser lust att lära, individanpassning, möjlighet till variation i arbetsformer och material, aktivitet samt interaktion.

På uppdrag av ett företag i Stockholm är syftet för denna studie att undersöka hur några av företagets tidigare kunder upplevt kostkonceptet Exclusive . Uppdraget är vidare att se hur konceptet har påverkat kundernas kostbeteende samt hur detta har förändrat deras kostvanor utifrån deras egna upplevelser..

Jeppsson, Ricardo & Karlsson, André (2010). En komparativ analys mellan tre matematiska läromedel. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Denna studie bygger på en jämförelse mellan tre matematiska läromedel för årskurs ett; Lilla Mattestegen, Matte Mosaik och Mästerkatten. Uppsatsens syfte är att försöka upptäcka mönster mellan de tre olika läromedlen. De frågeställningar som arbetet bygger på är bland annat försöka se vilka skillnader och likheter det kan finnas mellan tre olika läroböcker i matematik med utgångspunkt i innehåll, text och bild.

Syftet med den här studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling i en Reggio Emilia förskola. De frågeställningar som ligger till grund för studien är: Hur arbetar pedagogerna på en Reggio Emilia förskola med flerspråkiga barns språkutveckling? Vilka möjligheter och hinder anser pedagogerna att Reggio Emilia filosofin har för att utveckla svenska språket hos flerspråkiga barn? Teorin som jag har använt mig av i undersökningen handlar om Reggio Emilia-pedagogik. Inom Reggio Emilia-peagogiken får barnen rätt att använda sina ?hundra språk?.

Syfte och frågeställningSyftet med studien är att få ökad kunskap om ungdomars i årskurs 9 förhållande till fysisk aktivitet. Hur fysiskt aktiva är ungdomar i årskurs 9 på fritiden och i skolan?Hur aktiva är ungdomar i förhållande till de rekommendationer som finns för fysisk aktivitet? MetodFör att nå ut till så många som möjligt valde jag att göra en kvantitativ undersökning. För att allt skulle bli rätt följde jag de forskningsetiska principerna. Undersökningen gjordes på skolor med relativt hög social status. Märkeskläder och de senaste elektroniska prylarna var viktiga inslag i ungdomarnas vardag.

Stadens form är en viktig faktor som påverkar människans val av fysiska aktiviteter och livsstil i allra högsta grad. Idag drabbas befolkningen i västvärlden allt oftare av livshotande sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, fetma, diabets typ 2 och benskörhet. Dessa sjukdomar kan härledas till att människan har anammat en allt mera stillasittande livsstil och en avsaknad av fysisk aktivitet. Samhället har utvecklats och moderniserats genom effektiv teknikutveckling som gjort att människan inte behöver anstränga sig fysiskt i lika stor utsträckning. Städerna har vuxit och blivit funktionsuppdelade och avstånden mellan städernas målpunkter har blivit längre.

I vårt samhälle är det stort fokus på fysisk aktivitet. Många bedriver någon form av fysisk aktivitet och träning. Ur ett folkhälsoperspektiv är en viss mängd av fysisk aktivitet bra. Likadant kan en stillasittande livsstil öka risken för livsstilssjukdomar. En person som inte har några funktionsnedsättningar, borde ha stora möjligheter för att vara fysisk aktiv.

Vi har gjort en undersökning på en särskola i södra Skåne, där vi spenderade några dagar med att intervjua fem lärare och observera i verksamheten. Vårt syfte med studien är att undersöka hur de på denna skola arbetar, samt se om undervisningen är speciell på något sätt. Vi vill även ta reda på om särskolans pedagogik skiljer sig gentemot grundskolans och se om det sker något samarbete mellan dessa skolformer. Våra frågeställningar som vi utgått ifrån är följande: Hur arbetar ett visst antal lärare på en särskola i södra Skåne? Vilka är enligt dem de bästa tillvägagångssätten för att stimulera eleverna? Vad är speciellt med pedagogiken i särskolan? Skiljer sig undervisningen på något sätt i jämförelse med grundskolans? Vad vi kommit fram till i vårt resultat är att denna särskola arbetar väldigt traditionellt men har ändå en utgångspunkt i elevernas speciella behov och förutsättningar, vilket gör att undervisningen ändå individualiseras efter varje individ.

Uppsatsens syfte är att göra en intersektionell och normkritisk undersökning av sex- och samlevnadsundervisning inom projektet Unga möter unga. Frågeställningarna har handlat om hur kategoriseringar kan skapas inom projektet och hur dessa kan förstås utifrån skillnadsskapande och maktstrukturer, samt hur socionomstudenterna upplevt projektet med tonvikt på kategoriseringar och dess konsekvenser. Undersökningen har utförts genom att granska det metodmaterial som används i Unga möter unga, samt genom kvalitativa intervjuer med socionomstudenter som deltagit i projektet. Materialet har analyserats med hjälp av intersektionella och socialkonstruktionistiska perspektiv samt normkritisk pedagogik. I vårt resultat och analys har vi sett att det i projektet sker ett skillnadsskapande genom hur kategorierna klass, kön, sexualitet och etnicitet framställs, där maktstrukturer (re)produceras genom ett upprätthållande mellan normen och den avvikande.

BakgrundInom Reggio Emilia filosofin arbetar man medvetet med miljön och materialet. Man sermiljön som den tredje pedagogen. De två andra pedagogerna är lärarna samt barnen själva. I Reggio Emilia har de en stark tro på barnets kunnande. De ser barnen som kompetenta och nyfikna att lära sig saker.

???Syftet med studien är att jämföra matematikläromedel från runt år 1900 skrivna av kvinnor med läromedel skrivna av män. I studien analyseras fem matematikläromedel varav tre skrevs av kvinnor och två skrevs av män. Min frågeställning belyser vad som märker ut de olika läroböckerna, vilka skillnader som finns mellan de olika läromedlen och avslutningsvis vad som förenar böckerna skrivna av kvinnor.Jag fann endast tre kvinnor som gav ut läromedel vid den aktuella tidsperioden, dessa tre kvinnor var Anna Borgström, Anna Kruse och Anna Rönström, vilkas läromedel jag därför valde att studera. Jag valde dessutom att studera läromedel av  Konrad Asperén och Adolf Meyer då jag upplevde att deras läromedel var relevanta i min undersökning.Jag använde mig av metoden textanalys i min undersökning.

 Syftet med detta arbete har varit att undersöka om och hur bildlärare på gymnasiet använder sig av läroböcker för att förankra teoretiska och praktiska arbetsmoment och hur de anser att detta påverkar elevernas lärande i bildämnet. Detta har gjorts utifrån kvalitativa intervjuer utifrån en kunskapsteoretisk ståndpunkt där tyngden har legat på att få en förståelse av hur bildlärarna upplever sin sociala verklighet. Resultatet av den här undersökningen visar att bildlärarna använde sig av läroböcker men oftast efter att först ha bearbetat innehållet. Anledningen var för att läroböckerna i sin helhet inte ansågs kommunicera sitt innehåll väl samt för att läroböckerna ansågs hämma eleverna av olika anledningar. Lärarna valde själva ut vilka läromedel de skulle använda och kunskapsresultaten ansågs bli bäst om de varvade teori och praktik även under de teoretiska momenten.

Relationen mellan tränare och aktiv idrottande individ är en viktig faktor för idrottsrelaterad framgång. Många forskare framhäver dess vikt och menar att det ibland är den mest avgörande faktorn. Vidare är det bevisat att engagemang är viktigt för individens idrottsrelaterade prestationer.Syftet med undersökningen är därför att undersöka huruvida relationen mellan tränare och aktiv idrottande individ har ett samband med individens engagemang och om det föreligger skillnader mellan lagidrott och individidrott.Kvantitativ datainsamlingsmetod användes och undersökningen gjordes på 108 stycken (79 pojkar och 29 flickor) unga tävlingsidrottare i åldern 15-18 år. Undersökningen är en tvärsnittsstudie med frågeformulär baserat på tidigare forskning. Analysen gjordes med korrelationsanalys, både för totala gruppen av respondenter och på de olika idrottstyperna individuell idrott (n=55) och lagidrott (n=53) samt genom en multipel regressionsanalys.Resultatet visade på ett positivt, medelstarkt samband där en förändring i engagemang kan förklaras av en förändring i relation till 20 procent.

The aim of this study is to examine the language, used in parts of The day care report of 1968 (?1968 års Barnstugeutredning?). The day care report of 1968 was a public investigation appointed by the cabinet intended to prepare new policies on the part of the Swedish state.  I focus on the change, which can be assumed to have occurred, when replacing the names ?day care? (?dagis/daghem?) and ?kindergarten? (?lekskola?) with the name ?preschool? (?förskola?).

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att kartlägga attityder på ledningsnivå till att använda fysisk aktivitet för de anställda som medel för att öka de ekonomiska vinsterna i företaget.Frågeställningar:? Hur ser attityderna till fysiskt aktiva medarbetare ut, utifrån ett ledningsperspektiv på företaget?? Hur ser företagsledningen på kopplingen mellan medarbetarnas fysiska status och företagets ekonomiska resultat?MetodInsamling av material till studien skedde genom intervjuer och utgår ifrån en kvalitativ undersökningsansats. Kontakt togs med en person på ledningsnivå på fem företag. Denna person kom sedan att representera respektive företags attityder. Intervjuer gjordes även med två ledande organisationer på den svenska arbetsmarknaden, en på arbetsgivarsidan respektive en på arbetstagarsidan som komplement till övriga intervjuer.ResultatDe attityder kring hälsoekonomi som framkom i denna studie var av varierande karaktär.