Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur en halvdags fysiskt aktiv teambuildingaktivitet påverkade ett arbetsteam.1. Kan effektiviteten och samarbetet hos ett team förbättras av en fysiskt aktiv teambuilding-aktivitet?2. Kan den upplevda känslan av krav och kontroll förbättras av en fysiskt aktiv teambuilding-aktivitet?3. Kan kommunikationen inom ett team förbättras av en fysiskt aktiv teambuilding-aktivitet?4. Kan konflikterna hos ett team minska av en fysiskt aktiv teambuilding-aktivitet?Metod Denna studie var en kvantitativ interventionsstudie där både interventions- och kontrollgruppen fick fylla i enkäter med två veckors mellanrum. Deltagarna var från två säljföretag i Stockholmsområdet. Interventionsgruppen bestod av 17 personer och kontrollgruppen av sex. Interventionen som genomfördes var en fysiskt aktiv sådan som pågick under en eftermiddag. Enkäten innehöll bakgrundsfrågor (ålder, kön, tid på företaget, osv.) och frågor om hur de tillfrågade upplevde kommunikationen, konflikterna, samarbetet, effektiviteten och krav respektive kontroll i sin arbetsgrupp.

The levels of unemployment are unusually high compared to recent years, and the consequences are diligently debated in media. Swedish safety systems regarding people?s welfare have gone through changes lately which affected the situation negatively for many concerned citizens. This study aimed to illustrate individual?s situation of unemployment within their social context.

Syftet med min uppsats är att studera hur den jungianska psykologins teorier används inom dansterapin och i synnerhet dansen som uttrycksform i aktiv imagination. De frågor jag har ställt mig är:Hur använder sig de dansterapeuter, vars texter ingår i min litteraturstudie, av den jungianska psykologins teorier i sitt arbete?Hur arbetar dessa dansterapeuter med rörelse och dans som aktiv imagination?Aktiv imagination är Jungs metod att öppna upp för det omedvetna genom att ge fritt utrymme för fantasin samtidigt som man behåller en medveten uppmärksamhet. Att gestalta fantasierna är ett sätt att konkretisera och bearbeta det uppkomna materialet. En viktig aspekt är att klienten i detta arbete blir aktiv och ger form åt sig själv.Att följa en inre impuls/fantasi och tillåta den att ta fysisk form är aktiv imagination i rörelse/dans.

Background: The nursing profession involves meetings and situations which can be stressful. The work environment can cause additional stress in the form of time pressure, lack of support from colleagues, management or disgruntled family members and patients. This places the nurse in a position that requires a sharpened ability to handle stress. It can become overwhelming and unmanageable and cause a serious threat to the nurse's health and wellbeing. To handle stress the nurses uses different coping strategies.Aim: The aim of the review was to gain a better understanding of how nurses deal with occupational stress.Method: A systematic literature overview study based on eleven articles, including both qualitative and quantitative studies.Results: Nurses deal with stress in different ways based on their own resources.

The aim of this study was to increase the knowledge about and deepen our understanding for people who are treated with dialysis in aspects of quality of life and coping strategies. The research questions were: How does the scientific literature describe quality of life and coping strategies from people?s perspective who are treated with dialysis? How does dialysis affect patients and their lives? How/what can the nurses do for people who are treated with dialysis to keep or improve their quality of life. The result is based on eight scientific articles and after interpretation of the result we found six themes that describes how patients have to restructure their lives to a new normal life, how they adapt to a life with dialysis treatment, how dialysis affect their physical condition, witch meaning does the family and others have, how they keep their self-esteem in relation to the dependence of dialysis treatment and which factors are associated with a long life with dialysis..

Patienter som lider av svår kronisk njursvikt behandlas ofta med hemodialys ett flertal gånger i veckan. Dessa patienter stöter ofta på en rad problem och får kämpa med att bemästra dessa. Sjuksköterskan har här en viktig roll att identifiera dessa problem för att kunna ge ett gott stöd åt denna patientgrupp. Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka vilka stressorer patienter som behandlas med hemodialys upplever samt vilka copingstrategier de använder sig av. Metoden som valdes var en litteraturstudie baserad på fyra kvalitativa och sex kvantitativa vetenskapliga artiklar som utfördes i enlighet med Friberg.

Långvarig smärta påverkade personernas fysiska, psykiska och sociala tillstånd vilket innebar att personer med långvarig smärta är i stort behov av god omvårdnad. Personer med långvarig smärta använde sig av copingstrategier för att hantera smärtproblematik.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur personer upplever att leva med långvarig smärta och vilka copingstrategier som använts. Metod: Litteraturstudien har gjorts med deskriptiv design. Litteraturstudiens resultat baserades på 13 vetenskapliga artiklar som har söktes i databasen Cinahl.                                                  Huvudresultat: Huvudresultat visade att personer med långvarig smärta upplevde både stöd och begränsningar. Detta upplevdes även i mötet med vården och i behandlingar.

Den ökande stressen är ett stort problem bland sjuksköterskor. Stor arbetsbelastning och höga krav leder till allt fler sjukskrivningar vilket är en negativ utveckling i en yrkesgrupp som är viktig för hela samhället. Syftet med denna uppsats är att belysa hur stress påverkar sjuksköterskor fysiskt och psykiskt samt att undersöka i sammanhanget betydelsefulla copingstrategier. Uppstatsen är en litteraturstudie som baseras på tretton vetenskapliga artiklar vilka behandlar ämnena stress, coping, mental och fysisk hälsa bland sjuksköterskor. Resultatet visar att vanliga stressorer bland sjuksköterskor är hög arbetsbelastning, patientnära arbete, administrativa och organisatoriska påfrestningar samt brist på stöd och uppskatting.

Att det finns många olika sätt att ta in och föra ut kunskap på är alla medvetna om och även att vi bäst lär oss genom att få använda flera sinnen. Min föreställning är att eleverna lär sig bäst genom aktiv inlärning men dagens skolor domineras i hög grad av passiv inlärning från elevernas sida. Jag har valt att undersöka om ämnesövergripande undervisning, är en metod som gör det enklare att ta in aktiva arbetssätt. Med min uppsats vill jag ägna mig åt att undersöka hur lärares syn är på ämnesövergripande arbete och om de anser att det stimulerar eleverna mer än vanlig undervisning?.

The focus of this essay is to further investigate and describe psychological strains experienced by child welfare workers. The method used was qualitative interviews, two group interviews. The research aimed to understand how child welfare workers were affected and handled the psychological strains generated by work through theory of coping and symbolic interactionism where humans are viewed as pragmatic actors. The research showed, as previous studies shown, that the child welfare workers experience a great deal of psychological strains generated by high turnover in staff and pressuring work demands. The child welfare workers felt inadequate and alone in their work tasks and experienced stress and anxiety.

Bakgrund: Sjuksköterskan möter inom alla vårdformer patienter som vill ha aktiv dödshjälp. I dessa situationer ställs ibland patientens autonomi mot sjuksköterskans uppgift att företräda patienten, lindra dennes lidande och värna om patientens människovärde. Dessa två riktlinjer bör integreras för att sjuksköterskan ska kunna möta och optimera vården för patienter med ett krav eller en önskan om att få aktiv dödshjälp. Syfte: Syftet är att ta reda på hur sjuksköterskan upplever mötet med patienter som kräver eutanasi och hur sjuksköterskan kan göra för att minimera orsaker till kraven på eutanasi och därigenom öka livskvalitet för dessa patienter. Metod: En systematisk litteraturstudie i databaserna PubMed och CINAHL.

Latensfasen är den första fasen i ett förlossningsarbete och är en normal process, trots detta är den komplex och svårdiagnostiserad. Det finns ingen direkt gräns mellan förvärkar och latensfasens början, däremot finns en tydligare beskrivning av när den aktiva fasen startar. Att latensfasen inte är väl definierad kan innebära problem för barnmorskor i deras möte med dessa kvinnor. En lång latensfas är relaterat till ett antal problem för den födande kvinnan, såsom trötthet, uppgivenhet, smärta, oro och olika förlossningskomplikationer. Även risken för interventioner ökar om kvinnan kommer in i ett tidigt skede till förlossningsavdelningen, och ännu inte är i aktivt fas.

Det finns personer som går till jobbet varje dag och alltid är vid god hälsa, även när deras arbete är krävande. Detta fenomen kan beskrivas som långtidsfriskhet. Syftet med denna kvalitaitva studie var att undersöka vad socialarbetare upplevde påverkade deras långtidsfriskhet. Vi har gjort intervjuer med åtta socialarbetare angående vilka friskfaktorer som hade störst påverkan på deras hälsa. Det empiriska materialet har sammanställts i tre kategorier, vilka är individen, organisationen och fritiden.

Syftet med studien var att undersöka om optimism och val avcopingstrategier påverkar det subjektiva välbefinnandet hosuniversitetsstudenter, samt om graden av optimism har en betydelse.144 studenter deltog i en enkätundersökning via ettbekvämlighetsurval. De väletablerade mätinstrumenten Brief COPE,LOT-R samt SWLS användes. En stegvis multipel regressionsanalyssamt oberoende t-test utfördes i SPSS. Resultatet visade att optimismoch val av copingstrategier påverkade subjektivt välbefinnande, samtatt högre optimism associeras med högre välbefinnande ochemotionsfokuserade copingstrategier. Vidare visade resultatet attdysfunktionella copingstrategier användes i högre utsträckning avstudenter med låg optimism.

Bakgrund: Varje år dör cirka 95 000 personer i Sverige, de flesta dör efter en längre tids sjukdom och vårdas sin sista tid i livet på särskilt boende eller i det egna hemmet. Sjuksköterskan kommer att stöta på dödsfall i olika situationer under hela sitt yrkesverksamma liv. Sjuksköterskor tillhör en yrkesgrupp som löper stor risk att konfronteras med känsloladdade möten och extrema situationer Kunskap om vad som påverkar sjuksköterskor och hur de förhåller sig till döden och döendet kan främja en mer öppen och medveten attityd i vårdarbetet. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskor förhåller sig till döden och döendet i vården, samt vad som påverkar dem i deras förhållningssätt. Metod: Allmän litteraturstudie genom databassökningar.