Scania är ett tillverkningsföretag inom nyttofordonsbranschen och det senaste året har vindarna blåst kring Scania. Diskussionerna har rört sig runt huruvida de ska bli uppköpta eller inte av den tyska konkurrenten MAN som verkar inom samma bransch eller om Scania ska köpa upp MAN istället. MAN är tillsammans med Volkswagen och Investor Scanias huvudägare. Just nu verkar det vara Investor med familjen Wallenberg bakom sig är dem som bromsar affären. Scania har varit utsatt för uppköpsförsök tidigare, två gånger har Volvo varit den andra parten och nu är det som sagt MAN.

Införandet av IFRS 3 inom EU och därmed även Sverige, omfattar företag som har Aktier och andra värdepapper noterade på en reglerad marknadsplats. Det finns ett intresse av att få en värdering av goodwill och immateriella tillgångar som ligger närmare marknadsvärdet. Dessutom finns det ett behov av att redovisningen harmoniseras utifrån ett globalt perspektiv, men det är en omställning som inte är problemfri. Förändringarna av redovisningsreglerna leder fram till ett antal frågeställningar som vi arbetat med att söka svar på. För att få svar på de här frågorna har vi upplevt det som viktigt att skapa perspektiv i frågeställningen.

Företagens intressenter har ökat betydligt då allt fler privatpersoner sparar i Aktier eller fonder, vilket även ökat deras behov av information. Årsredovisningen utgör sannolikt den viktigaste länken i den information om ett företag som olika intressentgrupper förfogar över för analys. Investerare efterfrågar information så att de kan värdera företagen och ta investeringsbeslut. Ett incitament för företagen att publicera frivillig information är att konkurrensen efter investerare på kapitalmarknaden är hård. Den frivilliga informationen i årsredovisningarna innebär en kostnad för företagen.

InledningFondsparande är idag den vanligaste sparformen i Sverige. Den svenska fondförmögenheten uppgick fjärde kvartalet 2007 till ca 1 416 miljarder kr, och privatpersoner står för ca 80 procent av denna.ProblemområdeFondförmögenheten är det totala värdet av fondens tillgångar och likvida medel. När fondförmögenheten ökar kan detta innebära att fondens tidigare investeringsstrategier inte längre fungerar på grund av prispåverkan på de Aktier som köps och säljs. Detta kan ha negativ inverkan på fondens avkastning.SyfteHuvudsyftet med denna uppsats var att undersöka eventuella samband mellan fondstorlek och avkastning. Delsyftet var att undersöka hur stora och små fonder skiljer sig med avseende på förvaltningsavgift och risk.MetodHuvudsakligen har vi utgått ifrån en kvantitativ ansats i uppsatsarbetet.

Sverige genomförde vid årsskiftet 2012/2013 ytterligare en sänkning av bolagsskatten. Denna gång från 26,3 till 22 procent. Målet med sänkningen var att hamna under EU?s genomsnittliga bolagsskattenivå vilket skulle minska företags incitament till att fly Sverige för lågskatteländer. Samtidigt ville regeringen minska företagens skuldsättningsgrad.I teorin sjunker värdet på skatteskölden vid en bolagsskattesänkning och därmed också värdet på företagen.

Bakgrund: I och med att Basel II har instiftats i Sverige så måste finansiella institutioner beräkna sin marknadsrisk på sina portföljer. Detta kan göras genom olika VaR metoder. Dessa ger dock olika uppskattningar på marknadsrisken. De finansiella instituten får använda sig av den metod som de anser reflektera marknadsrisken bäst. Det finns dock ingen metod som utsetts till standard.Syfte: Syftet med detta arbete är att jämföra olika VaR-metoders skattning av marknadsrisken utifrån verkligt utfall, för att urskilja vilken metod som är funktionsdugligast.Avgränsningar: Denna undersökning inkluderar fyra olika VaR metoder.

Syftet bakom låneförbudet var att införa ett skydd för bolagets borgenärer och förhindra att låntagare kunde undgå eller skjuta upp beskattningen. Låneförbudet delas in i två kategorier; närståendelåneförbudet och förvärvslåneförbudet,. Det är enligt regeringen viktigt att det finns en viss flexibilitet och därför innehåller lagen en bestämmelse om möjligheten till dispens. För att få dispens från närståendelåneförbudet krävs det att synnerliga skäl föreligger medan dispens från förvärvslåneförbudet kan ges om särskilda omständigheter finns. Om ett förbjudet lån föreligger ska detta beskattas enligt IL om inte synnerliga skäl föreligger.

I januari 2010 fastställde Regeringsrätten i RÅ 2010 ref. 11 fem förhandsbesked från Skatterättsnämnden rörande tolkningen av bestämmelsen i 57 kap. 4 § 1st 1 p. IL som avgör när Aktier i ett fåmansföretag är kvalificerade så att särskild beskattning ska ske av utdelningar och kapitalvinster. Med hjälp av bestämmelsens ordalydelse och det syf-te regeln hade när den ursprungligen infördes gjorde Regeringsrätten bedömningen att såväl överlåtande som övertagande företag kan drabbas av att Aktierna blir kvalificerade på grund av att samma eller likartad verksamhet bedrivs.

I det här arbetet har multipel linjär regression tillämpats för att analysera hur olika finansiella signaler påverkar marknadsjusterad avkastning. Analysen baserades på en observerad datamängd hämtad ur årsredovisningar och aktiekurser från åren 2006-2010. De finansiella signalernas undersöktes mot Aktiers framtida marknasjusterade avkastning och mot fjolårets marknadsjusterade avkastning. De finansiella faktorer och marknadsfaktorer som undersökts i arbetet var F_SCORE, Book-to-Market-ratio, affärsår, marknadsvärde samt verksamhetsområde.OLS-regressioner har tillämpats för att analysera modellerna, vilka därefter successivt har reducerats med hjälp av BIC-test. För att undersöka OLS-skattningarnas noggrannhet har även Bootstrap-metoden tillämpats.

SYFTE: Vårt syfte med föreliggande uppsats är att genom en event studie undersöka om det är möjligt att erhålla överavkastning genom att följa Affärsvärlden och Veckans Affärers köprekommendationer på en nedåtgående börs. Vi vill även undersöka om småbolag med ett börsvärde under 2000 Mkr påverkas mer än stora bolag av köprekommendationer. METOD: Alla köprekommendationer sorterade vi ut från Affärsvärlden och Veckans Affärer. Vår mätperiod sträcker sig från 2000-01-01 till 2003-01-01. Samtliga historiska aktiekurser fick vi från databasen SIX TRUST, som erhålls av föreningen LINC.

Offentliga uppköpserbjudande utgör en viktig del av den moderna svenska samhällsekonomin. Ett företagsförvärv på aktiemarknaden genererar stora ekonomiska möjligheter och konsekvenser för de flesta intressenter såsom arbetstagare och aktieägare.Det är särskilt intressant med tanke på att aktiemarknaden präglas i mångt och mycket av självreglering. Det är således aktörerna på marknaden som etablerar lämpliga regler för vad som skall anses utgöra god sed. Denna sortens reglering är ett avsteg från Sveriges sedvanliga normbildning som vanligtvis utgörs av strukturerad lagstiftning. Det är sedermera intressant till vilken grad det är gynnsamt med en kombination av dels självreglering, dels lagstiftning.

Svenska institutionella kapitalförvaltare i form av livförsäkrings- och pensionsbolag förvaltar stora kapital under lång tid. De investerar i de flesta normala tillgångsslag så som Aktier, räntebärande papper och fastigheter. Med tanke på långsiktigheten och storleken på det förvaltade kapitalet är investeringarna oftast väldiversifierade och inte speciellt opportunistiska. Den stora kapitalmassan är generellt passivt förvaltad och indexnära. Strategierna är i all väsentlighet lika bland företagen med undantag för fastighetsinvesteringar och då i synnerhet geografisk diversifiering av dessa.

Fondsparandet är ett alternativ till placeringar i enskilda Aktier. Andelen svenskar som fondsparar har ökat under de senaste åren. De som väljer att investera i fonder betalar en avgift till fondförvaltaren. Denna fondavgift är förutbestämd procentuell andel av investerarens tillgångar. Dessa avgifter varierar mellan olika bolag och fonder.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera konsekvenserna av de nyligen ändrade redovisningsreglerna avseende pensioner ur företagens perspektiv, samt undersöka vilka åtgärder dessa kan tänkas vidta. Metod: Vi har undersökt våra fallföretags årsredovisningar samt intervjuat personer insatta i ämnet för att på ett kvalitativt sätt förklara och diskutera kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser av de nya pensionsredovisningsreglerna, samt åtgärder dessa kan komma att leda till. Slutsatser: Det går inte på förhand att avgöra om pensionsskulden kommer att öka eller minska vid övergången till de nya redovisningsreglerna. Utfallet beror till stor del på förhållandena i det specifika företaget, då det är många faktorer som spelar in. Det är även svårt att avgöra hur stor övergångseffekten blir.

Bakgrund: Konflikterna mellan ägarnas och företagsledningens intressen har varit ett aktuellt ämne länge och vi befinner oss nu i en ny fas som kännetecknas av en tydlig betoning på att företaget i första hand måste drivas i ägarnas intresse. En effekt av detta är att utformningen av bonusprogram till högsta ledningen i företagen har fått stort utrymme i media och ifrågasatts under en längre tid men dock blivit mer påtaglig i början av 2009. Kritiska röster har höjts om utformningen av bonusprogrammen och vilka prestationer det egentligen är som belönas.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur bonusprogrammen för verkställande direktörer i företag noterade på Stockholmsbörsen är utformade. Vi kommer även analysera om dessa program har skapat värde för aktieägarna i form av utdelning och aktievärde. Utifrån detta kommer vi lyfta fram de kriterier vi anser är viktigast för att skapa värde vid utformandet av bonusprogram för VD.Genomförande: För att uppfylla studiens syfte genomfördes undersökningen som en kvantitativ studie med hjälp av sekundärdata.