Sökresultat:
985 Uppsatser om Aktierćdens grunder - Sida 55 av 66
Orusts sparbank - En analys av en traditionell bank i moderna tider
Bakgrund: Sparbankerna har en lÄng historia i Sverige och den första sparbanken startade1820 i Göteborg. Sedan dess har mycket förÀndrats och mÄnga sparbanker gick under 1900talet samman i det som idag Àr Swedbank. Vissa av sparbankerna har dock valt att förblisjÀlvstÀndiga men de Àger aktier i Swedbank och samarbetar med storbanken pÄ en mÀngdomrÄden. I den rÄdande situationen pÄ finansmarknaden, dÀr Swedbank fÄtt mycket kritik,tyckte vi att det skulle vara intressant att titta pÄ hur det gÄr för en enskild sparbank. OrustsSparbank var en av de sparbanker som uppmÀrksammades i media under hösten 2008 för attde hade presterat bra under rÄdande förhÄllanden.
VÀsentlig anknyting och hemvist enligt OECD:s modellavtal : Hur pÄverkar innehavet av fritidsbostad beskattningsrÀtten vid tillÀmpning av skatteavtal?
Bakgrund och problem:Belöningssystem alltid varit ett styrverktyg dÀr ledning med dess hjÀlp försökt att bidra till att medarbetare blir motiverade till att öka sin produktivitet och pÄ sÄ sÀtt bidra till organisationens lönsamhet. Men att försöka förstÄ de icke-ekonomiska effekterna av olika belöningssystem har bidragit till att försöka skapa en ökad förstÄelse för organisatorisk rÀttvisa. Vad gÀller monetÀra ersÀttningar i ett belöningssystem sÄ Àr det viktigt att förstÄ att rÀttvisefrÄgor utgör en viktig del av de olika anstÀllningsförhÄllandena i organisationen. Utan denna förstÄelse kan det uppstÄ ogynnsamma situationer. Detta har lett oss till uppsatsens problemformulering: Vad har upplevd rÀttvisa för pÄverkan pÄ attityder kring monetÀra ersÀttningar i ett belöningssystem?? Vad kan monetÀra ersÀttningar fÄ för upplevda beteendemÀssiga konsekvenser?Syfte:Rapportens huvudsakliga syfte Àr att beskriva och förklara attityder kring monetÀra ersÀttningar i ett belöningssystem.
Certifiering och marknadsföring av hÄllbar stadsutveckling : sÄ hanteras vattenkontakt och delaktighet nÀr Stockholm och Minneapolis bygger hÄllbart
Detta examensarbete handlar om hÄllbara stadsdelar. För att definiera och befÀsta hÄllbarheten hos stadsdelar anvÀnds idag checklistor, certifieringar och marknadsföring. Certifieringar och checklistor anvÀnds som verktyg i planprocessen och specificerar pÄ vilka grunder stadsdelen kallas ?hÄllbar?. En certifiering Àr ocksÄ en signal utÄt för att förmedla en trovÀrdig miljö- och hÄllbarhetsmÀrkning.
Dokumentationsskyldigheten och dess förenlighet med den fria etableringen i EU -Behövs en harmonisering?
Background: According to us, obtaining reimbursement of expenses in connection with a representation is a ?forgotten? process, and we therefore find it interesting to look further into. In some cases we have not claimed for compensation since we consider the process as too complicated or that we lost the original receipt. Ernst & Young (2009) say in their research that within the financial management area, Swedish operations loses billions of Swedish crowns due to bad routines. Okada and Hoch (2004) mention that if time were not considered as a resource, time would not be a hinder.
Den gyllene medelvÀgen mellan vÀrdegrundernas frihet och styrkortets disciplin : En studie av olika ledningsnivÄers syn pÄ balansen mellan ledning och styrning vid Sveriges Radio
Bakgrund: FörhÄllandet mellan frihet och disciplin, för att anvÀnda Foucaults (1987) ord, Àr en stÀndig frÄga för mÀnniskan. I olika tider har balansen mellan frihet och disciplin sett olika ut. I en organisation kan begreppen översÀttas till ledning respektive styrning. Bland dagens mest populÀra organisationsrecept mÀrks vÀrdegrunder, som svarar mot begreppet ledning, och det balanserade styrkortet, som Àr ett verktyg för styrning. Syfte: Att öka förstÄelse för hur tre olika ledningsnivÄer inom Sveriges Radio ser pÄ förhÄllandet mellan vÀrdegrunder och det balanserade styrkortet, hur de förmedlar denna syn pÄ förhÄllandet och varför de har denna syn. AvgrÀnsningar: Den hÀr studien handlar inte om hur förhÄllandet mellan vÀrdegrunder och det balanserade styrkortet faktiskt ser ut vid Sveriges Radio eller hur medarbetarna ser pÄ förhÄllandet; inte heller handlar den om hur vÀl Sveriges Radios styrningssystem fungerar. Metod: PÄ de tre studerade ledningsnivÄerna har pÄ varje nivÄ först en deltagande observation genomförts. DÀrefter har en nyckelperson pÄ varje nivÄ intervjuats utifrÄn metoderna om kvalitativa forskningsintervjuer med semistrukturerad form.
Vilka faktorer pÄverkar aktiemarknadsutvecklingen? och vilka andra faktorer pÄverkar enskilda aktiekurser?
Denna uppsats handlar om en kartlÀggning av faktorer som, enligt författarens uppfattning och erfarenhet, orsakar aktiekursvariationer och pÄverkar utvecklingen pÄ aktiemarknaden.Före kartlÀggningen av dessa faktorer framhÀvs vikten av den amerikanska aktiemarknaden och dess influens pÄ vÀrldens övriga börser.Vidare, struktureras uppsatsen i ett teorikapitel som innehÄller tvÄ delar med separata kartlÀggningar av faktorer som pÄverkar aktiemarknaden i helhet respektive faktorer som orsakar enstaka aktieprisvariationer, och ett empirikapitel som ocksÄ innehÄller olika delar dÀr observationer och undersökningsresultat jÀmförs med de kartlagda teorierna.Faktorerna som tros pÄverka hela marknadsutvecklingen Àr styrrÀntenivÄn, inflationen, konjunkturlÀget, oljepriset, krig och terror, tekniska analysen, amerikanska makrostatistiksiffror, politiska beslut, övervÀrdering och korrektion, psykologiska faktorer, spekulation, osÀkerhet samt rapporteringsperioder. DÀremot, har mina undersökningsresultat visat att anomalier, det vill sÀga omtalade och Äterkommande perioder dÀr aktiemarknaden oförklarligt brukar följa ett visst utvecklingsmönster, inte har den beryktade effekten pÄ börserna.BetrÀffande enstaka aktiekursvariationer, har mina observationer visat att strukturella förÀndringar i ett företag, blankning i en aktie, rykten, företagsrapporters innehÄll, tidningsartiklar samt publicerade rekommendationer och bedömningar frÄn olika kÀllor har alla en verkande effekt pÄ en aktiekursutveckling. DÀremot har det konstaterats att aktiens fundamentala vÀrde inte har nÄgon större effekt pÄ investerarnas köp- eller sÀljbeslut och dÀrmed inte har nÄgon verkan pÄ kursförÀndringen.Under arbetets gÄng har det Àven uppdagats ytterligare faktorer som inte har en teoretisk förankring men ÀndÄ fÄr en betydande verkan pÄ en aktiekursutveckling. Dessa har belysts i en tredje och separat del i empirikapitlet. Faktorerna Àr den amerikanska dollarkursen, vinstvarningar eller prognosuppdateringar i företag, stora order, skandaler, vd-uttalanden samt kapitalmarknadsdagar.I det fjÀrde och det sista kapitlet diskuteras och ifrÄgasÀtts logiken i marknads- och aktiekursutvecklingen.
Wrong planet - En explorativ studie av ett Internetcommunity riktat till personer med Aspergers syndrom
Det övergripande syftet med denna explorativa studie Àr att undersöka hur Aspergers syndrom diskuteras av personer som sjÀlva har Aspergers pÄ ett internetcommunity riktat till gruppen. Undersökningens primÀra frÄgestÀllning Àr vilka teman som dominerar communitymedlemmarnas diskussion av Aspergers. Med dominerande teman avses de mönster som framtrÀder tydligast i hur Aspergers skildras, vad man diskuterar och vilka frÄgor som Àr mest angelÀgna för communitymedlemmarna i det studerade materialet. Av speciellt intresse Àr hur medlemmarna relaterar Aspergers, och sig sjÀlva, till omvÀrlden. Studiens teoretiska grund Àr socialpsykologisk, och grundar sig pÄ ett urval av begrepp och perspektiv ur den större mer sociologiska delen av socialpsykologin: nÀrmare bestÀmt symbolisk interaktionism och stigmatiseringstanken.
Yoga - ett verktyg för en mer balanserad dansare?: En studie om hur danselever pÄ gymnasiet upplever yoga och dess pÄverkan pÄ hÀlsan.
AnlÀggningsbranschen har lÀnge ansetts som en relativt fragmenterad bransch dÀr de tre stora leden, bestÀllare, projektörer och entreprenörer drar Ät olika hÄll i ett projekt. Parterna skapar ofta sina egna mÄl som i sjÀlva verket gynnar de sjÀlva mer Àn att gynna hela projektet. Detta konservativa arbetssÀtt gör varken att projektets kvalitet eller kostnadsbudgeten blir bÀttre samt att tidsplanen ofta inte rÀcker till.För att rÄda bukt pÄ detta problem börjar det vÀxa fram en ny arbetsmodell i Sverige, nÀmligen utökad samverkan. Utökad samverkan gÄr att tillÀmpa pÄ samtliga redan befintliga entreprenad- och upphandlingsformer, det Àr kort och gott ett verktyg som projektet blir tilldelat för att enklare lösa problemen som uppstÄr frÄn start- till slutfasen i projektet. SjÀlva grundprincipen med utökad samverkan Àr att det ska flyta pÄ som det egentligen bör, men som ofta inte sker.
Betaestimering pÄ Private Equity investeringar
En av de allra centralaste aspekterna vid investerings- och finansieringsbeslut handlar om den risk som en investering innebÀr och den avkastning som marknaden krÀver. Som kapitalplacerare vill man veta risken i en potentiell investering för att kunna berÀkna det avkastningskrav man mÄste erhÄlla, och om investeringen motsvarar ens egen riskexponering. Investeringsbeslut pÄ olika marknader innebÀr att olika typer av risker tas i beaktande och resulterar dÀrigenom i att avkastningskraven skiljer sig Ät mellan marknaderna. OmrÄdet för den hÀr undersökningen ligger i risker och avkastning pÄ Private Equity marknaden dÀr skillnader existerar jÀmfört med investeringar i börsbolag. FöresprÄkare för Private Equity industrin menar att Private Equity innebÀr möjligheter till betydligt högre avkastning Àn investeringar som görs i noterade instrument och dÄ frÀmst i jÀmförelse med aktier.
à rsredovisningen i kooperativa föreningar : lÀser medlemmarna LantmÀnnens Ärsredovisning?
NÀr medlemmarna i en kooperativ förening behöver information för att ta stÀllning till om verksamheten styrs i deras intressen, Àr Ärsredovisningen ett viktigt verktyg. Denna studie har för avsikt att studera huruvida medlemmarna i en kooperativ förening anvÀnder Ärsredovisningen.
LantmÀnnen Àr ett kooperativt företag, som Àgs av mÄnga av landets lantbrukare. Företaget har en stor och komplex organisation med verksamheter inom mÄnga omrÄden och i flertalet lÀnder. Detta gör det svÄrare för medlemmarna att överblicka verksamheten, vilket kan medföra ett minskat engagemang samt att möjligheten till kontroll minskar. Troligen medför detta att intresset för Ärsredovisningen minskar.
Ravensdown Àr en kooperativ förening i Nya Zeeland.
Dispaschören i Europas farvatten : Om domstols behörighet enligt Bryssel I bis-förordningen
Utredning och avgörande genom partikulÀrdispasch Àr en sjörÀttslig konfliktlösningsmetod vid tvister om sjöförsÀkringar. Dispaschören har att som första instans befatta sig med tvisten, och grundar sin behörighet pÄ en tvingande forumregel i 17:9 sjölagen. I den hÀr uppsatsen undersöks om förfarandet Àven mÄste iakttas vid tillÀmpningen av Bryssel I bis-förordningen. I NJA 2000 s. 3, ansÄgs försÀkringstagarens rÀtt enligt art.
?Du skall vÀl vara hemma och föda barn?? En fallstudie Systerjouren Somaya - en kvinno- och tjejjoursverksamhet som drivs av största delen muslimska kvinnor
Jag har gjort en fallstudie av Systerjourens Somaya, en kvinno- och tjejjoursverksamhet som drivs huvudsakligen av muslimska kvinnor. Mitt övergripande syfte har varit att ge en holistisk beskrivning och förstÄelse för verksamheten utifrÄn dens fysiska och sociala sammanhang, och utgÄ frÄn det unika i Systerjouren Somayas sÀtt att arbeta med kvinnofridsfrÄgor. Jag har försökt fördjupa mig i frÄgor som rör förklaringar till att verksamheten kom till, vilken roll religion och etnicitet spelar i verksamhetens arbete, vilka förutsÀttningar de muslimska kvinnorna har för att driva jourarbete i den aktuella kontexten samt om och i sÄ fall varför det finns ett behov av en kvinno- och tjejjoursverksamhet i Sverige som drivs av största delen muslimska kvinnor.
I min undersökning har jag valt att anvÀnda fallstudiemetodik som Àr en omfattande undersökningsmetod med vilken man kan ta nytta av kvalitativa och kvantitativa data. Jag har frÀmst anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med fem utvalda anstÀllda och volontÀrer inom Systerjouren Somaya.
Ekonomistyrning vid f?retagsf?rv?rv. Hur skiljer sig utformningen av kontrollmekanismer mellan noterade och onoterade f?retag under f?rv?rvsprocessen
Bakgrund och problematisering: F?retagsf?rv?rv ?r ett vanligt inslag i det svenska
n?ringslivet, vars genomf?rande ?kat de senaste ?ren och refererar till n?r ett f?retag k?per
aktier i ett annat f?retag, vanligtvis kallat m?lf?retag. F?rv?rvsprocessen ?r omfattande och
kan brytas ut i flera olika steg, s?som due diligence, integration och uppf?ljning. Trots det
stora antalet genomf?rda f?rv?rv visar forskning d?remot att en stor m?ngd f?rv?rv
misslyckas med att uppn? sina m?l, ofta p? grund av bristande integration.
Deponering av hyra vid annat avtalsförhÄllande Àn hyresförhÄllande; - AnvÀnds deponeringsinstitutet för att innehÄlla prestation baserat pÄ annat avtalsförhÄllande Àn hyresförhÄllande?
Ett hyresförhÄllande kan vid flera olika tillfÀllen leda till att hyresgÀsten anser sig ha rÀtt till nedsÀttning av hyran. Det kan baseras pÄ hinder eller men i nyttjanderÀtten, pÄ att hyresgÀsten har rÀtt till ersÀttning för skada eller att sÄdan brist avhjÀlpts pÄ hyresgÀstens bekostnad. HyresgÀsten kan ocksÄ ha en motfordran pÄ hyresvÀrden som denne önskar rÀkna av mot sin hyra. Vari denna motfordran bottnar Àr ovÀsentligt sÄ lÀnge det Àr hyresgÀsten och hyresvÀrd-en som Àr avtalsparter. Att i sÄdant lÀge endast innehÄlla prestationen skulle kunna innebÀra att hyresgÀsten riskerar att förlora sin nyttjanderÀtt.
Visionen om en ny mÀnniska : En postkolonial studie av identitet och vÀrldsbild inom pingstmission i Tanzania
Jag har hÀvdat att religiösa och sekulÀra ideal smÀlter samman, och att ett fenomen inte kan tolkas separat frÄn det sammanhang i vilket det har skapats. Missionen har vuxit fram i relation till vÀsterlÀndska förestÀllningar. Jag har genom min undersökning identifierat tydliga kopplingar i missionÀrernas förestÀllningsvÀrld till kalvinismen, till kapitalismens grundtankar och till grundlÀggande tankesystem i den koloniala diskursen. Trots att missionen i praktiken har lÀmnat över ledande positioner i fÀlt till tanzaner, Àr missionÀrernas tankevÀrld fortfarande tydligt prÀglad av den diskurs som formade den tidiga missionen. Jag har analyserat missionÀrernas identitet och sjÀlvbild, samt dennes bild av sinatanzanska medarbetare. Dessa bygger pÄ konstruktionen av det Annorlunda som motsats tillsjÀlvbilden.