Sökresultat:
985 Uppsatser om Aktierćdens grunder - Sida 30 av 66
Vad Àr en bantad balansrÀkning?
Bakgrund: Under senare Är har det blivit vanligare att företagen i tidningsartiklar och Ärsredovisningar talar om att de har ?bantat? sin balansrÀkning. Företag anvÀnder begreppet i flera olika sammanhang och för att signalera att ÄtgÀrder som Àr positiva för företagen genomförts. Innebörden och konsekvensen av de ÄtgÀrder som vidtagits i företagen varierar dock kraftigt. Syfte: Syftet med vÄr magisteruppsats Àr att utreda vilken innebörd begreppet ?bantade? balansrÀkningar har för ett antal företag inom olika branscher.
à terköp och utdelningar : Finns skillnader i aktiekursens utveckling?
Alltsedan det i Sverige Ă„r 2000 blev möjligt för företag att köpa tillbaks sina egna aktier har fler företag de senaste Ă„ren valt att anvĂ€nda sig av detta alternativ för att fördela kapitalöverskott till aktieĂ€garna. Empiriskt har man funnit att utdelningar och Ă„terköp sĂ€nder ut signaler om en positiv aktiekursutveckling. Utdelningars signalfunktion anses dock vara starkare Ă€n Ă„terköp dĂ„ företag ogĂ€rna sĂ€nker utdelningar och eftersom utdelningar Ă€r ett Ă„rligen Ă„terkommande fenomen. Ă
terköp förvÀntas dÀremot inte följas av fler Äterköp av kapitalmarknaden, varför dessa ofta ses som ett mera flexibla. I Sverige existerar en skattefördel med Äterköp gentemot utdelningar som har en högre effektiv skatt.
Grön Flagg, En komparativ studie av tvÄ skolors arbete med miljö
Examensarbetet Àr en jÀmförelse mellan tvÄ skolors arbete med Grön Flagg. Arbetet grundar sig pÄ intervjuerna av sex pedagoger, tre pÄ varje skola. PÄ de tvÄ skolorna dÀr undersökningen Àr gjord Àr det i huvudsak pedagoger som ansvarar för arbetet med Grön Flagg som Àr intervjuade. Syftet med arbetet Àr att synliggöra och kritiskt granska tvÄ skolors arbete med Grön Flagg och jÀmföra arbetssÀtten. I uppsatsen lyfts likheter och skillnader och jÀmförs med Eco-Schools grundprinciper och Grön Flaggs riktlinjer samt med skolans styrdokument.
"Okej ibland Àr det trÄkigt, ibland Àr det kul. Ibland Àr det sÄdÀr." : En studie om barns uppfattningar av massage i förskoleklass.
SAMMANFATTNING_______________________________________________________________ Ida Brantek & Jessica Persson "Okej ibland Àr det trÄkigt, ibland Àr det kul. Ibland Àr det sÄdÀr."En studie om barns uppfattningar om massage i förskoleklass."Okey sometimes itŽs boring, sometimes itŽs fun. Sometimes itŽs neither well nor poorly."A study of children's perceptions of massage in the preschool.Antal sidor: 33_______________________________________________________________________________Syftet med studien Àr att undersöka barns uppfattningar om massage i förskoleklass.FrÄgestÀllningar:- Hur uppfattar barnen sin delaktighet?- Hur uttrycker barnen att de kÀnner kring massagesituationerna?För att fÄ svar pÄ syftet och frÄgestÀllningarna genomfördes 14 intervjuer med 22 barn i en förskoleklass dÀr massage Àr ett Äterkommande inslag i verksamheten flera gÄnger i veckan. Resultatet visar att de flesta barn har en positiv instÀllning till massage.
Redovisningskommunikation : - ett gap mellan sÀndare och mottagre
Ă
rsredovisningen och Ă„rsstĂ€mman Ă€r tvĂ„ kommunikationskanaler som företag anvĂ€nder för att sĂ€nda ut information om företagets progress och prestationer till en mottagare, dess nuvarande investerare och intressenter. AktieĂ€garna utgör dĂ€rmed en viktig grupp för företaget dĂ„ de Ă€r en viktig kĂ€lla till kapital. Ă
rsredovisningen och ÄrsstÀmman utgör en ram för de budskap som kommuniceras till företagets investerare som ska fatta beslut om att behÄlla, köpa eller sÀlja aktier, det Àr dÄ av vikt att den information som sprids Àr anvÀndarvÀnlig och kan möjliggöra grund för beslutsprocessen. Redovisningsinformation kan tolkas olika av olika mottagare beroende av individens kunskap, erfarenhet och intresse. En bidragande konsekvens av detta Àr att investerarna sjÀlva mÄste bilda sig uppfattning om aktiens egentliga vÀrde.
Frivillig revision : Vilka faktorer pÄverkar företagen till att frivilligt behÄlla revisionen?
SammanfattningDen finansiella marknaden har under de senaste decennierna till stor del prÀglats av bÄde stark ekonomisk tillvÀxt och stora kriser, detta har lett till att risken relaterad till sparande och investeringar har blivit allt viktigare att kontrollera och undersöka. Samtidigt visar statistik frÄn SCB att de svenska hushÄllen investerar allt mindre i aktier vilket kan skapa problem, bÄde för den finansiella branschen i sig och det framtida vÀlstÄndet. Dagens pensionssystem riskerar att inte klara framtidens ökande utbetalningsnivÄer som krÀvs för att underhÄlla en allt större, Àldre befolkning, som Àven lever allt lÀngre. Detta Àr ett problem som gÀller för hela EU och dÀrför blir det allt viktigare med ett privat sparande, och dÀrigenom att investera rÀtt.För att hjÀlpa privatpersoner att investera rÀtt, genom att utnyttja sin nivÄ av risktolerans, samtidigt som man gör det lÀttare för kreditgivare och rÄdgivare att kunna erbjuda korrekta produkter och investeringsstrategier, syftar denna studie huvudsakligen till att undersöka om det finns samband mellan olika demografiska och socioekonomiska variabler och nivÄer av risktolerans. Med hjÀlp av tidigare studier valdes följande variabler att undersökas: kön, Älder, utbildningsnivÄ, relationsstatus, sysselsÀttning och inkomstnivÄ.
Piotroskis F-score : En GrundlÀggande modell för vÀrdering av aktier
NÀr man vÀljer att analysera företag, finns det flera olika vÀrderingsmodeller att anvÀnda.En av dessa Àr Piotroskis F-score. Denna modell har mestadels tidigare anvÀnts för att analysera företag pÄ den amerikanska marknaden. Nu vill författarna undersöka hur tillÀmpbar modellen Àr pÄ den svenska aktiemarknaden och dessutom kombinera denna modell med en Magic Sixes vÀrdering för att öka dess precision.Syftet med denna studie Àr att undersöka om F-score i samarbete med Magic Sixes kan generera överavkastning och övertrÀffa den svenska aktiemarknaden.Författarna har genomfört en kvantitativ studie med en deduktiv ansats. Data har samlats in med hjÀlp av databasen Orbis och Dagens Industri. Författarna har upprÀttat identiska listor för att berÀkna företagens F-score och Magic Sixes.
MÄngkulturell vÀgledning : En undersökning om mÄngkulturell vÀgledning pÄ Komvux
Denna studie handlar om mÄngkulturell vÀgledning pÄ Komvux i UmeÄ. Studiens huvudsakliga syfte Àr att undersöka hur vÀgledarna respektive utlandsfödda studenter upplever mÄngkulturell vÀgledning. Vi vill Àven undersöka vÀgledarnas arbetssÀtt i mÄngkulturell vÀgledning samt vad dessa vÀgledare anser om sina mÄngkulturella kompetenser och hur den kan utvecklas.Undersökningen Àr byggt pÄ den kvalitativa arbetsmetoden som grunder sig pÄ intervjuer med tre verksamma studie- och yrkesvÀgledare pÄ Viva vÀgledning samt tre utlandsfödda studenter pÄ Komvux.Vi har utgÄtt ifrÄn de teorier som vi har lÀrt oss under utbildningens gÄng. Denna teori kan handla exempelvis om kultur, bakgrund, levnadsberÀttelser, mÄngkulturell vÀgledning, kreativa arbetssÀtt samt studie- och yrkesval.I resultatet har det framkommit av de intervjuade studie- och yrkesvÀgledare respektive utlandsfödda studenter att begreppet mÄngkulturell vÀgledning definieras som ett förhÄllningssÀtt. Med menas det hur mÀnniskor förhÄller sig till varandra i ett vÀgledningssamtal dÀr specifika och kreativa arbetssÀtt utövas för att kunna underlÀtta informationsutdelningen.
Skillnader i lönsamhet : En studie av noterade och onoterade bolag
I dagens företagsklimat vÀljer allt fler bolag att notera sina aktier pÄ en aktiemarknad. Det har tillkommit nya börslistor under senare Är med regler som gör det enklare för mÄnga bolag att gÄ publikt. Att notera sig ses i allt större utstrÀckning som ett naturligt steg i ett företags utveckling. NÄgra av de vanligaste anledningarna till att bolag noterar sig pÄ en aktiemarknad att det blir lÀttare att finansiera tillvÀxt via utgivning av nya aktier. Andra anledningar Àr ökad prestige samt en exit strategi för tidigare Àgare.
RÀnteavdragsbegrÀnsningar
Sverige genomförde vid Ärsskiftet 2012/2013 ytterligare en sÀnkning av bolagsskatten. Denna gÄng frÄn 26,3 till 22 procent. MÄlet med sÀnkningen var att hamna under EU?s genomsnittliga bolagsskattenivÄ vilket skulle minska företags incitament till att fly Sverige för lÄgskattelÀnder. Samtidigt ville regeringen minska företagens skuldsÀttningsgrad.I teorin sjunker vÀrdet pÄ skatteskölden vid en bolagsskattesÀnkning och dÀrmed ocksÄ vÀrdet pÄ företagen.
Ammunitions- och minröjning i modern konflikt : Ett tekniskt perspektiv
Den hÀr uppsatsen Àr skriven inom ramen för Àmnet Krigsvetenskap under författarens studier pÄ Yrkesofficersprogrammet 2006-2009 till arméteknisk officer. I Ammunitions- och minröjning i modern konflikt ges lÀsaren genom deskriptiv metod en exposé över ammunitions- och minröjningens grunder, historia och nutid. Uppsatsens generella syften Àr att avhandla problematik som svenska ammunitions- och minröjare i sitt yrkesutövande idag kan stÀllas inför. Och hur delar av den tekniska organisationen och teknisk utrustning för detektion, lokalisering och klassificering av minor, Explosive remnants of war (ERW), Improvised explosive device (IED) och försÄt kan bidra till att lösa denna problematik. Författaren genomför utifrÄn sina intervjuer och litteraturstudier prediktioner av den kommande utvecklingen pÄ omrÄdet.
Implicit volatilitet och deltaneutrala optionsstrategier inför kvartalsrapporter.
SYFTE: Huvudsyftet med denna studie Àr att undersöka om det Àr möjligt att utnyttja marknadens osÀkerhet inför kvartalsrapporter. METOD: MetodmÀssigt bygger vÄr studie pÄ sekundÀrdata, med fokus pÄ Ericssons historiska slutkurser pÄ aktier och optioner. Vi har prognostiserat den implicita volatiliteten inför kvartalsrapporter för att sedan utforma lÀmpliga deltaneutrala optionsstrategier som vi testar pÄ nÀstkommande Är. TEORI: Vi utgÄr frÄn tidigare studier om att den implicita volatiliteten stiger inför kvartalsrapporter vilket vi vill testa. Dessutom testas teorin om svag marknadseffektivitet.
Kreaktivitet i bild
I min uppsats undersöker jag om det gÄr att hitta en mer anvÀndbar bild av begreppet ?kreativitet? och föra in den i bildundervisningen. Jag reder ut kreativitetens grunder och stÀller upp ett antal anvÀndbara förutsÀttningar som jag tar med mig till en undersökning pÄ en partnerskola. HÀr ville jag undersöka hur eleverna tar emot och genomför ett platsspecifikt konstprojekt dÀr omstÀndigheterna speglar de kunskaper jag funnit i uppsatsarbetet. Vidare redovisar jag denna undersökning och diskuterar mina observationer dÀrifrÄn.
Kampen för eller mot biodrivmedel : svenska utvecklings- och miljöorganisationers stĂ€llningstagande i frĂ„gan om biodrivmedel frĂ„n Ăstafrika
Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att kartlĂ€gga hur olika utvecklings- och miljöorganisationer stĂ€ller sig till den polariserade frĂ„gan om biodrivmedel som producerats i Ăstafrika och pĂ„ vilka grunder de har tagit den stĂ€llning som de har gjort. De organisationer jag har studerat i den hĂ€r uppsatsen Ă€r Kooperation utan grĂ€nser, Gröna Bilister, Svenska Naturskyddsföreningen och VĂ€rldsnaturfonden. Den hĂ€r uppsatsen Ă€r en kvalitativ studie vars empiri Ă€r insamlad genom intervjuer, litteraturstudier och delvis av observationer i samband med intervjuerna.
Genom att studera organisationerna genom Pierre Bourdieus begrepp fĂ€lt (Broady, 1998) kan jag se vilka skillnader och likheter organisationernas kapital och strategier har fört med sig. I och med detta kan jag förklara varför organisationerna inom det bistĂ„ndspolitiska sociala fĂ€ltet har valt att ha olika eller lika argument och stĂ€llningstaganden för biodrivmedelsproduktionen i Ăstafrika.
Alla organisationerna ser att det Àr positivt att bryta oljeberoendet. De alla diskuterar Àven samma omrÄden inom frÄgan; markkonkurrens, höjda livsmedelspriser, markomvandling, ökade inkomster för bönder och sÄ vidare.
Sharing is caring? : Fildelning, en kamp mot kulturindustin
Internet har som ny informationsteknik fört med sig nya möjligheter för informationsspridning. Dessa möjligheter har anammats av mÀnniskor vÀrlden över och information sprids i högre omfattning Àn nÄgonsin. Uppsatsen tar upp en typ av informationsspridning, fildelning. MÄlet har varit att undersöka frÄgor som varför och pÄ vilka grunder organisationerna PiratbyrÄn, Piratpartiet, AntipiratbyrÄn och IFPI agerar efter. Diskursteori Àr det verktyg som anvÀndes för att analysera materialet till uppsatsen som Àr insamlat pÄ ovanstÄende organisationers hemsidor.