I Aktiebolagslagens (2005:551) 8 kapitel finner vi kompetensöverskridanderegeln i 42 §.Paragrafen innehåller fyra, av varandra oberoende, regler. Den stadgar bolagsledningens samtden särskilda firmatecknarens behörighets- respektive befogenhetsöverskridanden. Ettöverskridande av behörighet respektive befogenhet kan leda till bundenhet för ett bolag ienlighet med kompetensöverskridanderegeln. Det står dock inte klart när ett överskridandehar skett och i vilka situationer bolaget blir bundet.Genom i uppsatsen använda fiktiva typfall påvisas, att det krävs struktur vid utredning av närett överskridande har skett, samt när det leder till bundenhet. Behörighet är vad enbolagsföreträdare kan göra, befogenhet är vad denne får göra.

Aktiebolagslagen anger att aktiebolag i Sverige ska ha en eller flera revisorer. Revisorernas ansvar är att undersöka och rapportera om bolagets räkenskaper och förvaltningen av bolaget. Med tiden har reglerna ökat och till följd av detta har revisorerna fått allt mer ansvar. Detta har i sin tur lett till att klienternas förväntningar har ökat och skilda meningar om vad revisorns ansvar är har uppstått. Som ett resultat av dessa meningsskiljaktigheter uppstår ett förväntningsgap mellan revisor och klient..

När den nya Aktiebolagslagen trädde i kraft den 1 januari 2006 blev det åter tillåtet för svenska företag att uppta så kallade kapitalandelslån. Återbetalning och ränta på dessa lån är beroende av olika bolagsinterna faktorer, som till exempel bolagets finansiella ställning.Syftet med uppsatsen är att ge läsaren kunskap om hur stort behovet är av den nya finansieringsformen kapitalandelslån samt undersöka hur intresset för instrumentet ser ut bland aktörerna på den svenska finansiella marknaden..

Aktiebolagslagen anger att aktiebolag i Sverige ska ha en eller flera revisorer. Revisorernas ansvar är att undersöka och rapportera om bolagets räkenskaper och förvaltningen av bolaget. Med tiden har reglerna ökat och till följd av detta har revisorerna fått allt mer ansvar. Detta har i sin tur lett till att klienternas förväntningar har ökat och skilda meningar om vad revisorns ansvar är har uppstått. Som ett resultat av dessa meningsskiljaktigheter uppstår ett förväntningsgap mellan revisor och klient..

Den som vill bedriva näringsverksamhet i Sverige kan välja mellan olika bolagsformer, däribland enskild firma, handelsbolag eller aktiebolag. Det finns två typer av aktiebolag, privata och publika, de regleras av bestämmelserna i Aktiebolagslagen och aktiebolagsförordningen. Bestämmelserna i dessa författningar härstammar till viss del från de bolagsrättsliga direktiv som EU har beslutat ska gälla inom unionen.Det sker ständiga förändringar på bolagsrättens område, både avseende de gemenskapsrättsliga reglerna från EU och de nationella bestämmelserna i Sverige. Europeiska kommissionen har ansett det som nödvändigt att även se över samtliga bolagsdirektiv för att underlätta det administrativa arbete som åligger, framförallt, mindre bolag inom unionen. Kommissionen ansåg även i samma utredning det angeläget att varje medlemsstat såg över deras nationella regelverk för att minska den administrativa bördan för små bolag.Sveriges regering utfärdade i september 2007 ett direktiv till syfte att minska den administrativa bördan och skapa enklare regler för små privata aktiebolag.

I Sverige aktualiserar cash pool-system särskilda aktiebolagsrättsliga frågeställningar, beroende på att lån till aktieägare som huvudregel är förbjudna. Vid en prövning av de undantagsmöjligheter som ges uppstår särskilda bedömningsproblem när ett företag som äger aktier i det utlånande aktiebolaget har sitt säte utanför det Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet (EES). Omfånget av förbudsregeln och dess undantag vid likviditetshantering är i detta hänseende oviss. Det är därför nödvändigt att klargöra omfattningen av förbudet och utreda vilka krav Aktiebolagslagen ställer på svenska aktiebolag som avser att delta i en cash pool..

Inom bedömningen av skadeståndsansvar för bolagsledningen och aktieägare enligt 29:1 och 29:3 Aktiebolagslagen, genomförs en oaktsamhetsprövning. Utan oaktsamhet eller uppsåt kan inte ansvar göras gällande.Vad som utgör oaktsamhet saknar direkt definition i lag, utan har bedömts av domstolarna i varje enskilt fall. Då oaktsamhet liksom lagöverträdelser, och åsidosättande av uppdrag, väger tungt vid en ansvarsbedömning, behöver bolagsledningen utöver allmän kunskap om aktuella regler även veta vilken aktsamhet som krävs för att undvika ansvar.I Skatteförfarandelagen 59:12-14 finns liknande ansvarsbestämmelser. Bestämmelserna anger att en företrädare för bolaget kan bli personligt ansvarig för den juridiska personens skatter och avgifter. En ansvarsförutsättning är att det föreligger grov oaktsamhet.

I Sverige aktualiserar cash pool-system särskilda aktiebolagsrättsliga frågeställningar, beroende på att lån till aktieägare som huvudregel är förbjudna. Vid en prövning av de undantagsmöjligheter som ges uppstår särskilda bedömningsproblem när ett företag som äger aktier i det utlånande aktiebolaget har sitt säte utanför det Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet (EES). Omfånget av förbudsregeln och dess undantag vid likviditetshantering är i detta hänseende oviss. Det är därför nödvändigt att klargöra omfattningen av förbudet och utreda vilka krav Aktiebolagslagen ställer på svenska aktiebolag som avser att delta i en cash pool..

Användandet av incitament i företag, för att styra, motivera och belöna de anställda, ökar. Detta märks inte minst i media där jargongen är tuff mot de företag som betalar ut stora rörliga ersättningar. I detta arbete behandlas frågan hur regleringen ser ut gällande dessa aktierelaterade incitamentsprogram; Kan företagen själva besluta om hur stora ersättningar de vill betala ut? Vilket skydd har aktieägarna i frågan? Syftet med uppsatsen var att utreda vad som är gällande rätt på området och om det krävs förändringar för att uppnå en större rättsäkerhet på värdepappersmarknaden. Arbetet behandlar endast associationsformen aktiebolag och bortser från övriga företagsformer, samt avgränsas i huvudsak till publika aktiebolag såväl som till tre olika typer av incitamentprogram.

På senare tid har en debatt i samhället flammat upp kring bolagsledningens (styrelsen och VD) etik. Där skandalerna i näringslivet skylls på handelshögskolorna och universiteten genom att dessa misslyckas med att utbilda framtida ledare i etik och vilka normer som kan associeras med riktigt ledarskap. I etikdebatten efterlyser aktiva ledare i svenska aktiebolag, praktisk vägledning för att förtydliga etik- och moraldiskussionerna. I denna studie betraktas bolagsledningen som en normgivande ram för bolagets organisation och en förutsättning för studien är att ledningens uppdrag är förknippat med en skyldighet att förvalta bolaget, i annat fall har ägarna rätt att väcka skadeståndtalan mot bolagsledningen. I studien beskrivs en möjlighet att betrakta Aktiebolagslagen (ABL) som ett uttryck för samhällets krav på moral, etik och pragmatik.

This thesis discusses the validity of the Capital Protection Rules under the new Companies Act.The areas of particular interest and cause for debate focus on the advantages and disadvantages for creditors under the laws regarding minimum capital requirements, capital distributions, stock acquisitions, stock minimization, loan restrictions and forced liquidation.How could creditors receive better protection?What changes would have to be made to the Capital Protection Rules to provide better protection and what would be the consequences of these changes to the shareholders, the government and the creditors.Could or should we model the Norwegian or American Judicial system in this situation?Included is an in depth report on the Swedish Capital Protection Rules outlining what they are, what they entail and what the reasoning was behind them. Also included are the EU equivalents and Norwegian and American Capital Protection Rules..

Det här arbetet handlar om hur fyra utvalda revisorer från olika revisionsbyråer, bedömer disciplinärenden från Revisorsnämnden, som behandlar revisorns oberoende i yrkesrollen. I intervjuunderlaget för bedömningarna ges utrymme att, på en skala från ett till sju, värdera graden av förseelse i valda ärenden. Vidare har varje utvald revisor även kunnat kommentera sin bedömning. I arbetets teoriavsnitt redogör vi för agentteorin som ligger till grund för vår analys och vi presenterar lagar som Aktiebolagslagen, Revisorslagen samt normer utgivna av FAR (Föreningen för revisionsbyrå branschen). Det vi har kunnat se i vår analys är att värderingen av revisorernas oberoende varierar markant.

Aktiebolagsformen växte fram i Sverige under 1600-talet och den nu gällande lagstiftningen på området, Aktiebolagslagen (2005:551), är den sjätte i raden. 2006 påbörjades det ett omfattade arbete med att se över och förenkla regler för att minska bolagens administrationskostnader.Förenklingsarbetet resulterade 2009 i en SOU innehållande förslag på regeländringar som skulle leda till minskade administrationskostnader och en förenklad vardag för bolagen. I slutet av 2013 presenterades det även en lagrådsremiss med förslag på regeländringar. Denna uppsats har behandlat dessa två förslag till regelförenklingar och analyserat effekterna. Under uppsatsens slutställande publicerades det en proposition, prop.

Denna uppsats syftar till att diskutera den teoretiska möjligheten att jämka bolagsordningar med avtalslagens generalklausul om oskäliga avtalsvillkor. Syftet har sin grund i bolagsordningens avtalsliknande karaktär och de stora likheter som föreligger i syftena till Aktiebolagslagen och avtalslagen. För att utreda detta har lagtext och doktrin på aktiebolagsrättens så väl som på avtalsrättens områden studerats. Utöver detta har också förarbeten på dessa områden fått ett betydande utrymme. Den metod som dessa källor har bearbetats med har ett stort fokus på vilken funktion dessa lagstiftningar syftar till att uppnå.

Företagsskandalerna i Sverige och utomlands har skapat en förtroendekris och bolagsstyrningen har ifrågasatts. Svensk kod för bolagsstyrning har uppkommit i Sverige som ett led i att stärka tilltron till de svenska börsbolagen. Aktiebolagslagen (SFS 2005:551 kap. 8) behandlar styrelsens ansvar mot bolaget. Här uppges det dels att styrelsen har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen i bolaget, dels att styrelseordföranden har ett särskilt ansvar jämfört med övriga ledamöter.