Majoriteten av alla svenska företag idag är småföretag och står tillsammans för nästan hälften av Sveriges totala BNP. Att dessa företag är viktiga för Sveriges fortsatta ekonomiska tillväxt är därför en självklarhet. Tidigare undersökningar visar att de flesta företagen upplever att det största hindret för framtida tillväxt är brist på tid, tid som många lägger på arbete med ekonomiska uppgifter. Samtidigt vittnar andra studier om att outsourcing blivit en naturlig del i många företag. Syftet med denna studie är därför att förklara småföretagarnas outsourcingbenägenhet och hur de fördelar sin tid mellan ekonomiska uppgifter och övriga arbetssysslor.

Titel:              K2 i årsredovisningsprogram-          Är årsredovisningsprogrammen anpassad för K2? Nivå:             Examensarbete, kandidatnivå, 15 hp i ämnet företagsekonomi Författare:     Helena Sjödén Handledare:  Fredrik Hartwig Datum:          2012-03-10 Syfte:            Syftet med studien är att undersöka om årsredovisningsprogrammen har anpassats så att ett mindre Aktiebolag kan upprätta sin årsredovisning enligt BFNAR 2008:1 (K2). Mina forskningsfrågor är:-          Har årsredovisningsprogrammen anpassats till att upprätta årsredovisning utifrån kraven i K2?-          Finns möjligheten att ge fler upplysningar i årsredovisningen är minimikravet i K2? Metod:          Utifrån skillnaderna i K2 och Årsredovisningslagen (ÅRL) har årsredovisningsprogram på marknaden undersökts i syfte att se om man kan upprätta en årsredovisning utifrån K2-reglerna. Jag har valt ett hermeneutiskt förhållningssätt då jag utgått från teori och min förförståelse för att gå vidare med att bearbeta och tolka mina undersökningar. Resultat och slutsats:  Utifrån min undersökning av tre utvalda årsredovisningsprogram anser jag mig kunna konstatera att för de allra minsta företagen med en okomplicerad redovisning har årsredovisningsprogrammen anpassats till att kunna upprätta en årsredovisning utifrån K2.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på i vilken omfattning kooperativ och ideella organisationer använder sig av social redovisning. Vi vill undersöka hur och varför de redovisar det sociala ansvarstagandet och om de använder sig av riktlinjer, rekommendationer eller andra verktyg i arbetet med den sociala redovisningen. Metod: Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ metod då vi ansåg detta vara en lämplig ansats med tanke på de många ?mjuka? variabler som finns i den sociala redovisningen. Två personliga intervjuer har genomförts med respondenter från Basta respektive Barncancerfonden. Informationen vi erhållit har sammanställts och jämförts för att sedan kopplas till teoristudierna.

Förväntningsgapet kan definieras som en skillnad mellan vad kunderna förväntar sig av revisorn och vad denne faktiskt levererar. Gapet har funnits lika länge som revisionen men har uttalat varit ett problem sedan 1970-talet. Då revisionen till viss del kan sägas vara efterfrågestyrd idag har många revisionsbyråer genomgått ett omställningsarbete som innebär att stora satsningar har gjorts på tjänsterna redovisning, skatterådgivning och affärsrådgivning. Både i stora och små företag uppstår ibland situationer där uppdragsgivaren och uppdragstagaren har olika förväntningar på tjänsterna som köps in. Detta beror många gånger på en brist i kommunikationen och när förväntningarna inte infrias och förväntningsgapet uppstår uttrycks besvikelsen vanligtvis i form av invändningar mot prissättningen.

Lagstiftning och normgivning kring årsredovisningen, vill skydda intressenter mot felaktig och bristfällig information. Det finns en del i årsredovisningen som inte är lagstadgad, den benämns frivillig information. Omfattning och val av vilken frivillig information som företag väljer att redovisa beror till stor del på vilken redovisningsstrategi som företaget tillämpar.Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vilken redovisningsstrategi som svenska Aktiebolag noterade på Stockholmsbörsen tillämpar, när de redovisar frivillig information i årsredovisningen. Vidare är syftet att undersöka vad som påverkar val och utformning av redovisningsstrategi, vi utreder huruvida anlitad revisionsbyrå är en förklarande variabel, samt om det finns andra aktörer och faktorer som påverkar.Vi har undersökt variablerna; anställda, kreditgivare, aktieägare, andra företag noterade på Stockholmsbörsen, branschkollegor, anlitad revisor och Vd/företagsledning, för att utreda om dessa aktörer och faktorer påverkar valet.Både en kvantitativ och kvalitativ metod har använts för att uppfylla uppsatsens syfte. Genom en enkät, via e-mail, till företagen i vårt urval, har vi undersökt i vilken utsträckning de olika variablerna påverkar samt huruvida det leder till att en viss redovisningsstrategi tillämpas.

Gruvdriftkoncernen Loussavaara Kiirunavaara Aktiebolag tillverkar och levererar förädlade råvaror av järnmalm vilket är en eftertraktad produkt världen över. För att tillgodose den höga efterfrågan måste en hög produktionstakt hållas uppe. LKAB:s mål är att till år 2015 leverera minst 37 miljoner ton järnmalm per år. Järnmalmen som tas upp från LKAB:s gruvor fraktas med tåg till fram till hamnarna i Narvik och Luleå, transporten fortsätter sedan vidare med båt till kunder runt om i världen. LKAB har utvecklat en ny malmvagn där en serie på över tusen järnvägsvagnar är levererade av Kockums Industrier.

Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om nätmäklarbranschen och dess position på marknaden. Allt fler använder Internet i sitt dagliga liv, men är kunderna beredda att använda nätmäklare till att sälja sina bostäder? Vi vill ta reda på hur lönsamma dessa företag är. Finns det potential för ekonomisk utveckling eller visar årsredovisningarna att situationen har stagnerat eller rent av utvecklats negativt? Är nätmäklarna ett så stort hot mot de traditionella mäklarna som de gärna vill framställa sig?Metod:Vi har valt att analysera nätmäklarföretag genom att titta i deras årsredovisningar för år 2007 och år 2008.

Bakgrund och problemdiskussion Sedan 1988 har revision varit obligatorisk för samtliga Aktiebolag i Sverige. Nu vill EU harmonisera medlemsländernas lagstiftning och en del i detta är att minimera revisionen i syfte att förenkla redovisningen för små bolag. Trots att inga större konsekvenser av revisionspliktens avskaffande i Danmark 2006 har observerats upplever FAR SRS en oro för att kvaliteten kommer att minska när revisionsplikten avskaffas i Sverige. Debatten kring revisionspliktens avskaffande har tagit upp att FAR SRS oro kan vara befogad. Detta med tanke på den bristande etik och moral som redan finns hos företagen.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad revisorn har för betydelse i de små Aktiebolagen vid bankernas kreditbedömningar. Detta åstadkoms genom att analysera revisorns roll samt hur bankerna använder informationen som denne bidrar med vid en kreditbedömning. Vår problemformulering lyder som följer: Blir det lättare för företagen att erhålla krediter med eller utan en granskande revisor i företaget?Metod: Intresset för revisorns betydelse vid bankernas kreditbedömningar, har fångats genom de senaste diskussionerna angående det eventuella införandet av frivillig revision i de små Aktiebolagen i Sverige. Studien genomförs med en kvalitativ metod, genom semistrukturerade intervjuer.

Nyckelord: Revision, revisorers oberoende, fortsatt drift, Big 4, konsulttjänster och klientstorlek.Bakgrund: Under 2000-talet har den finansiella revisionen genomgått en rad förändringar. Detta till följd av ett antal händelser såsom Enronskandalen som kom att ifrågasätta revisorers oberoende ytterligare.Syfte: Studiens syfte är att undersöka huruvida en revisors oberoende påverkas av variabler som revisionsbyråns storlek (Big 4), konsulttjänster och klientstorlek.Metod: Utifrån en deduktiv ansats har vi använt en kvantitativ metod genom att analysera sekundärdata som vi hämtat från Affärsdatas databas. Urvalet bestod av årsredovisningar och dess tillhörande revisionsberättelser som studerats utifrån kriterierna: svenska Aktiebolag som inlett konkurs under april, maj och december 2010. Studiens kvantitativa data har jämförts med tidigare forskning inom revisionsområdet, denna forskning bottnar i teorier kring agentteori och revision som försäkran.Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att Big 4 anmärker i något större utsträckning än övriga revisionsbyråer kring fortsatt drift. Studien fann ett signifikant samband mellan Big 4 och konsulttjänster, företag som nyttjar revisionstjänster från Big 4 nyttjar konsulttjänster i högre utsträckning än företag som har annan revisionsbyrå.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns stöd för hypotesen att företagare i allmänhet upplever att den mindre revisionsbyråns revisor i högre utsträckning tillmötesgår krav och önskemål från klienten, är lättare att påverka och upplevs stå närmare klientens intresse än statens och utifrån dessa kriterier kan anses vara mindre oberoende. Detta betyder att uppsatsen utgår från företagens perspektiv. Uppsatsen bygger på ett antal uppställda frågeställningar och dessa är bland annat: Hur oberoende är en revisor enligt företagen? Stämmer det att en liten revisionsbyrå anses vara mer tillmötesgående gentemot sina klienter än en stor byrå? Föredrar företagen att anlita en stor eller en liten revisionsbyrå eller är storleken utan betydelse?Den uppställda hypotesen verifieras eller falsifieras genom en kvantitativ enkätundersökning som kompletteras med två kvalitativa intervjuer. Både enkätundersökningen och intervjuerna görs med slumpmässigt utvalda publika och ickepublika Aktiebolag i Stockholms län.Uppsatsen grundar sig i agentteorin, analysmodellen och aktuella lagar som beskriver revisorns roll och betydelsen för en revisor att hålla en oberoendeställning gentemot sin klient.Trots att de flesta av de tillfrågade företagen upplever att de kan diskutera med och/eller påverka sin revisor menar företagen att revisorn visar prov på oberoende.

Bakgrund och problem: På senare år har internationella redovisningsregler påverkat densvenska redovisningen i allt högre utsträckning. Konsekvensen har blivit attredovisningsreglerna blivit allt för omfattande och komplexa för mindre företag. Motbakgrund av detta har BFN infört ett nytt allmänt råd om redovisning i mindre Aktiebolag,med tillhörande vägledning, även kallat K2. Målsättningen har varit att utforma ett regelverkutifrån användarnas behov genom att samla alla regler i ett allmänt råd, samt att förtydliga ochförenkla reglerna överlag. K2 kommer att innebära ett antal förändringar gentemot nuvaranderegelverk.

Under de senaste åren har sponsringsintäkter ökat i världen. Sett i monetära tal utgör sponsring den näst största delen av företagens investeringar i marknadsföring. Sponsring är inget nytt fenomen utan har pågått länge och traditionellt sett är det sportrelaterade personer och evenemang som tar emot den största andelen sponsring. De arrangemang som däremot ökar mest i Sverige är kulturella evenemang. Samma trend syns inte i sponsorintäkterna utan dessa har den lägsta tillväxten när det kommer till kulturella evenemang. På flera ställen runt om i världen talas det om kulturell tillväxt, att med hjälp av kultur utveckla samhället.

År 2006 beslutades att reglerna om revisionsplikten för små företag skulle ses över ochregeringens utredare skulle föreslå dem ändringar som krävs för att ta bortrevisionsplikten för små företag. Revisionsplikten innebär att alla svenska Aktiebolagenligt lag måste ha reviderade räkenskaper. Avskaffandet av revisionsplikten kommer attinnebära att revisionen för de små företagen inte längre är lagstadgad utan det kommer attbli frivilligt. Revisionspliktens avskaffande i Sverige är en följd av en pågående europiskharmonisering.I samband med dessa förändringar kommer bland annat företagens kreditmöjligheter attpåverkas om företag väljer att inte ha kvar revision och vårt syfte har därför varit attundersöka vad avskaffandet av revisionsplikten kommer att innebära för bankerskreditbedömningsprocess. Vi har genomfört vår undersökning med en kvalitativ metod iform av två intervjuer, dels med en bank dels med en revisionsbyrå.

Bakgrund och problem: De nya byråjävsbestämmelserna innebär att den som är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder ett icke-finansiellt Aktiebolag vid bokföringen, inte skall kunna vara revisor i bolaget. Vidare anses att ett uppdrag där samma revisionsbyrå deltar i upprättandet av den bokföring som sedan skall granskas av revisorn ger upphov till hot mot oberoendet, även kallat kombiuppdrag. Byråjävsbestämmelserna träder i kraft 2007-01-01 och det råder ovisshet om vilka konsekvenser de kommer att medföra för revisionsbyråerna. Innebär det verksamhetsstrukturella anpassningar hos revisionsbyråerna? Kommer de nya byråjävsbestämmelserna innebära fördelar och/eller nackdelar för revisionsbyråerna? Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda på vilka sätt de nya byråjävsbestämmelserna påverkar revisionsbyråerna.