On November 1st 2010 the obligatory audit was removed in Sweden for small companies. What factors influence such companies to have their financial reports audited, and what factors exert the strongest influence. Purpose: The authors would like to investigate factors that affect companies with voluntary audits in Skåne län to continue with the audit. The authors also wish to examine the factors that have the strongest impact on the choice to adopt auditing. Method: A quantitative study has been conducted in which aquestionnaire was sent to companies in Skåne Län Conclusion: The factors that affect smaller companies to continue with audit are as follows: Accounting quality, cost, creditors (loans), suppliers / customers, the tax office and distort competition.

Alla Aktiebolag i Sverige ska enligt lag avge en årsredovisning varje räkenskapsår. Revisorn granskar årsredovisningen, bokföringen och förvaltningen och uttalar sig sedan i en revisionsberättelse huruvida företagets årsredovisning ger en rättvisande bild av företaget. Vi har i denna uppsats undersökt om det finns ett samband mellan ett antal faktorer och sannolikheten att ett företag erhåller en revisionsberättelse som avviker från standardutformningen.Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som har ett samband med orena revisionsberättelser. Om ett företag erhåller en oren revisionsberättelse kan det, beroende på vilken orsak som ligger bakom avvikelsen, innebära negativa effekter för företaget. Tillexempel om företaget erhåller en avvikelse gällande fortsatt drift kan kunder avskräckas från att handla och leverantörer kan avbryta leveranser på grund av rädsla av att företagen inte kan betala, det blir således en självuppfyllande profetia.

This study investigates whether auditors affect the tendency to report correct taxes for small companies. Since November 2010 the smallest companies in Sweden are no longer obliged by law to have an appointed auditor to perform the former yearly audit. The auditor shall during the audit, amongst other tasks, investigate whether the audited companies follow Swedish law, and report them if they do not. The presence of the auditor might influence the actions of companies to act according to law, and reduce errors in the reporting. Errors regarding tax reporting will result in a revised tax decision if detected by The Swedish Tax Agency.

Bakgrund och problem: Den 11 juni 2008 antog bokföringsnämnden det nya regelverket Årsredovisning i mindre Aktiebolag, det så kallade K2-regelverket. Syftet med det nya regelverket var att förenkla redovisningen för mindre Aktiebolag. Det gamla regelverket uppfattades av många som komplicerat och svårt att sätta sig in i, då man kunde hämta råd och rekommendationer från olika organ. För att motverka detta skapade man ett nytt regelverk där alla råd och rekommendationer var samlat i ett dokument. Det är först efter den 31 december 2008 som regelverket får upprättas på årsredovisningarna.

Den svenska livförsäkringsbranschen har genomgått en förtroendekris under början av 2000-talet. Associationsformen i vilken livförsäkringsbolagen bedriver sin verksamhet lyder under liknande lagar och förordningar som redovisningen i allmänna Aktiebolag men fördelningen mellan ägnade och risk är dock inte densamma vilket leder till intressekonflikter. Författarna ämnar genom denna studie öka förståelsen för den komplexitet associationsformerna ger upphov till och hur bemötandet av dem kan tolkas ur ett agent- och informationsteoretiskt perspektiv. Intervjuer har skett med Finansinspektionen och dessa har sedermera analyserats och därefter har slutsatser dragits. Resultatet av studien visar att problematiken med intressekonflikter är snarlik oavsett associationsform, vilket har till följd att det inte finns skäl att behandla olika livförsäkringsbolag olika enkom på grund av associationsform.

Previous work by researchers as Eugene F. Fama and Kenneth R. French, show that average return on stocks are related to a firms characteristics like size and book-to-market ratio. These kinds of patterns in average return is not explained by The Capital Asset Pricing Model (CAPM), and are therefore seen as anomalies. Fama and French have proposed a three-factor model, which captures patterns observed in U.S average returns associated with size and value.

Denna uppsats handlar om internrevisorer och hur deras rapporter används av styrelsen. Under de senaste åren har många olika företagsskandaler inom näringslivet uppdagats både i Sverige och utomlands. Skandalerna har gjort att en större fokusering har lagts på företagens interna kontroller. Styrelsen är ytterst ansvarig för de interna kontrollerna men det nya regelverket utgår ifrån att ett Aktiebolag har en självständig granskningsfunktion, en internrevisionsavdelning. Syftet är att undersöka hur styrelsen ser på internrevisorernas arbete och kunskap och om de anser att internrevisorerna är till någon nytta i styrelsens eget arbete.

Lagstadgad revision har varit ett förekommande element för svenska Aktiebolag sedan slutet av 1980-talet. Att revision skulle utgöra ett tvång för dessa bolag blev verklighet i syfte att underminera den ekonomiska brottsligheten. Vad som skedde under 2000-talets början var dock en helvändning. Med bakgrund till att Sverige måste anpassa sig efter den gemensamma lagstiftningen inom EU och den ökande globala konkurrensen tillsatte den svenska regeringen Utredningen om revisorer och revision vilken bland annat skulle fastställa hur revisionsplikten skulle avskaffas i mindre Aktiebolag. Vad ett slopande av revisionsplikten i de mindre Aktiebolagen skulle kunna få för konsekvenser har emellertid studerats och debatterats i stor utsträckning.

Bildens betydelse som kommunikationsmedel i företagsrapporter har under det senaste decenniet ökat. Bilden är ett användbart verktyg för att väcka känslor och bygga förtroende hos åskådaren. Företag kan i sin tur använda bilden som verktyg för att påverka sin image. Den här uppsatsen bidrar till att överbygga det kunskapsgap som finns mellan vikten av bilden som kommunikationsmedel och den bristande forskning som finns på området. Uppsatsen kommer att utgå ifrån Sveriges tio största Aktiebolag och deras CSR-rapporter.

Hur ställer sig Skatteverket till ett slopande av revisionsplikten för små Aktiebolag och vilka blir konsekvenserna för Skatteverket om en slopad revisionsplikt blir verklighet? Alla respondenter från Skatteverket är emot ett slopande av revisionsplikten. En av respondenterna uttryckte det som att det finns två ben varav det ena utgörs av Skatteverket och det andra av revisorerna. Det går då inte bara att ta bort ett ben utan att ersätta det med ett annat. Vidare har alla våra tillfrågade respondenter svarat att de inte får någon kännedom om företagen.

Den 1 juli 2013 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) beslut i ett mål gällande kvittningsrätten för kapitalvinster och kapitalförluster på delägarrätter. Frågan som be-handlades i målet var om Aktiebolaget hade rätt att kvitta sina kapitalförluster mot kapital-vinsterna som uppkommit i den utländska delägarbeskattade juridiska personen. HFD beslutade att neka Aktiebolaget möjligheten till kvittning på grund av att lagstöd saknades.Denna bedömning väcker frågor, då Aktiebolag som väljer att placera delägarrätter i del-ägarbeskattade juridiska personer får en mindre utsträckt kvittningsrätt vid jämförelse om delägarrätterna hade placerats direkt i Aktiebolaget. Vid närmare granskning av kvittnings-möjligheterna kan det konstateras att även kvittningsrätten för kapitalförluster (inte bara kapitalvinster) på delägarrätter i delägarbeskattade juridiska personer är begränsade, vid jämförelse om motsvarande kapitalförluster hade uppkommit direkt i Aktiebolaget. Be-gränsningarna för kapitalförlusterna på delägarrätter i delägarbeskattade juridiska perso-ner innebär att kapitalförlusten ska kvoteras till 70 % innan kvittning kan ske, vilket inte är ett krav om kapitalförlusten hade uppkommit direkt i Aktiebolaget.

Bakgrund: Från och med den 10 mars 2000 är det tillåtet för publika svenska börsföretag att handla i egna aktier. Det är intressant att belysa hur möjligheten att återköpa aktier uppfattas i Sverige. Syfte: Syftet med denna uppsats är att klargöra hur möjligheten att återköpa egna aktier påverkar ledningen och aktieägarna i ett Aktiebolag. Genomförande: Vi har studerat artiklar och litteratur om ämnet återköp. Besöksintervjuer har genomförts på Assa Abloy, Electrolux, Investor, Skanska, Robur Kapitalförvaltning och Handelsbanken Markets.

Hur ställer sig Skatteverket till ett slopande av revisionsplikten för små Aktiebolag och vilka blir konsekvenserna för Skatteverket om en slopad revisionsplikt blir verklighet? Alla respondenter från Skatteverket är emot ett slopande av revisionsplikten. En av respondenterna uttryckte det som att det finns två ben varav det ena utgörs av Skatteverket och det andra av revisorerna. Det går då inte bara att ta bort ett ben utan att ersätta det med ett annat. Vidare har alla våra tillfrågade respondenter svarat att de inte får någon kännedom om företagen.

Uppsatsens syfte är att utreda hur företag i form av Aktiebolag skall kostnadsföra organisationskostnader av olika slag. Organisationskostnader är kostnader som är kopplade till företagets organisation och förvaltning och det kan till exempel vara fråga om utredningskostnader, flyttningskostnader och förvaltningskostnader. I uppsatsen behandlas inte organisationskostnader i form av utgifter för forskning och utveckling. Uppsatsens fokus ligger på den skatterättsliga behandlingen där omfångs- och periodiseringsfrågan för organisationskostnader enligt gällande rätt diskuteras. Även den redovisningsrättsliga behandlingen diskuteras kortfattat.

Bildens betydelse som kommunikationsmedel i företagsrapporter har under det senaste decenniet ökat. Bilden är ett användbart verktyg för att väcka känslor och bygga förtroende hos åskådaren. Företag kan i sin tur använda bilden som verktyg för att påverka sin image. Den här uppsatsen bidrar till att överbygga det kunskapsgap som finns mellan vikten av bilden som kommunikationsmedel och den bristande forskning som finns på området. Uppsatsen kommer att utgå ifrån Sveriges tio största Aktiebolag och deras CSR-rapporter.