Sökresultat:
113 Uppsatser om Aktieägarlćn - Sida 7 av 8
Om hur en banks value at risk bÀst skattas med expected shortfall
Bakgrund: Om VaR kan estimeras vÀl med hjÀlp av ES-metodik, kan man fÄ bukt med VaR-mÄttets brist pÄ sudadditivitet (vilken innebÀr dels praktiska problem vid utformning av finansiella organisationers limitstrukturer, dels teoretiska problem i enlighet med Artzner et al (1997, 1999)) samtidigt som man uppfyller det formella kravet pÄ att rapportera sitt VaR pÄ 99 %:snivÄn. Syfte: Att undersöka hur vÀl ES ? estimerat pÄ olika konfidensnivÄer och med olika metoder ? duger till att skatta en banks 99 %:s-VaR. Metod: TvÄ ES-metoders och sex VaR-metoders förmÄga ? bÄde avseende frekvens (Kupiec-test) och oberoende (eget lÀngsta-följd-test) ? att skatta 99 %:s-VaR utvÀrderas och jÀmförs.
Analysmetoden value investing : ett stöd för aktieinvesterare att nÄ en riskjusterad överavkastning pÄ börsen
Olika strategier har genom Ären anvÀnts av investerare för att analysera vÀrdet av företag och aktier. Value investing Àr en av dessa metoder. Analysmetoden utgÄr ifrÄn ett företags fundamentala vÀrden vid aktieanalys. Flera professionella investerare har visat att metoden kan skapa högre avkastning Àn marknadsgenomsnittet trots att finansiella teorier pÄstÄr att det inte Àr möjligt. Syftet med uppsatsen Àr att belysa huruvida investeringsmetoden value investing med framgÄng kan appliceras pÄ den svenska marknaden.
Vilken bank vĂ€ljer du?  : - en nyckeltalsanalys av de fyra storbankerna i SverigeÂ
Titel: Vilken bank vÀljer du? ? En nyckeltalsanalys av de fyra storbankerna i Sverige  Bakgrund och problem: Under 2008 drabbades vÀrlden av en ekonomisk kris. Krisen har pÄverkat de svenska storbankerna, framförallt genom ökade kreditförluster. De ökade kreditförlusterna uppkom pÄ grund av olika faktorer men framförallt till följd av bankernas exponeringar i Baltikum. I denna studie ska det undersökas om nÄgon bank klarat sig bÀttre Àn de övriga men Àven om man kan avlÀsa nÄgra försÀmringar pÄ grund av den ekonomiska krisen.
Finanskris och svenska banker - En analys av Handelsbankens och Swedbanks finansiella situation
Problem: Bankerna har olika finansiella förutsÀttningar för att klara sig igenomfinansiella kriser. De problem som bankerna kan drabbas av, kan bero pÄ en mÀngdolika faktorer som bland annat kreditförluster, finansiella oro i andra lÀnder, bankernasbuffert och etc. Det Àr intressant att göra en jÀmförelse av hur bankerna klarar sigigenom en finansiell kris. FrÄgan som jag vill med denna studie besvara Àr:? Hur pÄverkades de tvÄ svenska bankerna, Handelsbanken och Swedbank, av denfinansiella marknaden under finanskrisen 2008 och tiden efterÄt och hur sÄgbankernas finansiella situation ut Äret innan den finansiella krisen?Syfte: I detta arbete vill jag göra en undersökning om den finansiella situationen och deekonomiska förutsÀttningarna av tvÄ av de stora svenska bankerna, Handelsbanken ochSwedbank under 2000-talets finanskris.
Nya redovisningsrekommendationers pÄverkan pÄ Fastighetsbolagens kapitalstruktur
För fastighetsbolag pÄ Stockholmsbörsen har införandet av de nya redovisningsrekommendationerna IAS/IFRS inneburit en del förÀndringar. Fastigheter ska nu redovisas antingen enligt IAS 2, IAS 16 eller IAS 40 och införandet ska öka jÀmförbarheten mellan bolagen.Syftet med denna uppsats Àr att se hur de nya rekommendationerna pÄverkar kapitalstrukturen i fastighetsbolagen genom att undersöka hur relevanta nyckeltal förÀndrats och vilka konsekvenser det fÄr för bolagen i 2004 Ärs redovisning.Undersökningen omfattar samtliga bolag som Àr aktuella. Dessa Àr Brinova, Castellum, FastPartner, Heba, Hufvudstaden, LjungbergGruppen, Klövern, Kungsleden, Wallenstam och Wihlborgs. Via bolagens Ärsredovisningar har relevanta nyckeltal rÀknats ut och granskats. Nyckeltalen som vi har granskat Àr bokfört vÀrde pÄ fastigheter, eget kapital, rÀntabilitet pÄ eget kapital, rÀntabilitet pÄ sysselsatt kapital, soliditet, skuldsÀttningsgrad och vinst per aktie.Undersökningen visar att alla bolagen efter införandet av IAS/IFRS redovisar sina fastigheter som förvaltningsfastigheter till verkligt vÀrde enligt IAS 40.
Venture capital - en studie av riskkapitalbolags investeringskrav och engagemang i sina portföljföretag
I en vid definition Àr riskkapital alla investeringar i onoterade bolag som bidrar till det egna kapitalet. En annan kÀnnetecknande egenskap Àr att investeringarna Àr tidsbegrÀnsade med mÄlet att avyttras inom 3-7 Är. Den vanligaste orsaken till att företag vÀljer att samarbeta med riskkapitalister Àr ganska given, de behöver kapital till sin verksamhet.
NÀr ett företag anvÀnder sig av riskkapital hamnar det i en typ av beroendesi-tuation gentemot finansiÀren, dÀr denna har möjligheten att stÀlla orimliga krav. Det finns mÄnga faktorer som rimligtvis borde pÄverka vilka krav pÄ finansieringen av företaget som riskkapitalisten kan stÀlla samt Àven vilket engagemang de har. NÄgra faktorer kan vara företagets utvecklingsfas, stor-lek pÄ investering, bransch och företagsledningens kompetens.
VÄra problemfrÄgor Àr: Vilka krav stÀller riskkapitalisterna i form av storlek pÄ aktiepost, typ av aktie, styrelseposter för att genomföra en investering? Vilket engagemang har riskkapitalister i sina portföljföretag, Àr de aktiva eller passiva?
VÄrt syfte Àr att beskriva vilka krav riskkapitalister stÀller pÄ företagen de ska investera i samt vilket engagemang de har i sina portföljföretag.
Skanska AB : En kassaflödes- och relativvÀrdering
VÀrldsekonomin har genom historien med jÀmna mellanrum drabbats av olika former av ekonomiska bubblor och kriser. VÀrldsekonomin, som idag Àr inne i en av historiens tuffaste lÄgkonjunkturer, har prÀglats av stigande börskurser frÄn 2003 till mitten pÄ 2007. Under föregÄende Är tog det dÀremot tvÀrstopp pÄ vÀrldens börser, bland annat sjönk Stockholmsbörsen med 42 %. Som bakgrund till den hÀr uppsatsen ligger de senaste Ärens stora kursrörelser pÄ aktiemarknaden.Syftet med denna uppsats Àr att göra en företagsvÀrdering av det svenska byggföretaget Skanska AB och sÄledes komma fram till om Skanska AB i dagslÀget antas vara ett över- eller undervÀrderat företag pÄ Stockholmsbörsen.Uppsatsen Àr en blandning av kvalitativa- och kvantitativa metoder, dÀr uppsatsen bygger pÄ den teori som finns inom omrÄdet finansiell analys samt utgÄr frÄn mikroekonomiska teorier. Skanska AB ska vÀrderas utifrÄn en kassaflödes- samt en relativvÀrdering och de slutsatser som presenteras utgÄr frÄn bÄde en deduktiv och en induktiv ansats.
Ăppenhet i redovisning
Ăppenhet Ă€r en allt viktigare del av företagens Ă„rsredovisningar. I en mer och mer komplex vĂ€rld har öppenheten blivit en större frĂ„ga för företagen vid upprĂ€ttandet Ă„rsredovisningarna. Det ostabila förtroendet för företagen har resulterat i större press öppenhet. DĂ€rför Ă€r det inte konstigt att redovisningskvalitĂ© har blivit en viktig aspekt intressenter, problemet Ă€r att kvalitĂ© ses pĂ„ olika vis.U.S. Securities and Exchange Commission (SEC) har i sin senaste utgĂ„va av International Accounting Standards (IAS) skrivit 50 sidor om redovisningskvalitĂ©.
Vilka faktorer pÄverkar aktiemarknadsutvecklingen? och vilka andra faktorer pÄverkar enskilda aktiekurser?
Denna uppsats handlar om en kartlÀggning av faktorer som, enligt författarens uppfattning och erfarenhet, orsakar aktiekursvariationer och pÄverkar utvecklingen pÄ aktiemarknaden.Före kartlÀggningen av dessa faktorer framhÀvs vikten av den amerikanska aktiemarknaden och dess influens pÄ vÀrldens övriga börser.Vidare, struktureras uppsatsen i ett teorikapitel som innehÄller tvÄ delar med separata kartlÀggningar av faktorer som pÄverkar aktiemarknaden i helhet respektive faktorer som orsakar enstaka aktieprisvariationer, och ett empirikapitel som ocksÄ innehÄller olika delar dÀr observationer och undersökningsresultat jÀmförs med de kartlagda teorierna.Faktorerna som tros pÄverka hela marknadsutvecklingen Àr styrrÀntenivÄn, inflationen, konjunkturlÀget, oljepriset, krig och terror, tekniska analysen, amerikanska makrostatistiksiffror, politiska beslut, övervÀrdering och korrektion, psykologiska faktorer, spekulation, osÀkerhet samt rapporteringsperioder. DÀremot, har mina undersökningsresultat visat att anomalier, det vill sÀga omtalade och Äterkommande perioder dÀr aktiemarknaden oförklarligt brukar följa ett visst utvecklingsmönster, inte har den beryktade effekten pÄ börserna.BetrÀffande enstaka aktiekursvariationer, har mina observationer visat att strukturella förÀndringar i ett företag, blankning i en aktie, rykten, företagsrapporters innehÄll, tidningsartiklar samt publicerade rekommendationer och bedömningar frÄn olika kÀllor har alla en verkande effekt pÄ en aktiekursutveckling. DÀremot har det konstaterats att aktiens fundamentala vÀrde inte har nÄgon större effekt pÄ investerarnas köp- eller sÀljbeslut och dÀrmed inte har nÄgon verkan pÄ kursförÀndringen.Under arbetets gÄng har det Àven uppdagats ytterligare faktorer som inte har en teoretisk förankring men ÀndÄ fÄr en betydande verkan pÄ en aktiekursutveckling. Dessa har belysts i en tredje och separat del i empirikapitlet. Faktorerna Àr den amerikanska dollarkursen, vinstvarningar eller prognosuppdateringar i företag, stora order, skandaler, vd-uttalanden samt kapitalmarknadsdagar.I det fjÀrde och det sista kapitlet diskuteras och ifrÄgasÀtts logiken i marknads- och aktiekursutvecklingen.
Medlemmarnas incitament till handel och investeringar i kooperativa föreningar : en jÀmförelse mellan LantmÀnnen och Södra SkogsÀgarna
En kooperativ förening innebĂ€r att medlemmarna handlar med, Ă€ger och styr föreningen. Ăgandet bestĂ„r i huvudsak av att medlemmarna har grundinsatser, men de kan ocksĂ„ investera och handla med frivilliga insatser. Det finns olika möjligheter till frivilliga insatser, framförallt emissionsinsatser och förlagsinsatser. Via emissionsinsatser förs kapital över frĂ„n föreningens balanserade vinstmedel till medlemmens individuella konto. Detta kapital blir grund för kommande Ă„rs avkastning.
Belöningar till ledande befattningshavare ? Hur har det pÄverkat AMF, Ericsson, SEB och Volvo?
Bakgrund/Problem: Rörlig lön har under det senaste kvartalet utgjort en alltmer betydande del av ledande befattningshavares lön i hela vÀstvÀrlden. I Sverige har rörlig lön Àven blivit vanligare. Rörlig lön eller ersÀttning kan till exempel vara bonus, aktie- eller optionsbaserad ersÀttning. Ett typiskt belöningssystem till chefer bestÄr vanligtvis av baslön, förmÄner, rörlig lön, lÄngsiktig incitament och en pensionslösning. SammansÀttningen av en ledande befattningshavares totala ersÀttning har ofta diskuterats dÀr bland annat ersÀttningsnivÄerna till chefer bör vara legitima och möta förstÄelse bland företagets intressenter.
Socially Responsible Investing i jÀmförelse med Fundamental analys : en aktieanalys av fyra börsföretag
ProblemformuleringEn del studier visar att det finns ett signifikant statistiskt samband mellan hur ett företag hanterar miljömÀssiga och sociala risker och dess avkastning. DÀrför ifrÄgasÀtter vissa forskare och finansiella aktörer de traditionella aktievÀrderingar som inte bedömer de miljömÀssiga och sociala faktorerna. En av de vanligaste vÀrderingsmetoderna Àr den Fundamentala, vilken frÀmst utgÄr frÄn att vÀrdera den ekonomiska information som ett företag publicerar. Det finns en vÀrderingsmodell som gör det möjligt att bedöma de sociala och miljömÀssiga pÄ samma sÀtt som de finansiella i en Fundamental analys. Den brukar benÀmnas Socially Responsible Investing (SRI).FrÄgestÀllning och syfteOm den Fundamentala analysen inte vÀrderar de sociala och miljömÀssiga kriterierna innebÀr det att vÀrderingen av aktien inte Àr helt komplett.
Vin i var mans portfölj? : En studie om vinets möjlighet till riskreduktion
Titel: Vin i var mans portfölj? En studie om vinets möjlighet till riskreduktionBakgrund: En portföljs totala risk kan hÀrledas frÄn bÄde individuella tillgÄngars ackumulerade standardavvikelser och korrelationerna dem emellan. Genom att inkludera tillgÄngar med lÄg eller ingen samvarians kan portföljens risk sÀnkas utöver vad en diversifiering mellan ett stort antal tillgÄngar Ästadkommer. Det uppstÄr sÄledes ett behov av att diversifiera mellan tillgÄngar med skiftande respons till marknadshÀndelser. Dock har olika marknader och tillgÄngsslag börjat korrelera allt mer vilket resulterat i att fördelarna med diversifiering har minskat.
AKTIEINVESTERINGAR : Ur privatpersoners perspektiv
Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att identifiera vad som pÄverkar privatpersoners risktolerans och vilka informationskÀllor som anvÀnds i samband med aktieinvesteringar. Studien ska Àven undersöka vilken syn privatpersoner har pÄ Àgarstruktur i börsnoterade bolag och huruvida Àgarstrukturen pÄverkar investeringsbeslutet. UtifrÄn detta vill författarna skapa teoretisk och empirisk kunskap.Metod: Studien genomfördes med hjÀlp av flermetodsforskning. Detta skedde genom att bÄde kvalitativ och kvantitativ metod anvÀndes för att samla in empiri. Den kvalitativa metoden anvÀndes för att samla in empiri genom semistrukturerade intervjuer med analytiker, privatrÄdgivare och aktiemÀklare.
FörÀnderlig marknadseffektivitet : En studie av storleksbaserade segment pÄ Nasdaq OMX Nordic.
I tidigare debatter om marknadseffektivitet har diskussioner förts mellan tvÄ lÀger dÀr den ena sidan hÀvdat att marknaden Àr effektiv och den andra sidan, ofta med sÀte i ekonomisk beteendevetenskap, hÀvdat att systematisk riskjusterad överavkastning gÄr att erhÄlla. PÄ senare Är har diskussionen utvecklats till att utröna om och hur graden av marknadseffektivitet förÀndras över tid. Den andra sidan gör nu kopplingen att Effektiva marknadshypotesen, en av de ekonomiska teorier som fÄtt störst genomslag, kan samexistera med ekonomisk beteendevetenskap och förklarar att graden av marknadseffektivitet förÀndras över tid. Denna koppling kallas för Adaptiva marknadshypotesen och Àr i stor utstrÀckning vad denna uppsats kommer att behandla.En effektiv marknad innebÀr att aktiekursen alltid Äterspeglar det sanna vÀrdet av företaget. En privat investerare gynnas pÄ sÄ sÀtt av en effektiv marknad dÄ en aktie inte kan vara felaktigt prissatt.