Syfte:  Analysera hur budskap kring hållbar utveckling skapas i marknadsföringssyfte hos modekedjor.   Problem: Vilka är verktygen/argumenten för att skapa diskurser kring hållbar utveckling? Hur arbetar modeföretag med kommunikation kring miljöfrågor i marknadsföringssyfte och för att stärka sitt varumärke? Teori och Metod: Uppsatsen tillämpar den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys. Materialet diskuteras utifrån teorier i medie- och kommunikationsvetenskap, diskursteori, retorik och visuell kommunikation.  Material: Materialet består i ett urval av några kända klädkedjors externa kommunikation av ekologiska klädlinjer (H&M, KappAhl och Lindex)..

ABSTRACTIdag är bloggar som fenomen stort i Sverige, och många människor både läser och skriver egna bloggar. Detta har lett till att även många svenska föräldrar bloggar. Den här studien undersökte hur den rådande genusordningen tog sig i diskursiva uttryck i blogginläggen som studerades. Något som undersöktes genom att se hur det rådande synsättet i samhället kring manligt, kvinnligt och föräldraskap framställdes i texterna. För att undersöka det genomfördes en kritisk diskursanalys av blogginlägg från en mamma- och en pappablogg, analysen baserades på genusteori.

Studien syftar till att belysa synen på arbetslöshet som samhällsproblem, genom att studera begreppet ?arbetslinjen?. Studien har tre fokuspunkter: synen på den arbetslöse, värdet av arbete respektive hur staten kan motverka arbetslöshet. Studien utgår ifrån en massmedial arena under valrörelsen år 2006 och med ett empiriskt material hämtat från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Studien tar sin grund i ett socialkonstruktionistiskt synsätt och använder sig av metoden kritisk diskursanalys.I studien framkommer två bilder av synen på arbetslöshet; antingen är det individens skyldighet att vara anställningsbar eller statens plikt att skapa en arbetsmarkand som anpassas till individen.Studien avslutas med en diskussion kring relationen mellan staten och dess medborgare utifrån synen på arbetsmoral samt hur statens åtgärder för att bekämpa arbetslöshet blir legitima. .

I media ligger stort fokus på kropp och hälsa. Under det senaste årtiondet har flera hälsorelaterade tv-produktioner sänts i svenska kanaler. En av dessa är Toppform på Sveriges Television. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på vad tv-programmet Toppform menar med hälsa. Genom en kritisk diskursanalys tolkar jag vika diskurser som är dominerande i programmet och om Toppform förändrar eller reproducerar den dominerande diskursordningen.

Syftet med uppsatsen är att med diskursanalys undersöka hur det dalgliga talet om invandrare ser ut på diskussionsforumet Passagen.se underkategorin svenska samhället. Dessutom vill vi ta reda på hur invandrare konstrueras som problem och hur det är legitimt att tala om invandrare på forumet.Tidigare forskning inom ämnet har gjorts med diskursanalys på talet om invandrare i media, intervjuer och dagligt tal, men främst i andra länder och inte på internet. Vid diskursanalys går teori och metod hand i hand, vilket innebär att de begrepp som vi presenterar i teorin använder vi till stor del i analysmetoden. I analysen fann vi en mängd diskurser i talet om invandrare, vilket resulterade i en dominerande kritisk inställning och en underrepresenterad liberal inställning till invandrare. Invandrare konstrueras som problem genom att ?de? begår brott, luras, hotar vår kultur, konspirerar mot oss, är kostsamma och på det hela taget är alltför många.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur man i statens offentliga utredningar konstruerar begreppen inflytande och värdigt liv hos äldre samt vilken mening begreppen ges. Undersökningen görs genom en diskursanalys av statliga utredningar. Huvudresultatet från analysen är att inflytande för äldre i samhället gått från en kollektiv innebörd till en mer individuell betydelse samt att det formuleras problem kring detta, samt att man i en del av de statliga utredningarna tenderar att se den äldre som något skiljt från samhället och att man försöker tillskriva äldre nya roller..

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur fem lärare i svenska och engelska verksamma i gymnasieskolan uttrycker sig om bedömning av estetiska lärprocesser. Metoden tar sin utgångspunkt inom ramen för diskursanalys. Materialet består av fem halvstrukturerade intervjuer vilka har analyserats utifrån ett diskursanalytiskt angreppssätt. Resultatet visar på att det finns en skiljelinje mellan de lärare som bedömer den estetiska dimensionen och de som inte gör det..

Syftet med denna uppsats är att med hjälp av diskursanalys granska hur makt, motstånd och identiteter skildras i de seriösa serieböckerna Persepolis av Marjane Satrapi, An Arab in America av Toufic El Rassi samt Maus av Art Spiegelman, som alla på ett eller annat sätt handlar om migration. Jag använder teorier som Michel Foucault och Chandra Talpade Mohanty har lagt fram och också litteratur om diskursanalys. Syftet är även att studera synen på serier som berättandeform. Jag diskuterar målgrupper för serieberättelser och huruvida serier håller på att ta sig in i "finkulturen". Där använder jag bland annat Ernesto Laclau och Chantal Mouffes teorier om diskursers kamp med varandra om makt och hegemoni.

Titel: Genus, skolan och barnet - En kritisk diskursanalys Författare: Maria Henningsson och Annika Olsson Detta arbete är en kritisk diskursanalys med fokus på talet om kön och genus, i förskolan och skolan. Syftet är att finna mönster, om det önskvärda respektive icke önskvärda barnet, som framträder i utvalda texter inom genusforskningen och genuspedagogiken. Relaterat till detta vill vi även närmare undersöka vilka föreställningar verksamma pedagoger har om genuspedagogik. De centrala frågeställningarna är: Vilka normativa föreställningar, såväl traditionella som nyare könsroller, framträder inom genusforskningen och genuspedagogiken? samt: Vad anses som önskvärda respektive icke önskvärda egenskaper hos barnet? Arbetet bygger på kvalitativa metoder i form av intervjuer och kritisk diskursanalys där metod och teori tillsammans hänger ihop.

Syfte: Projektets syfte är att undersöka vilka bilder som Sportbladet målar upp av fotbollsspelaren Zlatan IbrahimovicMetod: Netnografi och kritisk diskursanalysTeori: Existentiell hermeneutik och kritisk diskursanalysResultat: Bilden av Zlatan Ibrahimovic målas upp av journalisten som i sin tur blir påverkad av läsare som skriver kommentarer till artiklarna.

Syftet i denna uppsats är att genomföra en diskursanalys av tidskriften Vi i villa, detta för att kunna besvara hur diskursen uttrycker relationen mellan boendeformen hus, religion och ett framväxande modernt samhälle. Utgångspunkten i arbetet är att religion uppstår ur sociala processer, samt att individens föreställningar om det ideala livet har en normativ funktion. Diskursanalysen resultat analyseras utifrån det moderna, eller postmoderna samhällets framväxande, teori om sekularisering, individualisering och nyandlighet presenteras i litteraturstudien. De första uttrycken för nyandlighet framkommer i materialet 1991, och 2010 framställs boendeformen hus alltmer som en individualiserad föreställning om ett idealt liv, samhällets förändring de sista fyrtio åren har tydligt påverkat sambanden mellan religion och hus..

Uppsatsen är en kritisk granskning av de svenska miljökvalitetsmålen, med utgångspunkt i brukstextanalys och diskursanalys. Syftet är att undersöka och resonera kring diskursordningen i målen och därigenom granska meningsskapande samt vem som är den tänkta läsaren. Materialet består av miljökvalitetsmålen så som de är formulerade i propositionerna 1997/98:145 Svenska miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige (mål nummer ett till sex, åtta till elva samt fjorton och femton), 2004/05:150 Svenska miljömål ? ett gemensamt uppdrag (mål nummer sexton) samt 2009/10:155 Svenska miljömål ? för ett effektivare miljöarbete (mål nummer sju, tolv och tretton).

Denna studie är en kritisk diskursanalys av den debatt som pågår i svensk dagspress om förslaget att införa en mer eller helt kvoterad föräldraförsäkring. Jag har främst fokuserat på hur orden ?jämställdhet? kontra ?valfrihet? konstrueras och ges mening i debatten samt vilka konsekvenser detta får. Studien bygger på ett socialkonstruktionistiskt antagande som ligger till grund för hur det skrivna språket konstrueras och skapar mening hos människor. Som metod har jag använt mig av kritisk diskursanalys där jag utgått från Faircloughts tredimensionella modell vid tolkandet av materialet.

Vår uppsats är gjord utifrån kritisk diskursanalys (CDA) och syftar till att undersöka hur den kvinnliga identiteten skapas genom det språkbruk och de diskursiva praktiker som används av tidningen Egoboost Magazine. Det empiriska material som uppsatsen bygger på är ledarsidorna ur åtta nummer av tidningen. I uppsatsen så granskar vi hur tidningen på ledarsidan, via språkbruk och bilder, gestaltar kvinnan och hur de genom denna gestaltning bygger upp en kvinnlig identitet. Studien är grundad i Yvonne Hirdmans (2003) genuskontrakt och identitetssynen som vi funnit finns inom både diskursteori och genusteori..

Syftet med vår studie var att se hur Sverigedemokraterna genom sitt principprogram konstruerar svenskhet och på så vis skapar en gräns mellan ?oss och de andra?. Metoden för vår studie har varit en kvalitativ text- och diskursanalys. Vårt resultat visar att texten i programmet påverkar och konstruerar sociala kategorier som är avgörande för människors sociala positioner och tillgång till resurser. Partiets konstruktion av svenskhet bygger på en social och nationell likhet som skapar social ojämlikhet.