I denna uppsats har jag studerat förändringsarbete i samband med införande av Lean Healthcare. Arbetet har en abduktiv ansats där jag utifrån en fallstudie på Akademiska sjukhuset i Uppsala har studerat hur de arbetar med förändringsarbetet. För att få insikt i deras förändringsarbete har jag intervjuat delar av personalen och deltagit i två av deras utbildningsdagar.Förutom en beskrivning av hur arbetet på Akademiska sjukhuset är organiserat så innehåller arbetet även en stor teoridel som tar upp de grundläggande principerna i Lean-filosofin. I tillägg till detta så presenteras också en modell för förändringsarbete och jag har tagit med teorier som specifikt handlar om förändringsarbete i samband med införande av Lean Healthcare. Genom att jämföra teorierna med erfarenheterna från utbildningsdagarna har jag sedan kunnat dra slutsatser om förändringsarbetet.För att lyckas med Lean-implementeringen är det viktigt att inse att det kan finnas ett motstånd mot förändringarna.

Titel Ronden ? omtyckt eller ratad? En studie om Akademiska sjukhusets personaltidning Ronden.Författare Malena Bergkvist och Josefin GremnerKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin Vårterminen 2009Handledare Jan StridSidantal 39 sidor exklusive bilagorSyfte Att ta reda på hur personalen på Akademiska sjukhuset använderoch vad de anser om personaltidningen Ronden.Metod Kvantitativ enkätstudieMaterial 600 enkäter som skickades ut till ett urval av personalen på Akademiska sjukhuset. Vi fick sammanlagt in 275 enkäter varav 252 av dessa var användbara för studien.Huvudresultat Akademiska sjukhusets anställda läser Ronden. Personalen är varken missnöjda eller nöjda med tidningen, därför krävs det att man gör vissa åtgärder och förändringar med tidningen..

DokumentationsbladDatum: 2007-08-28Nivå: Examensarbete DFörfattare: Henrik LarssonHandledare: Christina HultbomRapportens titel: Motivationsarbete i praktiken ? Hur arbetar personalcheferna på Akademiska sjukhuset i Uppsala för att motivera personalen?Problem: Det finns många teorier om vad som motiverar människor på arbetet, men i vilken utsträckning stämmer teorierna överens med motivationsarbetet på Akademiska sjukhuset?Forskningsfråga: Hur arbetar personalcheferna på Akademiska sjukhuset i Uppsala för att motivera personalen?Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur personalcheferna vid Akademiska sjukhuset i Uppsala tänker och arbetar kring arbetet med att motivera personal utifrån Herzbergs tvåfaktorteori.Avgränsningar: I uppsatsen bortses från alla övriga faktorer som kan antas ha betydelse för motivationsarbetet på en arbetsplats förutom de som beskrivs i Herzbergs (1993) tvåfaktorteori.Teori och modell: Uppsatsen utgår från Frederick Herzbergs bok The motivation to work.Metod: Enkät och intervjuundersökning.Resultat: I stort sett finns ett stöd och en medvetenhet för de faktorer Herzberg listar i The motivation to work bland undersökningens respondenter. Underbemanning samt organisationens storlek gör det dock svårt att bedriva ett aktivt motivationsarbete.Sökord: motivation, arbetsmotivation, organisation, motivationsarbete, Herzberg.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka specifika konsekvenser företagisering har haft på vården samt få en nyanserad bild av företagisering. För att undersöka detta valde vi Akademiska sjukhuset i Uppsala som studieobjekt. Kvalitativ metod användes för att samla in empirisk data. Ostrukturerade intervjuer med personal från olika delar av en sjukhus organisation har utförts. Empirin som vi har fått fram har analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen vilket bestod bland annat av olika former av företagisering samt kritik mot New Public Management.

Den svenska sjukvården har kritiserats för att vara ineffektiv och trots tidigare reformer kvarstår problemen. Managementidén värdebaserad vård utvecklades som en lösning på problemen och ämnar effektivisera sjukvården genom att sätta patienten i fokus. Eftersom värdebaserad vård är utvecklad för den amerikanska sjukvården syftar den här studien till att undersöka hur idén har tagits emot i en svensk sjukvårdskontext. Detta undersöktes på avdelningen för brännskadade vid Akademiska sjukhuset. Teorin om översättning användes för att analysera hur idén förändrats genom individernas egna tolkningar, och teorin om särkoppling användes för att utreda huruvida den planerade förändringen fungerat i praktiken.Resultat: Flera komponenter i värdebaserad vård hade tagits bort under planeringsstadiet, de flesta på grund av att det svenska systemets utformning inte medgav dessa förändringar.

Magisteruppsats, H2SVA 15 hpSvenska som andraspråkVT 2014Handledare: Sofie Johansson Kokkinakis.

ABSTRACTAbout 17% of all deliveries in Akademiska sjukhuset end with caesarean section. The purpose of the survey was to study parental pairs experience to undergo a caesarean section and experience of information about surgery. The aim was also to see if there were differences between those undergoing a planned or an emergency caesarean section, as well as differences between the birthing women and their partners. 100 couples participated in the study and answered a questionnaire 1-3 days after they had undergone surgery. The result showed that the vast majority of parental pairs were satisfied with the information they received before the caesarean section.

Smärta i samband med intrakraniell kirurgi liknar smärta i samband med all annan form av kirurgi. Syftet var att granska hur barn med hjärntumör smärtbedömts och smärtbehandlats postoperativt efter tumörkirurgi.Metod: Totalt har journaler för 40 barn (20 barn på Akademiska barnsjukhuset i Uppsala och 20 barn på Astrid Lindgrens barnsjukhus vid Karolinska sjukhuset, Stockholm) som opererats för tumörer i hjärnan granskats, avseende smärtbedömning, användandet av smärtskalor, farmakologiska och ickefarmakologisk smärtbehandling de tre första postoperativa dygnen.Resultat: Studien visade att smärtskattning med smärtskalor användes på 12 av 40 barn. Den vanligaste formen av smärtbedömning som återfanns dokumenterad var en bedömning av sjuksköterskan. På Akademiska sjukhuset återfanns ingen dokumenterad smärtbedömning i 60 % av de granskade dygnen, på Astrid Lindgrens barnsjukhus var motsvarande siffra 20 %. De vanligaste läkemedlen som används på båda sjukhusen var paracetamol och opioider, framförallt morfin.

AIM: To investigate  newly graduated nurses opinions on their introduction and preceptorship at Akademiska sjukhuset in Uppsala. METHOD: A descriptive cross-sectional study using qualitative and quantitative evaluations. Data was collected by a questionnaire containing open and closed questions. Totally 42 participants took part in the study. Data analysis was obtained using descriptive statistics, thematic analysis and content analysis.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur det multiprofessionella teamet vid avdelningen luftburen intensivvård på Akademiska sjukhuset i Uppsala samordnas, samt om detta ställer särskilda krav på samordningen. De frågor som uppsatsen ämnar besvara är vad som händer när utomstående professioner som inte vanligtvis arbetar inom sjukvården ska medverka i ett sjukvårdsteam samt vilka särskilda krav denna situation ställer på samordningen. För att besvara frågorna har tidigare forskning inom samordning, samarbete, multiprofessionella team samt kultur i främst en sjukvårdskontext använts. En fallstudie genomfördes på avdelningen för luftburen intensivvård vid Akademiska sjukhuset i Uppsala där åtta intervjuer genomfördes med professioner på avdelningen. Intervjuerna kompletterades med en observation samt dokumentation.

Sammanfattning Bakgrund: Att följa de basala hygienrutinerna är den viktigaste åtgärden för att förhindra uppkomst av vårdrelaterade infektioner (VRI). Vårdpersonal måste arbeta för att förbättra och upprätthålla följsamheten för att minska risken att sprida VRI eftersom det ger onödigt lidande för patienten. Det leder till förlängda vårdtider, ökade samhällskostnader samt bidrar till en förhöjd mortalitet.Syftet: Syftet med studien var att undersöka om och hur väl de basala hygienrutinerna följs vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. För att undersöka om det fanns någon skillnad mellan avdelningarna valdes en avdelning som deltagit i projektet ?vårdrelaterade infektioner ska stoppas- VRISS? på sjukhuset samt en avdelning som valt att avstå deltagande.Metod: En kvantitativ jämförande observationsstudie valdes som metod där vårdpersonal observerades utifrån en mall angående de basala hygienrutinerna.

Syftet med denna studie är att analysera vad som stödjer och vad som hindrar genomförandet av förändringar inom sjukhusverksamhet. Ett av de områden som har varit berörda av förändringar under de senaste decennierna är svensk sjukvård, som trots sin komplexitet behöver utvecklas för att möta befolkningens behov samt efterfrågan på hög kvalitet och effektivitet. Förändringsprojekt ?Bättre flyt på opererande verksamheter III? som har genomförts på thoraxkirurgiska kliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala presenteras. Studien inriktar sig på de faktorer som har påverkat klinikens förändringsarbete.Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod och bygger på semistrukturerade intervjuer med sex personer vilka på olika sätt varit inblandade i genomförandet av förändringsprojektet.En teoretisk referensram utformades.

Titel:Hinder och konflikter ? En fallstudie om ett förändringsarbete på Akademiska sjukhuset.Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Joakim Lundin, Lars ÖkvistHandledare: Tomas KällqvistDatum: 2011 ? majSyfte: Uppsatsen har sitt syfte i att kartlägga hinder och konflikter i en organisationsförändring hos Akademiska sjukhuset i Uppsala. Ambitionen är att försöka identifiera motsättningar som påverkar fortlöpandet av förändringen. Metod: I studien har vi med hjälp av utvecklingsenheten på sjukhuset fått fram ett undersökningsområde som lämpar sig för arbetets syfte. Därefter har vi fördjupat oss i det utvalda området genom personliga intervjuer.

Syftet: Syftet med studien var att undersöka hur implementeringen av och följsamheten till en ny lokal riktlinje, Tidig Upptäckt och Behandling (TUB), upplevdes av TUB-instruktörerna på Akademiska sjukhuset.Metod: Studien hade en kvalitativ, deskriptiv design och baserades på två fokusgruppsintervjuer. Båda intervjuerna var semistrukturerade och bandades. Bearbetningen av analysen utfördes enligt metoden för kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet av analysen resulterade i tre huvudkategorier. I domänen Implementering av TUB kunde Utbildning och Rutiner urskiljas och i domänen Följsamhet till TUB identifierades Upplevda effekter. Till varje huvudkategori identifierades hjälpare samt barriärer.Slutsats: TUB-instruktörerna upplevde att det behövdes ett ledningsengagemang för implementering av TUB.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur det multiprofessionella teamet vid avdelningen luftburen intensivvård på Akademiska sjukhuset i Uppsala samordnas, samt om detta ställer särskilda krav på samordningen. De frågor som uppsatsen ämnar besvara är vad som händer när utomstående professioner som inte vanligtvis arbetar inom sjukvården ska medverka i ett sjukvårdsteam samt vilka särskilda krav denna situation ställer på samordningen. För att besvara frågorna har tidigare forskning inom samordning, samarbete, multiprofessionella team samt kultur i främst en sjukvårdskontext använts. En fallstudie genomfördes på avdelningen för luftburen intensivvård vid Akademiska sjukhuset i Uppsala där åtta intervjuer genomfördes med professioner på avdelningen. Intervjuerna kompletterades med en observation samt dokumentation.