BAKGRUND: Anva?ndandet av smartphones har de senaste a?ren o?kat markant i a?ldrarna 13- 16 a?r och 93 % anva?nder internet dagligen. I och med det faktum att Sveriges regering har skapat en myndighet fo?r att fo?lja medieutvecklingen med syftet att sta?rka unga inom just detta omra?de, sa? ansa?g vi att det var intressant att underso?ka hur ungdomar sja?lva upplever sitt anva?ndande av smartphone. SYFTE & FRA?GESTA?LLNINGAR: Syftet med studien var att underso?ka om dagens informationssamha?lle, i och med det o?kade anva?ndandet av smartphones, kan vara gynnande fo?r individens ka?nsla av egenmakt och delaktighet.

I mitt examensarbete har jag undersökt vilka konflikter som gestaltas och förankras i tre bilderböcker. Jag har undersökt vilka normer som blir synliga genom dessa konflikter. Om normbrott leder till straff hur ser de dĂ„ ut? Min empiri bestĂ„r av tre av de mest utlĂ„nade bilderböckerna pĂ„ Stockholms stadsbibliotek 2007; KĂ€nner du Pippi LĂ„ngstrump, NĂ€pp! sa Alfons Åberg och Pricken.Som blivande konst- och mediepedagog funderar jag över bilders medverkan, hur saker som gestaltas och visualiseras har del i skapandet av jaget. Jag har anvĂ€nt semiotiken som metod i mitt arbete, genom dess begrepp har jag delat upp bilden i dess bestĂ„ndsdelar för att fĂ„ en inblick och djupare förstĂ„else i vad bilden vill sĂ€ga.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur tre kvinnor genom sina berÀttelser om jobbiga förlossningar gjort sina upplevelser begripliga i relation till normer om kvinnlighet. Undersökningen bestÄr av tre semistrukturerade intervjuer vilka jag, med ett narrativt angreppssÀtt, analyserat genom att göra en innehÄllsanalys och en formanalys. Resultatet visar att det i kvinnornas berÀttelser framkommer tydliga normer kopplade till kvinnlighet. Normerna Àr flera, men handlar pÄ det stora hela om att barnafödande Àr nÄgonting naturligt som kvinnor ska klara av utan problem. DÄ kvinnornas berÀttelser handlar om upplevelser som avviker frÄn denna norm mÄste de hela tiden positionera sig sjÀlva och sina upplevelser i relation till normen för att kunna förstÄ sin upplevelse och göra den legitim.

En fallstudie dÀr en serie lÀroböcker i engelska för grundskolans senare Är har granskats med syfte att upptÀcka vilka normer och vÀrderingar som förmedlas genom bilder och hur det förhÄller sig till lÀroplanen, Lgr 11. Vidare undersöktes det hur engelsktalande lÀnder representerades genom bilder för att avgöra om kurmÄlen i engelska gÀllande kultur, möts.Till granskningen av böckerna Happy, frÄn Gleerups förlag, valdes en innehÄllsanalys dÀr bildmaterialet kodades, rÀknades och sedan sammanstÀlldes för att sedan bli Älagt ett normkritiskt synsÀtt.  Det framkom att lÀroböckerna Happy var heteronormativa med en manligt vit hegemoni samt uteslutande av mÀnniskor med funktionsnedsÀttninga och stÀmmer dÀrmed inte överens med skolplanens vÀrdegrund eller de kursmÄl i engelska som rör engelsktalande lÀnders kultur. .

Syftet med vÄr studie har varit att undersöka vad pedagogiskt drama kan bidra med i skolans vÀrdegrundsarbete. Vi har valt att begrÀnsa oss till elevernas upplevelser kring jÀmstÀlldhet och allas lika vÀrde. DÀr eleverna fÄtt möjlighet att reflektera över drama passens innehÄll, och komma med förslag till förÀndring genom fiktiva situationer. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod dÀr vi har varit deltagande observatörer, och anvÀnt oss av pedagogiskt drama i vÀrdegrundsarbetet. Det vi har kommit fram till Àr att pedagogiskt drama Àr ett bra verktyg att problematisera och synliggöra normer, samt skapa forum för diskussion.

NÀr det sker förÀndringar pÄ det samhÀlleliga planet, vad gÀller normer och vÀrderingar, mÄste Àven de lagar samhÀllet följer utvecklas för att pÄ sÄ sÀtt bli tillÀmpbara i den nya samhÀllsordningen. Den svenska sexualbrottslagen Àr en lag som tydligt visar den utveckling som sÄvÀl det svenska samhÀllet som rÀttsvÀsendet genomgÄtt under de senaste seklerna. Lagen i sig pÄvisar hur normer och vÀrderingar vad gÀller kvinnans och mannens sexualitet över tid förÀndrats, samt hur det kvinnliga könet successivt integrerats i det svenska rÀttsvÀsendet som rÀttsligt subjekt. DÄ det Àr i den politiska arenan de svenska lagarna förnyas och omarbetas bygger sÄledes denna uppsats pÄ de debatter vilka uppstÄr i riksdagen under en lagÀndringsprocess. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur sexualbrott konstrueras och rekonstrueras i riksdagsdebatter.

Bakgrund och problem: Denna uppsats handlar om normer och praktik kring strategiarbete. Strategiskt arbete Àr viktigt inom alla bolag med lÄngsiktiga ambitioner. Genom ett holistiskt perspektiv har strategiarbete utvÀrderats utifrÄn tvÄ omrÄden som genom tidigare forskning pÄvisats ha en direkt koppling med strategiarbetets kvalitet och resultat, och dÀr vidare forsk-ning har efterlysts. De tvÄ omrÄdena omfattar: styrelsens engagemang i strategiarbetet och styrelsens informationsanvÀndning vid strategiarbetet. En övergripande frÄga har formulerats utifrÄn det valda huvudomrÄdet och dÀrefter har tvÄ underliggande frÄgor formulerats utifrÄn de tvÄ valda delomrÄdena, för att mer konkret kunna undersöka den övergripande frÄgan.

Med anledning av att det blir allt vanligare att Àta mÄltider utanför hemmet och att regeringen har en vision om att Sverige ska bli ett internationellt matland dÀr fokus inte ligger pÄ nÀringsperspektivet vÀcktes intresset att studera förestÀllningar om hÀlsosam mat bland kockelever. Det blev ocksÄ studiens syfte. Genom att kombinera fokusgrupp och observation vid valet av metod framkom en bred förstÄelse av fenomenet hÀlsosam mat i en restaurangkontext genom tre teman: branschens normer, hÀlsoaspekter och kommande yrkesprofession. Branschens normer visade sig styr elevernas tankar kring övriga teman i stor utstrÀckning. Resultatet visar Àven att deltagarna tycker att smaken och presentationen av maten Àr viktigare Àn att maten Àr hÀlsosam.

Nedskrivningsprocessen av goodwill inneh?ller ofta flera subjektiva v?rderingar som f?retagsledningen beslutar om. Tidigare studier vittnar om v?lk?nda fenomen som resultatmanipulation och big bath accounting, dessa f?rekommer i andra delar av v?rlden, n?r det kommer till goodwillnedskrivningar. Studien syftar d?rf?r till att unders?ka sambandet mellan byte av VD och goodwillnedskrivningar i Sverige.

Det finns en allmÀn uppfattning och en starkt förankrad förestÀllning om att kön Àr nÄgonting statiskt som inte kan ifrÄgasÀttas eller Àndras. SprÄk kan förmedla och upprÀtthÄlla diskriminerande Äsikter och vara privilegierande för mÀnniskor som Àr bekvÀma med, och följer rÄdande normer.I denna studie fokuseras prefixet cis-, som beskriver mÀnniskor som lever som, och identifierar sig sjÀlva i enlighet med de normativa förestÀllningar som rÄder i samhÀllet. Studiens teoretiska ramverk och metodologiskt tillvÀgagÄngssÀtt bygger pÄ den kritiska diskursanalysen (CDA). Utvalda blogginlÀgg samt tidningstexter som berör prefixet cis- har analyserats för att fÄ förstÄelse för vad prefixet cis- betyder för personerna som anvÀnder det. Som analysverktyg anvÀnds innehÄllsanalys samt korpusanalys.Resultatet av undersökningen visar att ord med prefixet cis- frÀmst anvÀnds av tvÄ aktörer i samhÀllet: transpersoner och feminister.

NÀtkrÀnkningar Àr ett vÀxande problematiskt fenomen i dagens samhÀlle. MÄnga ungdomar upplever att de blir krÀnkta pÄ sociala medier, bÄde av bekanta och icke bekanta personer. Studien syftar till att lyfta fram hur motstridiga normer kan tÀnkas ha en inverkan pÄ ungdomars resonemang kring nÀtkrÀnkningar och bygger pÄ fem fokusgruppintervjuer med ungdomar. Resultatet visar att ungdomarna anser att alla har valfrihet kring vilka selfies de publicerar pÄ sociala medier, samtidigt som de som utsatts för nÀtkrÀnkningar ibland fÄr skylla sig sjÀlva. Friheten som ungdomarna anser att alla har rÀtt till Àr inte alltid pÄ lika villkor eller förbehÄllslös, det tycks finnas olika normer för olika personer, bland annat killar och tjejer.

I denna uppsats görs frÀmst en kvantitativ analys av utlÀndska testtagares prosodiska kompetens vid det test som ger utlÀndska studerande behörighet till studier vid svenskt universitet eller högskola, det s.k. Tisus-testet. Studien har ocksÄ ett mindre kvalitativt inslag i form av en nÀranalys. Syftet har varit att analysera hur godkÀnda testtagare skiljer sig frÄn underkÀnda betrÀffande den prosodiska förmÄgan. JÀmförelser har gjorts dels mellan dem som godkÀnts/underkÀnts pÄ Tisus muntliga del i dess helhet, dels mellan dem som godkÀnts/underkÀnts pÄ sjÀlva uttalsdelen.

Syftet med studien var att problematisera forskning om trÀningsberoende, utifrÄn ett diskursivt norm- och maktperspektiv. Tolv artiklar frÄn forskningsfÀltet analyserades med Foucault och Baudrillards perspektiv om sociala normer och makt som teoretisk utgÄngspunkt. Resultaten i studien visade att den mest betydande, dock triviala, normen inom forskningen om trÀningsberoende var att en hög trÀningsmÀngd, vilket varierande frÄn 4 timmar per vecka till daglig trÀning, ansÄgs vara skadlig och en signifikant riksfaktor för att utveckla trÀningsberoende. Denna normen anvÀndes ocksÄ för att utöva makt inifrÄn den sociala kroppen. Vidare visade resultaten en brist pÄ antagonism och motaktioner mot makten som bÄde normer och diagnostiska modeller har i forskningsfÀltet.

Riskhantering Àr en viktig del vid projektledning. Att kunna hantera risker medför att projekt kan styras mot dess mÄl pÄ ett effektivt sÀtt, med avseende pÄ resurser och tid. Det hÀr examensarbetet har skrivits hos Akademiska Hus Norr. Empirin i arbetet har samlats in genom en riskhanteringsprocess i projekt Lindellhallen. Detta har analyserats och ett förslag till rutiner utformats.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur fysisk aktivitet i urbana rum förhÄller sig till könsstereotypa förestÀllningar och underliggande strukturer. Uppsatsen Àmnar Àven diskutera om det föreligger risk för att planering av fysisk aktivitet i urbana rum reproducerar könsstereotypa förestÀllningar och underliggande strukturer. Uppsatsens problemformulering lyder: ?Hur förhÄller sig förestÀllningar om genus till fysisk aktivitet i det urbana rummet??. För att besvara denna utformas uppsatsen som en litteraturstudie dÀr tvÄ avhandlingar om fysisk aktivitet i urbana rum studeras genom en innehÄllsanalys.