Oro Àr ett allmÀnmÀnskligt fenomen som kan vara bÄde till nytta och skada för oss. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns nÄgon skillnad mellan högoroare respektive lÄgoroare vad gÀller vilken funktion oron fyller (Worry Automatic Thought Questionnaire) och orosinnehÄll (Student Worry Scale), undersöka eventuella könsskillnader samt jÀmföra ett mÄtt pÄ frekvens och intensitet i den allmÀnna oron (Penn State Worry Questionnaire) med ett allmÀnt ÄngestmÄtt (Beck Anxiety Inventory). Undersökningsdeltagarna utgjordes av 40 psykologistudenter och 70 polisstudenter och könsfördelningen var jÀmn. Signifikant samband mellan totalpoÀng pÄ PSWQ och totalpoÀng pÄ BAI erhölls. Högoroare oroade sig signifikant mer av vidskepliga skÀl, för att undvika eller förhindra nÄgot ont frÄn att hÀnda, i förberedande syfte, för att fÄ motivation samt som distraktion frÄn mer emotionella saker, jÀmfört med lÄgoroare.

ABSTRAKTJansson, A. (2013) Examensarbete, 15 h.p. 2013 Högskolan i GĂ€vle; Akademin för utbildning och ekonomi.Handledare: Åsa CarlssonTidigare studier visar att lĂ€rares personliga attityder och erfarenheter pĂ„verkar i vilken utstrĂ€ckning de utmanar könsstereotypa normer. Forskning visar ocksĂ„ att barn lĂ€r sig genom erfarenhet och vill identifiera sig med vuxna i samhĂ€llet och dĂ€rmed de rĂ„dande normerna. Eftersom barn pĂ„verkas och formas efter vuxnas normsĂ€ttande har lĂ€rares attityder gentemot elever med könsöverskridande beteende betydelse för hur dessa elever har det i skolan.

I denna studie Àr avsikten att studera vilka faktorer leder till att konflikter uppstÄr mellan tvÄ ungdomsgrupper. Grupperna i denna studie bestÄr av utrikesfödda ungdomar och inrikesfödda ungdomar med utrikesfödda förÀldrar, pÄ gymnasieskolan Liljevalchs internationella lÀroverk i SödertÀlje.För att nÄ en ökad kunskap om varför konflikter uppstÄr har vi anvÀnt oss av teoretiska utgÄngspunkter som ett verktyg. Dessa utgÄngspunkter Àr teorier om social identifikation, normer och kategorisering samt symbolisk interaktionism.DÀrmed har studien genomförts med hjÀlp av en kvalitativ metod, för att fÄ en bÀttre förstÄelse för varför konflikter uppstÄr mellan tvÄ specifika ungdomsgrupper. I undersökningen utfördes datainsamlingen utifrÄn ett snöbollsurval. Genom snöbollsurvalet kom vi i kontakt med Ätta ungdomar, dÀr hÀlften av dessa utgjorde informanter frÄn gruppen utrikesfödda ungdomar och de andra fyra frÄn gruppen inrikesfödda ungdomar med utrikesfödda förÀldrar.

VÄrt samhÀlle Àr uppbyggt av normer som sÀger hur vi bör se ut, bete oss och leva. MÄnga av dessa normer fokuserar pÄ hur en person som man eller kvinna bör vara i förhÄllande till sitt kön. Könsnormer Äterspeglas i design och det vi formger, i produkter, möbler och byggnader. Genom ett genusspecificerat normkritiskt förhÄllningssÀtt undersöker vi hur könsnormer uppkommer i design och hur vi som formgivare kan designa normkritiskt. Med mönsterdesign som undersökande metod vill vi belysa och undersöka hur könsnormer upprepas i det vi formger, precis som ett mönster definieras av linjer och former som upprepas eller upplevs att göra det.Under vÄr undersökning framkommer det att mönster kan bidra till diskussion och stÀllningstagande som fungerar i flera forum.

Kvinnan har i alla tider drivit företag, men ÀndÄ inte varit lika accepterad som mannen nÀr man talar om entreprenörskap. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur rÄdande normer kring entreprenörskap pÄverkar meningsskapandet hos kvinnor som vill starta företag. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts; fyra med personer som arbetar inom omrÄdet för entreprenörskap samt tvÄ med personer som idag Àr verksamma entreprenörer. Slutsatsen Àr att entreprenöriella sammanhang Àr till stor del uppbyggda pÄ strukturer dÀr mannen Àr norm, vilket leder till att kvinnor inte identifierar sig som entreprenörer i samma utstrÀckning som mannen gör. DÀrmed blir den meningsskapande processen negativt pÄverkad och kvinnor har pÄ grund av detta ett lÀngre steg till att starta företag..

ABSTRAKTJansson, A. (2013) Examensarbete, 15 h.p. 2013 Högskolan i GĂ€vle; Akademin för utbildning och ekonomi.Handledare: Åsa CarlssonTidigare studier visar att lĂ€rares personliga attityder och erfarenheter pĂ„verkar i vilken utstrĂ€ckning de utmanar könsstereotypa normer. Forskning visar ocksĂ„ att barn lĂ€r sig genom erfarenhet och vill identifiera sig med vuxna i samhĂ€llet och dĂ€rmed de rĂ„dande normerna. Eftersom barn pĂ„verkas och formas efter vuxnas normsĂ€ttande har lĂ€rares attityder gentemot elever med könsöverskridande beteende betydelse för hur dessa elever har det i skolan.

D-uppsatsen "I samhÀllets periferi - om normer och strategier bland hemlösa kvinnor", bygger pÄ en tvÄ veckor lÄng fÀltstudie genomförd under hösten 2007, pÄ ett daghÀrbÀrge för hemlösa och utsatta kvinnor ? nÄgonstans i Sverige. Syftet med studien och sÄledes med uppsatsen, Àr att undersöka könsidentitetens betydelse för livet i samhÀllets periferi. Avsikten Àr att söka utröna huruvida det finns nÄgot samband mellan könsidentitet och klasstillhörighet nÀr det gÀller de hemlösa och pÄ andra sÀtt ?samhÀlleligt utstötta? kvinnornas subjektskonstruktion.Genom det etnografiska sprÄket, skildras i uppsatsen nÄgra av alla personliga möten, hÀndelser och situationer som erfors under fÀltstudien, dÄ den deltagande observationen fungerade som metod för insamling av material.

Följsam tillverkning Àr en relativt ny tillverkningsstrategi som myntades i slutet av 1990-talet och har fram till idag fÄtt en allt starkare plats i den akademiska vÀrlden av tillverkningsteknik. Vissa sÀger att strategin Àr nödvÀndig för att uppnÄ tillverkning i vÀrldsklass. Det finns ett antal forskningsartiklar som föreslÄr ett taxonomiskt ramverk, inklusive drivkrafter och förmÄgor, som Àr associerade med följsam tillverkning. Den hÀr studien har tvÄ huvudsakliga syften. Det första syftet Àr att etablera en sammanstÀllning av drivkrafter och förmÄgor som diskuterats i tidigare forskning.

BakgrundI förskolans uppdrag ingÄr att behandla alla barn lika samt forma dem till samhÀllsfungerande, sjÀlvstÀndiga individer som Àr kritiska mot rÄdande normer. I denna studie fokuseras pÄ jÀmstÀlldhet mellan könen. Historik, regler, etik och forskning kring detta presenteras i bakgrunden. Som teoretisk ram anvÀnds Hirdmans genusteori och ett normkritiskt perspektiv.SyfteStudiens syfte Àr att tydliggöra och synliggöra pedagogers resonemang kring jÀmstÀlldhet och likabehandling i det pedagogiska arbetet.MetodSom metod anvÀnds fokuserad gruppintervju.ResultatResultatet visar att barns konstruktion av genus formas utifrÄn rÄdande genusnormer, trots att pedagogernas intentioner Àr de motsatta. SvÄrigheten med att arbeta med jÀmstÀlldhet pÄ förskolor anses ligga i att normer kring genus Àr sÄ starkt förankrade hos samtliga i samhÀllet att de dÀrmed stÀndigt reproduceras.

The purpose with this study was to investigate the rules and norms there is in a prison. The rules in a meaning of the one that the prison have that the interns must follow and the norms and values. This study is from an outside perspective, which is in this case between the prison warders and the interns and the relation between the interns. The essay is based on nine interviews with prison warders from four different prisons in south of Sweden. Habermas theory about systems and lifeworld and prior research by Donald Clemmer and Ricard Nilssons B-essay in law of sociology is used to support the results.

Den ha?r uppsatsen analyserar demokratidiskursen i de parlamentariska dokument som fra?n och med 2002 ledde fram till spra?klagens stiftande 2009. Den go?r detta utifra?n teorifa?lten kritisk diskursanalys och systemisk-funktionell grammatik. Materialet besta?r av utdrag ur de parlamentariska dokumenten. Utdragen besta?r av de tillfa?llen da? vissa nyckelord knutna till demokrati anva?nds ga?llande omra?det klarspra?k.

Syfte: Att belysa konsekvenser ur ett koncernperspektiv vid tillÀmpning av kostnadsmetoden, jÀmfört med dagens marknadsmetod, för bestÀmning av hyresnivÄer mellan statliga fastighetsförvaltare och statliga hyresgÀster. Metod: En teoretisk referensram har tagits fram för att kunna appliceras pÄ empirin. SÄledes har en deduktiv ansats anvÀnts. Undersökningsmetoden bygger pÄ bÄde kvantitativ data frÄn intern- och externredovisning liksom kvalitativ data, som tagits fram genom dokumentstudier och intervjuer. Teoretiskt perspektiv: Modellen som anvÀnds har tvÄ distinkta delar.

AbstractLeva och Bo i VÀstra TorsÄsFörfattad av:Hanna Andersson och Sandra JohanssonStudien Àr ett uppdrag som har syftat till att genomföra en utredning om invÄnarna i VÀstra TorsÄs Ät SockenrÄdet. Avsikten med utredningen Àr att kartlÀgga invÄnarnas Äsikter och attityder. Slutprodukten ska sedan fungera som ett styrdokument och vÀgleda SockenrÄdet i det framtida arbetet.Uppsatsens fokus ligger pÄ invÄnarna i VÀstra TorsÄs vardagstrivsel. Vi undersöker om det finns faktorer som Àr grundlÀggande för att trivas i samhÀllet, dessa Àr: kön, Älder, hem- och familjesituation, arbetssituation, bakgrund, mÀnniskor i individens nÀrhet, gemenskap samt förenings- och fritidsaktiviteter.Vi anvÀnde oss av en av en enkÀtundersökning. Urvalet utgjordes av ett proportionellt stratifierat urval pÄ 15 procent av totalpopulationen i Äldrarna 20-79 Är.

Syftet med den hÀr kvalitativa studien Àr att undersöka och belysa vilka normer och förestÀllningar pedagoger i förskolan har om traditionella könsmönster. För att fÄ en större vetskap inom Àmnet, samt ge en bakgrund till vÄr studie har vi valt att utgÄ ifrÄn följande teoretiska begrepp: Genus, könsroller samt normer. De omrÄdena har vi Àven anvÀnt oss av för att undersöka tidigare forskning om Àmnet, bland annat ur ett historiskt och internationellt perspektiv. Som metod för att samla in vÄr empiri till studien sÄ valde vi att intervjua pedagoger i en fokusgrupp. Till fokusgruppstillfÀllet hade vi förberett frÄgor om Àmnet som vi diskuterade, samt spelade in intervjun för att sedan transkribera materialet. Resultatet av vÄr studie visade pÄ att det finns en del förestÀllningar av kön som bidrar till könsroller, och att det Àr i bemötandet som detta skapas.

Lagstiftningen skall garantera att alla Àr lika inför lagen. Men forskning har visat att pojkar och flickor omhÀndertas utifrÄn olika grunder och enligt olika normer. Den hÀr studien har fokuserat pÄ skillnader i bedömningar av insatser utifrÄn ett könsperspektiv. Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka socialsekreterares Äsikter, normer, vÀrderingar och erfarenheter gÀllande sin egen syn pÄ tvÄngsomhÀndertaganden utifrÄn ett könsperspektiv. Datainsamlingen har skett genom en enkÀt som vart kopplad till tvÄ identiska vinjetter.