Uppsatsen handlar om gymnasieelevers uppfattning av sin skolas kultur. Jag intresseras av elevers förstÄelse och tolkning av det rÄdande informella regelsystemet pÄ sin skola, vilka normer och vÀrderingar som gör sig gÀllande samt hur dessa tar sig uttryck. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur gymnasieeleverna sjÀlva beskriver sin skolas kultur. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur beskriver eleverna sin skolas kultur och vilka aspekter lyfter de fram som viktiga? Hur ser de pÄ skolans normer, dvs.

I den ha?r underso?kningen tittar jag na?rmare pa? hur ordet hen anva?nds i interaktioner pa? Twitter. Jag fra?gar mig i vilka sammanhang och om vem som hen kan anva?ndas i dessa konversationer. Vad tycks gynna eller begra?nsa anva?ndningen av hen? Ha?r a?r jag, fo?rst och fra?mst, intresserad av att se pa? hur olika typer av normer kring ko?n och sexualitet kan ta?nkas pa?verka anva?ndningen, och vilka sa?dana normer som a?r relevanta i konversationerna.Fo?r att go?ra detta anva?nder jag mig av metoden Membership categorization analysis.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka samband det finns mellan vÀrderingar, förestÀllningar och normer kring miljön till agerande för ekologisk hÄllbarhet i det vardagliga livet. VÄr hypotes var att det finns samband mellan affekter kring miljöns framtid och agerande till hÄllbar utveckling. För att söka svar pÄ syftet och bekrÀfta hypotesen har enkÀter med frÄgor gÀllande individens vÀrderingar, förestÀllningar och normer om miljön samt frÄgor om miljömÀssigt agerande skickats ut via e-post till 119 deltagare i Äldern 23-65 Är. Svarsfrekvensen var pÄ 59 procent. Resultatet visade att det fanns ett flertal starka samband mellan miljömÀssiga vÀrderingar, förestÀllningar och normer till individens agerande och hypotesen om att det fanns samband mellan affekter och agerande för hÄllbar utveckling verifierades.

Den hÀr uppsatsen tar avstamp i en personlig erfarenhet av nÀr representationen pÄ sociala medierorsakat konsekvenser i den fysiska vÀrlden. Uppsatsen undersöker, genom en autoetnografiskmetod, processer för normerande tillhörighet inom speciella diskurser. I texten anvÀndsmusikgenren Black Metal som exempel för att visa hur normer styr och kontrollerar socialthandlingsutrymme för kvinnor. Begrepp som anvÀnds för att beskriva dessa processer kommer frÄnErving Goffman och har kallats för det dramaturgiska perspektivet. Begreppen anvÀnds vidare iarbetet som verktyg i det gestaltande arbetet dÀr normer för subjektspositioner undersöks iiscensatta fotografier..

Syftet med denna studie var att studera vilka mÄl i styrdokumenten lÀrare i grundskolans tidigare skolÄr vill uppnÄ genom anvÀndning av barnlitteratur. Genom att fÄ en insikt i detta, var vÄr önskan att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar, gÀllande huruvida lÀrare anvÀnder barnlitteratur för lÀra elever om normer och vÀrderingar, sociala samt kulturella förhÄllanden. Vi hade en öppen instÀllning till vÄr forskningsfrÄga och för att fÄ svar pÄ den genomförde vi intervjuer Äsyftande kvalitativ resultatbearbetning med fyra stycken lÀrare i Norrbottens lÀn verksamma i grundskolans tidigare skolÄr. Studien tog totalt sju veckor att genomföra. Att barnlitteratur har flera egenskaper som kan vara till fördel vid anvÀndning i pedagogiska sammanhang, visar forskning och litteratur frÄn sÄvÀl Sverige som övriga vÀrlden.

Den hÀr uppsatsen undersöker hur identitet uttrycks i tre musikvideos som tillhör genren ?queer rap? (Mykki Blanco, Le1f och Zebra Katz) dÀr jag stÀller frÄgan om den identitet som uttrycks hos dem Àr subversiva. För att ta reda pÄ detta anvÀndes representations-begreppet tillsammans med Richard Dyers definition av stereotyper och José Esteban Muñoz avidentifikations-begrepp.Dessa tre artisters identiteter gÄr att tolkas som subversiva dÄ de anvÀnder normer och redan befintliga identiteter för att skapa nya uttryck, bÄde frÄn det heteronormativa och andra subversiva subkulturer. De skapar nya identiteter och uttryck med de normer som finns..

NÀtkrÀnkningar Àr ett vÀxande problematiskt fenomen i dagens samhÀlle. MÄnga ungdomar upplever att de blir krÀnkta pÄ sociala medier, bÄde av bekanta och icke bekanta personer. Studien syftar till att lyfta fram hur motstridiga normer kan tÀnkas ha en inverkan pÄ ungdomars resonemang kring nÀtkrÀnkningar och bygger pÄ fem fokusgruppintervjuer med ungdomar. Resultatet visar att ungdomarna anser att alla har valfrihet kring vilka selfies de publicerar pÄ sociala medier, samtidigt som de som utsatts för nÀtkrÀnkningar ibland fÄr skylla sig sjÀlva. Friheten som ungdomarna anser att alla har rÀtt till Àr inte alltid pÄ lika villkor eller förbehÄllslös, det tycks finnas olika normer för olika personer, bland annat killar och tjejer.

Syftet: Syftet med studien var att undersöka hur implementeringen av och följsamheten till en ny lokal riktlinje, Tidig UpptÀckt och Behandling (TUB), upplevdes av TUB-instruktörerna pÄ Akademiska sjukhuset.Metod: Studien hade en kvalitativ, deskriptiv design och baserades pÄ tvÄ fokusgruppsintervjuer. BÄda intervjuerna var semistrukturerade och bandades. Bearbetningen av analysen utfördes enligt metoden för kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet av analysen resulterade i tre huvudkategorier. I domÀnen Implementering av TUB kunde Utbildning och Rutiner urskiljas och i domÀnen Följsamhet till TUB identifierades Upplevda effekter. Till varje huvudkategori identifierades hjÀlpare samt barriÀrer.Slutsats: TUB-instruktörerna upplevde att det behövdes ett ledningsengagemang för implementering av TUB.

Uppsatsen Àr en kvalitativ intervjustudie som behandlar gymnasieungdomars kunskaper och attityder om sex och samlevnad utifrÄn den undervisning de fÄtt i grundskolan och pÄ gymnasiet. Syftet Àr att undersöka om skolan har nÄgot samband med de attityder ungdomarna förmedlar. Undersökningen grundas pÄ teorier om hur normer, vÀrden och attityder skapas med fokus pÄ heteronormen. Mot bakgrund av min studie kan man visa att eleverna till viss del kan ha blivit pÄverkade negativt av skolans undervisning. Mitt resultat visar att skolan förmedlar en mÀngd normer i sin undervisning som eleverna sedan ger uttryck för. Undervisningen har ett heteronormativt perspektiv som eleverna uppfattar och anpassar sina roller efter.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur tre kvinnor genom sina berÀttelser om jobbiga förlossningar gjort sina upplevelser begripliga i relation till normer om kvinnlighet. Undersökningen bestÄr av tre semistrukturerade intervjuer vilka jag, med ett narrativt angreppssÀtt, analyserat genom att göra en innehÄllsanalys och en formanalys. Resultatet visar att det i kvinnornas berÀttelser framkommer tydliga normer kopplade till kvinnlighet. Normerna Àr flera, men handlar pÄ det stora hela om att barnafödande Àr nÄgonting naturligt som kvinnor ska klara av utan problem. DÄ kvinnornas berÀttelser handlar om upplevelser som avviker frÄn denna norm mÄste de hela tiden positionera sig sjÀlva och sina upplevelser i relation till normen för att kunna förstÄ sin upplevelse och göra den legitim.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur det multiprofessionella teamet vid avdelningen luftburen intensivvÄrd pÄ Akademiska sjukhuset i Uppsala samordnas, samt om detta stÀller sÀrskilda krav pÄ samordningen. De frÄgor som uppsatsen Àmnar besvara Àr vad som hÀnder nÀr utomstÄende professioner som inte vanligtvis arbetar inom sjukvÄrden ska medverka i ett sjukvÄrdsteam samt vilka sÀrskilda krav denna situation stÀller pÄ samordningen. För att besvara frÄgorna har tidigare forskning inom samordning, samarbete, multiprofessionella team samt kultur i frÀmst en sjukvÄrdskontext anvÀnts. En fallstudie genomfördes pÄ avdelningen för luftburen intensivvÄrd vid Akademiska sjukhuset i Uppsala dÀr Ätta intervjuer genomfördes med professioner pÄ avdelningen. Intervjuerna kompletterades med en observation samt dokumentation.

Det hÀr examensarbetet undersöker hur fyra svensklÀrare verksamma inom grundskolan och gymnasiet anvÀnder film som didaktiskt verktyg i syfte att normproblematisera och utveckla elevers sprÄk. Metoden som anvÀnds Àr semistrukturerad intervju. Resultatet visar att svensklÀrarna lÄter sina elever diskutera och reflektera kring vad filmer förmedlar genom bÄde muntliga och skriftliga uppgifter samt övningar av olika slag. De Àr av Äsikten att arbete med film Àr sprÄkutvecklande och att man kan diskutera mÄnga olika aspekter utifrÄn film. Slutsatsen vi drar Àr att svensklÀrare med hjÀlp av film kan skapa meningsfulla sammanhang som gynnar elevernas utveckling vad gÀller sprÄk och medvetenhet kring normer..

The International Organization for Standardization (ISO) proposes vibration standards for the evaluation for machine damage due to vibration in rotational machines, where some vibration parameters are given to measure the vibrationgrade. This work evaluates the relevance of the vibration standards in hydro plants that are proposed by the ISO, and also investigates if there are methods used in other countries could have greater importance. Through statistical analysis of collected data we got a better understanding of relation among different vibration parameters, and also the importance of correct choice of the parameters for the evaluation of vibration. We have found that the vibration standards available today in hydro plants are not reliable for the judgment of vibration?s grade.

Syfte och frÄgestÀllningJag har valt att skriva om elevers förhÄllningssÀtt till regler och normer för att undersöka relationen mellan omgivningen och omstÀndigheterna i förhÄllande till elevernas handlande. Min frÄgestÀllning Àr: Hur förhÄller sig elever i en mÄngkulturell skola till skolans regler och normer?ForskningsbakgrundUnder kapitlet "Forskningsbakgrund" redovisar jag vad andra forskare skrivit inom omrÄdet. Kapitlet behandlar en del psykologiska aspekter som vad grupper har för inverkan pÄ identitetskonstruktioner och hur normer och regler anvÀnds för att upprÀtthÄlla ordningen. Vidare presenterar jag vad som tidigare skrivits om kulturens del av mÀnniskors identitet.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om normkritisk pedagogik kan vara en vÀg mot en skola för alla och i sÄ fall, pÄ vilket sÀtt? Teori: Den kritiska teorin har valts som övergripande ansats, dÀr tolkningen bör fÄ mÀnniskor att tÀnka till och tÀnka om, men Àven teorier om sociala representationer, intersektionalitet och queer har anvÀnts. Sociala representationer Àr gemensamma förestÀllningar om vÀrlden som skapas genom kommunikation och interaktion. Intersektionalitet innebÀr att ha ett helhetsperspektiv pÄ olika maktordningar och strukturer, t ex kön och etnicitet, som individer Àr utsatta för och queerteori handlar om att ifrÄgasÀtta kategorier och normer, framförallt heteronormen. De begrepp som anvÀnds Àr normer, normkritisk pedagogik och en skola för alla.