VÄrt primÀra syfte med denna uppsats Àr att undersöka normer kring likabehandling i en detaljhandelskedja, vÄrt sekundÀra syfte Àr att finna konkreta ÄtgÀrder att föra in den likabehandlingsplan vi fÄtt i uppdrag av en detaljhandelskedja att skapa. Som metod för detta har vi intervjuat en regionchef, fyra butikschefer och nio sÀljare samt gjort en lönekartlÀggning i det aktuella företaget.Vi har i tidigare forskning och teori funnit att grunden till allt likabehandlingsarbete Àr förankring i lagtext och kunskap samt att alla i en organisation behöver ta ett ansvar för ett gott arbetsklimat. DÀrför Àr det viktigt att uppmÀrksamma de normer som finns i organisationen och motverka negativa uppfattningar om likabehandling. Det gÀller att strÀva mot en multikulturell organisation samt att integrera mÄngfald i det vardagliga arbetet. Detta pÄverkar inte minst ett företags rekryteringsprocess som mÄste vara fri frÄn uteslutande och diskriminerande förfaranden för att pÄ sÄ vis sÀkerstÀlla företagets framtida kompetensbehov, Àven dÄ demografin i Sverige förÀndras.Resultatet av intervjuerna visade pÄ en positiv uppfattning av företagets likabehandlingsarbete och av arbetsmiljön generellt.

I dagens samhÀlle har internet och Facebook blivit allt mer utbrett vilket fÄngat vÄrt intresse med avseende pÄ hur individer vÀljer att framstÀlla sig sjÀlva dÀr. Vi har i denna uppsats med hjÀlp av en deduktiv ansats tolkat och analyserat mÀn och kvinnors sjÀlvpresentationer pÄ Facebook. I analysarbetet har teorier som behandlar sjÀlvpresentation anvÀnds, liksom teorier gÀllande genus, normer samt identitet. Intervjuer med tre mÀn och tre kvinnor har utförts. Fokus har legat pÄ vad de vÀljer att visa eller inte visa pÄ sina facebookprofiler samt vad det Àr som styr dessa val.

Bakgrund: Tidigare studier visar att postoperativ sm?rta f?rblir underbehandlad, trots att 80% av alla patienter upplever en m?ttlig till sv?r sm?rta efter operation. Studier visar ?ven att sjuksk?terskors kunskap g?llande sm?rta ?r otillr?cklig och att sjuksk?terskornas egna v?rderingar kommer in i sm?rtbed?mningen, vilket p?verkar den sm?rtlindring som patienterna erh?ller. Syfte: Denna studie syftar till att unders?ka vilka m?jligheter och sv?righeter sjuksk?terskor p? en kirurgisk v?rdavdelning har i att bed?ma och hantera patienters postoperativa sm?rta. Metod: Tre semistrukturerade fokusgruppsintervjuer utf?rdes, d?r sammanlagt nio sjuksk?terskor deltog. Dataanalysen genomf?rdes med Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa inneh?llsanalys. Resultat: I resultatet framkom tv? huvudkategorier, den f?rsta var ?Utf?rande av sm?rtbed?mning? och det framkom att sjuksk?terskorna anv?nder NRS framf?r andra skattningsinstrument d? det ans?gs vara den snabbaste metoden och gav goda m?jligheter att bed?ma sm?rtan.

Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares tankar kring anvÀndandet av barnlitteratur i ett normutvecklande syfte. En intervjustudie har genomförts innefattande sju förskollÀrare som gett sina reflektioner gÀllande bokval, dess innehÄll samt hur de menar sig kunna anvÀnda litteratur i barngruppen i normutvecklande syfte. Forskare betonar vikten av boksamtal och dess inverkan pÄ barnets förstÄelse av texten för att sedan kunna knyta an till sin egen livsvÀrld. Resultatet visar att majoriteten av de intervjuade förskollÀrarna inte kÀnner till begreppet boksamtal. DÀremot kan vi se att de samtalar kring den lÀsta boken vid temaarbeten.

Det Àr viktigt med en stÀndig tillförsel av mindre företag i ett land för att kunna erhÄlla en lÄngsiktig ekonomisk tillvÀxt i landet. MÄnga tekniska framsteg och nya uppfinningar kommer ifrÄn akademin, och för att detta ska nÄ allmÀnheten behöver forskarna hitta ett sÀtt att fÄ ut sina idéer pÄ marknaden. Idag Àr det svÄrt för företag skapade av forskare direkt frÄn akademien att överleva, mycket för att de saknar den affÀrsmÀssiga kompetensen som krÀvs för att starta och driva ett framgÄngsrikt företag. Detta gjorde det intressant att undersöka vad denna typ av företag besitter för affÀrsmÀssig kompetens och hur de gör för att införskaffa sig denna. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie pÄ tre högteknologiska spinoff-företag i UmeÄ som har tagit hjÀlp av företagsinkubatorn Uminova. Vi har genom intervjuer med grundare och företagsledare försökt bilda oss en uppfattning om vad för typ av affÀrsmÀssig kompetens som finns och har funnits i de tre företagen.

En revisor kan inta tvÄ roller som granskare och som rÄdgivare. Den huvudsakliga revisorsrollen ses ofta som en extern granskare av sina klienters verksamheter och den som lÀmnar en slutgiltig bedömning av företaget. DÀrutöver finns ytterligare en roll dÄ revisorn Àr engagerad i klientföretaget och bistÄr med tillÀggstjÀnster i form av rÄdgivning gÀllande verksamhetens redovisning och bokföring. För att revisorn ska fylla sin funktion i samhÀllet Àr dess oberoende och förtroende tvÄ viktiga grundstenar för professionen och revisionsbyrÄns storlek anses ha en viss inverkan pÄ detta. En revisors tvÄ roller kan beskrivas som en balansgÄng mellan dennes granskningsroll respektive rÄdgivningsroll med en tyngdpunkt som utgörs av kÀrnan för revisorsprofessionen samt dess grund.

Detta Àr en rapport om framtagningen av ett informationshÀfte om normkritisk pedagogik som riktar sig till pedagoger, framför allt för pedagoger i grundskolans yngre Äldrar. InformationshÀftet Àr av introducerande karaktÀr och riktar sig till pedagoger som har lite eller inga förkunskaper i Àmnet. InformationshÀftet Àr tÀnkt fungera som ett medvetandehöjande material som förhoppningsvis kan vÀcka en nyfikenhet kring normkritisk pedagogik och ett vidare intresse. Normer kring kön och sexualitet Àr i sÀrskilt fokus.Det fÀrdiga hÀftet har utvÀrderats av tre verksamma lÀrare som har fÄtt besvara en anonym enkÀt för att undersöka huruvida syftet med hÀftet uppfylls. .

I den ha?r underso?kningen tittar jag na?rmare pa? hur ordet hen anva?nds i interaktioner pa? Twitter. Jag fra?gar mig i vilka sammanhang och om vem som hen kan anva?ndas i dessa konversationer. Vad tycks gynna eller begra?nsa anva?ndningen av hen? Ha?r a?r jag, fo?rst och fra?mst, intresserad av att se pa? hur olika typer av normer kring ko?n och sexualitet kan ta?nkas pa?verka anva?ndningen, och vilka sa?dana normer som a?r relevanta i konversationerna.Fo?r att go?ra detta anva?nder jag mig av metoden Membership categorization analysis.

The aim of this study is to examine the existence of norms in three Spanish textbooks intended for upper secondary school in Sweden. One category of norms, gender norms, is selected for analysis. The focus of the analysis is on how gender norms are represented in the textbooks. The concept of gender also includes - in addition to the relation between man och woman - ethnicity, sexuality and disability. The three analysed textbooks are Caminando 3, Vistas 3 and El Sur paso 3.

En organisationskultur Àr unik i sig och varierar mellan organisationer och Àr sjÀlva kÀrnan i organisationen. DÄ fÄ tidigare studier har gjorts om akademiska organisationskulturer inom högskolevÀrlden blev detta ett intresse och ligger till grund för studien. Undersökningsobjektet Àr Jönköpings International Business School, JIBS, och dess organisationskultur.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och öka förstÄelse för en del av JIBS organisationskultur. Vilka vÀrderingar har de anstÀllda om organisationskulturen och hur kommuniceras den, hur socialiseras de nya studenterna in i organisationskulturen av personal och ledning, och vad kommunicerar de artefakter som finns pÄ JIBS, Àr de frÄgestÀllningar som har anvÀnts. DÄ detta var relativt outforskat Àr studien explorativ och Àr avsedd att ge en försmak av en del av JIBS organisationskultur.

Private equity bolag som skapar vÀrde genom leveraged buyout har under de senaste Ären fÄtt ökad konkurrens inom den process vilken syftar till att finna attraktiva investeringar som kan generera avkastning enligt uppsatta avkastningskrav. Processen som karaktÀriseras av informationsasymmetri och kallas för deal sourcing har dÀrmed blivit ett svÄrare moment för dagens private equity bolag. Denna empiriska fallstudie undersöker hur svenska private equity bolag inom kategorin leveraged buyout i praktiken arbetar med deal sourcing och vilka drivkrafter som processen utformas efter i syfte att finna potentiella investeringar. Detta undersöks i ljuset av den akademiska forskning som tidigare gjorts pÄ omrÄdet. Studien utgÄr ifrÄn tio intervjuer med företagsrepresentanter vilka har insyn i och Àr delaktiga i processen med att finna bolag.

BakgrundI denna intervjustudie har tvÄ olika elevgrupper intervjuats, en vid det estetiska programmet och en vid det samhÀllsvetenskapliga programmet. SamhÀllsvetenskapliga programmet Àr till största delen teoretiskt och tÀnkt att förbereda eleven för högre studier. Medan det estetiska programmet utöver teori Àven innehÄller en praktisk fördjupning i teater, musik, dans eller bild. Valet till det estetiska programmet baserar sig pÄ intresse. Eleverna som vÀljer det samhÀllsvetenskapliga programmet Àr instÀllda pÄ att studera vidare vid högskola/universitet.

Hur kan ett klÀdesplagg som betyder ?tillbakadragenhet? vÀcka sÄ starka kÀnslor? Det hÀr Àr en etnologisk studie om socialistfeministers normsystem och sociala kategoriseringar. Informanters berÀttelser om det samhÀlle de vÀxte upp i och det samhÀlle de lever i idag, hur det formar och förklarar en förestÀllning om kvinnan i hijab. Med hjÀlp av postkolonial diskurs analyseras synen pÄ jÀmstÀlldhet och frihet. Den förestÀllda kvinnan i hijab kan inte komma att intervjuvas eftersom hon Àr just en förestÀllning.

Denna studie handlar om EU som normativ makt i omrÄdet för EU:s östliga partnerskap (Eastern Partnership/EP). Med utgÄngspunkt frÄn sÀkerhetsgemenskapsteori och konstruktivism undersöks EU:s försök att sprida sina normer och intensifiera kopplingarna till lÀnderna Moldavien och Armenien, som omfattas av European Neighbourhood Policy (ENP) och EP. Studien finner att EU:s strategi för att intensifiera kopplingarna till Moldavien och Armenien Àr mycket lika, dÀr utvecklingen av praktikergemenskaper verkar vara nÄgot som EU sÀrskilt vill prioritera och etablera redan i ett inledande skede för att partnerlandet skall acceptera de normer, vÀrden och uppfattningar om intressen som utgör ramverket för EU:s kollektiva identitet. Men det verkar som att lÀndernas förmÄga, möjlighet och vilja att tillmötesgÄ ramverket skiljer sig Ät, och att det Àr dÀr vi kan hitta förklaringen till varför EU mer framgÄngsrikt spridit sina normer till Moldavien Àn till Armenien ? ett faktum som denna studie argumenterar för ytterst visat sig genom Moldaviens godkÀnnande av EU:s bindande samarbetsavtal Association Agreement, och Armeniens avvisande av samma avtal till förmÄn för en tullunion ledd av Ryssland.  .

Syftet med arbetet var att utifrÄn ett styrningsperspektiv undersöka hur normer, delaktighet, omsorg, barnsyn och förhÄllningssÀtt kommer till uttryck under mÄltiderna. Det som blev betydelsefullt att undersöka var hur förskollÀrarna sÄg pÄ delaktighet och normer samt i vilka val barnen gavs möjlighet till delaktighet. Denna studie Àr gjord utifrÄn en kvalitativ metod dÀr vi kombinerat observationer och intervjuer med tre verksamma förskollÀrare. Resultatet visade att förskollÀrarna sÄg mÄltiden som en social situation dÀr barnen skulle ges möjlighet till ÄterhÀmtning. Barnen förvÀntades Àven vara aktiva under mÄltiden, detta skulle enligt förskollÀrarna ske genom att barnen sjÀlva skulle ta upp mat och kunna föra lugna samtal.