Traditionell systemutveckling präglas av långa systemutvecklingsprocesser som inte möter de krav som kunden har. Dessa systemutvecklingsproblem yttrar sig ofta på så sätt att kraven inte möts vad gäller tidskrav, budgetkrav och kvalitetskrav.För att komma till rätta med dessa problem så tillämpas idag systemutvecklingsmetoder, och iden med dessa metoder är att strukturera arbetet på ett sådant sätt så att det möjliggör styrning och kvalitetssäkring av de systemutvecklingsprocesser som genomförs. Dessa metoder karaktäriseras ofta av att de är utvecklade för att passa ett så kallat idealfall, dvs. de är utvecklade för lösa en specifik uppgift för en specifik situation.Under senare år har uppfattningen om att dessa systemutvecklingsmetoder måste specialiseras, dvs. situationsanpassas för att passa den unika situationen slagit rot.

Projektarbeten har med tiden blivit allt vanligare både i arbetsliv och i utbildningar. Under de senaste åren har ett flertal av de utbildningsprogram som ges vid Linköpings Universitet omarbetats för att från start göra studenter vana vid denna arbetsform. I dessa lärobaserade projekt följer man en projektmodell som kallas LIPS, lätt interaktiv projektstyrning. I projektarbeten krävs en bra samordning av all den information som arbetet genererar. Detta har vi försökt att underlätta genom att utveckla en webbportal för studiebaserade projektarbeten som samlar informationen centralt, åtkomlig för både studenter och lärare.I detta examensarbete beskrivs hur en användarcentrerad systemutvecklingsprocess har bedrivits för att framställa webbportalen.

Detta arbete utgör specifikation, implementation och utvärdering av ett läroverktyg sett till hur man säkerställer att en ensam utvecklare lyckas i varje enskild problemdomän. Detta nås genom en metodik för kravinsamling och specificering grundad i Co-Creation, designmönster och kodstrukturering som stöd i själva utvecklingen samt agil utvecklingsmetod sett ur perspektivet av en ensam utvecklare..

Den här rapporten behandlar frågeställningen om hur man kan anpassa systemutvecklingav ett informationssystem enligt livscykelmodellen till att inkludera användbarhetstester. Frågeställningen grundar sig i att god användbarhet inte är ett explicit uttryckt mål i Andersens beskrivning av livscykelmodellen. För att besvara frågeställningen har vi utvecklat och testat ett bokningssystem åt en mindre verksamhet. Utvecklingsarbetet har bedrivits enligt en egen anpassning av livscykelmodellen. Testerna har utförts enligt metoden cooperativ evaluation.

Sekretessbelagd.

Problem: Under våra studier på Blekinge Tekniska Högskola har vi fått lära oss att lägga stor vikt vid att sätta användaren i centrum vid utvecklandet av informationssystem. Vi vill nu undersöka om detta synsätt bara används i teorin eller om systemutvecklare fokuserar på användare när system ska utvecklas och implementeras i en verksamhet. I denna uppsats fokuserar vi på företaget Markislagret Hem & Fritid AB i Bromölla som implementerade ett informationssystem för ett år sedan. Användarna där är inte riktigt nöjda med systemet och vi vill därför undersöka om det beror på bristande användarmedverkan i utvecklingsprocessen. Vårt mål är att ta reda på om användarna har varit delaktiga i utvecklingsprocessen och i vilken omfattning detta har skett.

Litteratur inom systemutvecklingsområdet visar behov av nya snabbare systemutvecklingsmetoder. Orsaken är komplexiteten både i systemutvecklingsprojekten och i organisationer, där systemutveckling sker. Nu föredras små projekt, som omfattar färre än tio deltagare och genomförs på mindre än ett år. De traditionella systemutvecklingsmetoder anses vara lämpliga för stora projekt. Det finns nya systemutvecklingsmetoder, som får benämningen dynamiska metoder, för små projekt.

Behoven i världen kan ständigt förändras. Dessa behov kan även styrasystemutvecklingen. Studiens syfte är att genom litteraturstudier samt en fallstudiekomma fram till metoder genom vilka behoven blir faktorer för framtidasystemutveckling. Ett färdigt system kan bli implementerat trots att det innehållerfel. Användare samt utvecklare blir därefter inblandade i underhållet samtvidareutvecklingen.

Within system development users have rarely been involved or received much attention during the development. Most of the times, the primary focus within system development lies on insuring functionality, rather than making the system usable. The literature specifies that a non user-centered approach can contribute to a product with low usability, which can lead to an ineffective and unsatisfactory experience for the end users.The purpose of this thesis is to begin an investigation to see if the use of non user-oriented system development methods is a possible cause of low usability in the final system.To achieve the purpose of this thesis, we have conducted a case study. Within the case study we examined the usability of a time reporting system. The case study included seven minor studies; an investigation concerning the development of the system, an expert evaluation of the system, interviews and observations of users, developed paper prototypes and executable prototypes, both which user testing was performed on.The result of this study shows that by working with user-entered methods, the usability in the time reporting system increased after the design had been revised.

Denna rapport beskriver ett examensarbete inom Programmet för Användarinriktad Systemutveckling vid Linköpings universitet, Campus Norrköping. Resultatet är en databasapplikation som är utvecklad specifikt för C.N.S. Systems AB i Linköping. I uppgiften ingår analys, utformning, realisering, implementering, dokumentation samt i viss mån även förvaltning och drift. Utvecklingsarbetet har skett i nära samarbete med företaget som har tillhandhållit arbetsplatser och datorutrustning.

Problem: Under våra studier på Blekinge Tekniska Högskola har vi fått lära oss att lägga stor vikt vid att sätta användaren i centrum vid utvecklandet av informationssystem. Vi vill nu undersöka om detta synsätt bara används i teorin eller om systemutvecklare fokuserar på användare när system ska utvecklas och implementeras i en verksamhet. I denna uppsats fokuserar vi på företaget Markislagret Hem & Fritid AB i Bromölla som implementerade ett informationssystem för ett år sedan. Användarna där är inte riktigt nöjda med systemet och vi vill därför undersöka om det beror på bristande användarmedverkan i utvecklingsprocessen. Vårt mål är att ta reda på om användarna har varit delaktiga i utvecklingsprocessen och i vilken omfattning detta har skett. Syfte: Syftet med rapporten är att få en förståelse huruvida användarcentrerad systemutveckling används i praktiken i en fallstudie.

Som svar på ökade krav på IT-relaterade produkter har de så kallade agilautvecklingsmetoderna uppfunnits. Förespråkare för agila metoder hävdar att bättreresultat kan uppnås genom minskning av tydliga, strikta kravspecifikationer,dokumentation och planering inom projekt till förmån för ett större fokus på småsjälvorganiserande arbetsgrupper och ett iterativt utvecklingssätt.De värderingar och den praxis som är förknippade med agila metoder ter sig vara meranpassade för små företag , på grund av den tunga betoningen på små självständigagrupper och brist på formell styrning och kontrakt. Syftet med detta examensarbete harsin grund i den oppositionen. Vilka omständigheter uppstår när en avdelning på ett stortföretag vill omvandla sin projektmetodik till en agil? Specifikt utförs en fallstudie på enutvecklingsavdelning ett stort IT-företag med över 69 000 anställda världen över.I det studerade fallet visar resultaten att intresset för agila metoder är korrelerat mednärheten till mjukvaruutvecklingsprocessen .

Syftet med detta examensarbete var att lära sig att genomföra ett programutvecklingsprojekt under realistiska förutsättningar och därigenom få erfarenheter som är relevanta för yrkeslivet. En grupp på åtta personer arbetade under en termin med ett projekt som handlade om utvecklingen av ett obemannat luftburet radiometrisystem. Ett lättare system efterfrågades för att förlänga flygtiden. Under utvecklingen tillämpades metoder från Semat, Scrum och Extreme Programming. Utvecklingsarbetet fungerade bra och en lösning för problemet togs fram, systemet hann dock inte implementeras full ut.

Systemutveckling påverkas till viss del av olika former av processtyrning. Det kan handla om rena systemutvecklingsmetoder men kan även innefatta mer subtila former av styrningar som till exempel tidspress, ekonomiska styrningar och styrningar i termer av tekniska verktyg. Styrande faktorer som nämns ovan påverkar individens förutsättningar för att verka kreativt i sitt arbete och olika typer av styrande faktorer påverkar individens kreativitet på olika sätt. De mer individnära processtyrningarna som främst påverkar individens arbetsglädje och motiva-tion vilket i sin tur påverkar kreativiteten går att sätta i en kategori. Dessutom existerar en annan kategori som innefattar de styrningar som i större utsträckning rör verksamhetens hel-het och är något svårare att påverka.

Distributed system development is a common occurrence in today?s technological and global world. Because the consequences of its geographically distributed nature it creates barriers between people that affects their communication and collaboration efforts in the distributed context. Despite a lot of technological breakthroughs over the last decades and the occurrence of video-conference applications and other tools for communication and collaboration, cultural and geographical issues have so far not yet been completely resolved. In this study I have made a literature study over distributed system development to form a set of central factors that affects the distributed development process.