Denna uppsats behandlar hur agila metoder kan användas som ett verktyg för att överföra kunskap mellan enheter och individer i en organisation. Relevansen i detta ämne har sin grund i att kunskapsöverföring idag är en central faktor för organisationer att skapa konkurrensfördelar. Uppsatsen behandlar även hur organisationer genom användning av agila metoder kan överkomma traditionella utmaningar vid kunskapsöverföring. För att få en förståelse för kunskapsöverföringsprocessen och hur de agila metoderna fungerar i praktiken samt hur dessa två kan sammankopplas, genomfördes en kvalitativ studie hos den agila organisationen Spotify. Studien visade att agila metoder kan användas som ett verktyg för överföring av kunskap genom främst tre faktorer, de självstyrande enheterna, dess tvärfunktionalitet samt hur agila metoder påverkar organisationskulturen.

Det senmoderna samhällets komplexitet har gjort organisationers riskhantering till en viktig men svårstrukturerad aktivitet. I en förstudie (Sparf, 2004) har en riskhanteringsmetod utifrån sociologisk systemteori utarbetats (STRIM). I föreliggande uppsats är syftet dels att ge en bild av och exempel på hur riskhantering kan gå till i teori och praktik och dels att testa den empiriska giltigheten hos STRIM. De bakomliggande systemteorierna rekapituleras och därtill har teorier om riskhantering lagts. Den empiriska undersökningen har utgjorts främst av två intervjuomgångar med fem informanter i varje.

SAMMANFATTNINGMänniskan har arbetat i projektform sedan urminnes tider och det har de senaste åren blivit allt vanligare att organisera arbetet i projektform. Även utbildningen på och efterfrågan av projektledare har ökat kraftigt under en längre period, vilket kan förklaras med att organisationer vill förbättra resultatet av projekten. Då organisationer oftast är utsatta för konkurrens är det viktigt att företag hela tiden utvecklas och blir bättre för att inte gå miste om kunder och uppdrag. En organisation måste därför ta tillvara på de kunskaper och erfarenheter som olika projekt för med sig samt använda dessa för att effektivisera och förbättra andra projekt inom organisationen. Då det finns ett ständigt behov av att förbättra prestationen i projekt finner vi det viktigt att studera på vilket sätt organisationer förhåller sig till begreppet kunskapsöverföring.

Inom IT-projekt beskrivs kravhantering som en av de inledande aktiviteterna i systemutveckling som syftar till att specificera beställarens behov. Kravhantering har länge brottats med många problem. Ett är att krav blir låsta tidigt i ett projekt och kan därefter inte förändras, detta minskar beställarens flexibilitet. Användning av agila metoder har blivit allt vanligare bland IT-leverantörer. Agila metoder förespråkar att IT-leverantör och beställare har ett nära samarbete.

Som grund till denna rapport ligger de olyckor som varit i samband med illegal streetracing och det projekt som startat för att minska detta, samt att jag som motorintresserad blivande polis sannolikt kommer att träffa på streetracing ute i trafiken. Genom att fördjupa mig i Blackrace hoppas jag kunna bidra med mera kunskap om vad det är för någonting både för poliser och även andra myndigheter. Jag vill även visa om det har bidragit till att minska den illegala streetracing som förekommer på våra allmänna vägar. Mitt arbete bygger till största del av samtal med projektledare för Blackrace, polis och deltagare..

I dagsläget talas det mycket om att informationsteknologiprojekt (IT-projekt) läggs ner, vilketgör denna rapport relevant. Syftet med rapporten är att ge företag som arbetar med systemutvecklingsprojekt(SU-projekt) en ökad förståelse över hur projektledaren kan arbeta med deutmaningar som denne stöter på, för att på så sätt kunna uppnå ett framgångsrikt projekt. Rapportensfokus ligger på projektledning och SU-projekt där vi valt att utgå ifrån projektledarensperspektiv. Rapporten riktar sig till projektledare, studenter, föreläsare samt till de företagsom arbetar i projektform.Vid genomförandet har vi först arbetat fram ett teoriavsnitt för att ha som utgångspunkt vidden empiriska undersökningen. Rapporten utgår från en kvalitativ metod då det i denna forskningär viktigt att ha en närhet till studieobjekten.

Uppsatsen är ett resultat av en kvalitativ studie som undersöker hur wikis och bloggarförbättrar intern datoriserad kommunikation och kunskapsspridning i en IT-projektgrupp. Den kvalitativa studien genomfördes i form av personliga intervjuer med en projektledare och två systemutvecklare. Intervjuerna resulterade i empiriskt material rörande projektgruppens kommunikation och kunskapsspridning. Materialet jämfördes och analyserades mot den teoretiska referensramen och mynnade ut i ett antal slutsatser. Studien visar, bland annat, att wikis och bloggar gör information mer tillgänglig eftersom den dokumenteras på ett och samma ställe.

Syftet med mitt examensarbete har varit att skriva, arrangera och spela in musik till Tritons kommande debutskiva, Beneath Our Feet. Arbetet besta?r av tva? delar, en skriftlig del da?r jag redogo?r fo?r dels en sammanfattning av den fo?rberedande kursen 2012, som legat till grund och mo?jliggjort mitt arbete. Dels ocksa? huvudarbetet under 2013 da?r jag i egenskap av projektledare, producent och musiker genomfo?rt den studioinspelning som utgjort va?rt ma?l.Den andra, konstna?rliga och klingande delen av mitt arbete gestaltas av de 8 la?tinspelningarna jag tillsammans med Triton a?stadkommit i Studio 2 pa? KMH..

Konceptuella modeller är vanligt förekommande i plandriven utveckling men åsikterna om vad konceptuell modellering är och bör användas till är vitt skilda. Agil systemutveckling har växt fram som en motreaktion på den plandrivna systemutvecklingen och forskning har visat att många traditionella verktyg som förknippas med plandriven utveckling förkastas i detta relativt nya sätt att arbeta. Syftet med denna studie är att belysa hur yrkesverksamma inom agila projekt ser på konceptuell modellering i relation till det agila manifestet. Detta har åstadkommits genom intervjuer med flera utövare av agila projektmetoder. Studien visar att det agila manifestet har låg grad av förankring hos utövarna av agila metoder och att endast vissa av principerna efterlevs.

Rapporten har genomförts som ett examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet på Kungliga Tekniska Högskolan med inriktning på byggteknik och ekonomi. Examensarbetet utfördes på uppdrag av Bengt Dahlgren AB i samarbete med projektledare på företaget. Syftet med rapporten har varit att undersöka och förbättra sammorningen av installationer under projekterings- och produktionsstadiet. Det skulle dock vara omöjligt att täcka in alla aspekter av installationssamordningen under dessa stadier under den korta tid som funnits till förfogan för detta examensarbete. De frågeställningar som ställts under arbetets inledande sidor har därför getts en rad avgränsningar för att i första hand komma åt de aspekter som anses viktiga och lyfta upp dessa för utredning.Under arbetets gång och genom analysen av den empiriska datainsamling som gjorts har en uppfattning av installationssamordningens natur bildats.

The motivation to conduct the study was that external project managers have become more common the last decades. At the same time trust is considered to be a key factor for efficiency and good results for the organisation. The group members? trust in the leader is built on past experiences of both the leader at a personal level, and the leaders? relationship to the task. Trust can also be built over time, when the leader earns trust from the group members.

IT-system fungerar ofta som kärnan i verksamheter idag, dessa system ska underhållas under hela dess livstid av en IT-verksamhet. Med denna uppsats ville vi undersöka vilka problem som kan uppstå vid systemförvaltningens ändringshantering och hur dessa problem kan lösas med hjälp av agila metoder. För att besvara vår undersökningsfråga, Hur kan systemförvaltningens ändringshantering förbättras med agila metoder? använde vi oss av ett kvalitativt angreppssätt i form av intervjuer tillsammans med litteraturstudier. Företaget vi undersökte använde sig i systemförvaltningen utav agila metoder men aldrig i dess helhet.

Starting out as a minor form of amusement, the game industry has become one of the most lucrative andsuccessful in the entertainment business competing against giants such as television, movies and music.As the internal competition within the developer community grows companies work hard at discoveringnew ways to attract and keep customers. By having a playcentric approach focusing on user experiencethey hope to achieve that goal. This thesis describes the process of designing a game with focus on theplayer. We apply the concept of flow on game development and investigate through research throughdesign if we are able to create a game that keeps the player in flow.Play tests showed several elements such as control issues and too difficult challenges early in the game,affecting the possibility for players to experience flow while playing. These negative factors came to becalled flowleakers.

Syftet med studien är att undersöka huruvida det är mer eller mindre motiverande för anställda inom mjukvaruindustrin att jobba enligt agila utvecklingsmetoder än enligt traditionella utvecklingsmetoder.Undersökningen har gjorts med teoretisk utgångspunkt från motivationsskapande variabler ur de kontemporära motivationsteorierna Self Determination Theory samt Job Characteristic model.Som en ansats till att besvara frågeställningen har en kvalitativ fallstudie genomförts på företaget Kambi Sport Solutions AB. Kambi Sport Solutions AB har under de senaste åren genomfört en organisationsförändring där traditionella projektledningsmetoder ersatts av agila projektledningsmetoder.Studiens empiri visar med stöd ur motivationsteori att övergången till agila metoder signifikant påverkat individens motivation positivt. Framförallt som en följd av en högre grad av självbestämmande, kunskapsvariation, identitet i och betydelse av arbetsuppgiften, autonomi samt feedback.  .

Syftet med denna studie har varit att få ökad förståelse för hur projektledare upplever sin psykosociala arbetsmiljö. För att uppnå detta syfte har vi genom en kvalitativ fallstudie på ett telecomföretag i Karlstad undersökt hur projektledare upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Vi har även undersökt vilka faktorer i projektledarens yrkesroll som kan påverka den psykosociala arbetsmiljön.Vi har utifrån Karasek/Johnsons modell delat upp den psykosociala arbetsmiljön i arbetskrav, egenkontroll och socialt stöd. Arbetskrav handlar rent konkret om de fysiska och psykiska krav som ställs på individen för att denne skall kunna genomföra sitt arbete. Egenkontrollen på arbetsplatsen kan delas upp i två delar.