Många utav de krav som idag utformas uppfyller inte kriterierna för att vara högkvalitativa. Denna undersökning behandlar hur användbarhetskrav formuleras i kravspecifikationer. Vi har i vår undersökning utgått ifrån en internationell standard (ISO/IEC/IEEE-29148), som innehåller kriterier för hur både individuella och uppsättningar av krav ska formuleras, som teoretisk modell. Dessa kriterier har vi forskningsförankrat genom att studera vad andra forskare sagt om dessa och därefter har vi använt modellen för att genomföra en dokumentanalys av fem olika kravspecifikationer för fem olika informationssystem. Våra slutsatser påvisar att det kan finnas en brist på kunskap kring hur krav bör formuleras i en kravspecifikation och vi belyser även de samband som finns mellan olika grader av uppfyllelse för kriterier hämtade från ISO/IEC/IEEE-standarden och praktiken.

Att den värld som dagens företag existerar i blir mer och mer dynamisk och komplex är något de blivit tvungna att förlika sig med. För att möta denna mer rörliga verklighet har systemutvecklingsprojekten gått från att använda sig av sekventiella metoder till de som är mer iterativa. Att ett stort antal IT-projekt fortfarande misslyckas är ett känt faktum, men spekulationerna om varför det går fel är åtskilliga. Ett ämne som upprepade gånger hämnar högt upp på listan över anledningar till varför projekten misslyckas är kraven. I de agila metodbeskrivningar lämnas dock kraven utanför beskrivning av tillvägagångssättet för projektet, kraven kommer in under hela utvecklingsperioden men beskrivningarna av hur detta sker är reducerad.

Dagens situation för företagen innebär ständiga förändringar vilket ställer särskilda krav på deras anställda. Arbetet för personal på bemanningsföretag innehåller typiska egenskaper för det nya arbetslivet. Syftet med denna studie var att undersöka vilka krav som ställs på personal som arbetar via bemanningsföretag samt hur dessa personer hanterar kraven. Denna studie bygger på kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med en konsultchef och sex stycken konsulter på ett bemanningsföretag. Resultatet från en tematisk analys visade att krav som ställdes på konsulterna var anställningsbarhet, anpassning samt hanterande av rollen som konsult.

This report describes the development of a RESTful web service for mobile applications. The web service makes resources from an existing system called kompetensdatabasen ("the competence database") available. Kompetensdatabasen holds information about the capabilities of consultants and about assignments carried out at the IT consultant business Nethouse AB.The web service was developed according to the principles of REST and ROA (Resource Oriented Architecture) which puts focus on making resources available. The resources are made available through the HTTP protocol and the methods associated with it. This means it was designed to use the same technologies as the world wide web.

Uppsatsen undersöker inledningsvis om FOI:s principer för kravformulering kan anses behöva kompletteras mot bakgrund av Försvarsmaktens behov och undersöker därefter kvalitén i några av flygvapnets kravunderlag relativt principerna för kravformulering. Av resultatet framgår att principerna kan behöva kompletteras med principerna prioritering och kontextuell beskrivning. Av fallstudiernas resultat framgår att kvalitén i flygvapnets kravunderlag relativt principerna för kravformulering generellt är låg, att den varierar mellan underlagen och att den i vissa fall är mycket låg i fråga om uppfyllnad av principerna. Uppsatsen rekommenderar att FOI:s principer för kravformulering utökas med principerna prioritering och kontextuell beskrivning. Vidare rekommenderas flygvapnet att öka kvalitén i framtida kravformuleringarna så att den militära nyttan av arbete med kravformulering även kan öka.

I detta arbete har en undersökning genomförts angående hur spårbarhet upprätthålls vid användning av användarfall. Rapporten behandlar spårbarhet och användarfall separat för att belysa viktiga fakta inom båda områdena. Syftet med arbetet var att ta reda på hur olika tillvägagångssätt för att representera användarfall upprätthöll spårbarhet mellan olika krav, och mellan krav och dess ursprung. Informationen inom problemområdet samlades in genom en litteraturstudie. I undersökningen identifierades flera olika typer av spårbarhet, vilka sedan låg till underlag för identifiering av spårbarhet i användarfall.

Avsaknad av en hemsida medför att många kunder kan gå förlorade för ett företag. Om det trots allt finns en webbsida som beskriver företagets verksamhet finns det fortfarande risk att mista kunder om sidan inte är anpassad efter den enhet som besökaren använder. I dagens samhälle är det mer regel än undantag att webbsidor besöks med olika enheter och upplösningar. En lösning på problemet är att använda responsiv webbdesign för att skapa en flexibel design. M&R Mekan & Konstruktion i Skellefteå AB har inte haft någon hemsida att presentera sin verksamhet med för varken potentiella eller befintliga kunder.

Det senmoderna samhällets komplexitet och höggradiga differentiering har gjort risker alltmer svåranalyserade, vilket har lett till att sociala system måste ha en förändringsförmåga för att överleva. Det normala riskanalysarbetet i sociala system (exempelvis företag och organisationer) görs på den nivå eller i de interna sektorer där riskerna slår igenom. Uppsatsen ger exempel på befintliga riskhanteringsmodeller för detta och presenterar författarens egen, mer övergripande modell, konstruerad utifrån de tre systemteoretiska begreppen AGIL, autopoiesis och feedback loops. Modellen illustrerar en dialog mellan systemets definitioner, behov och omvärld samt andra system. Uppsatssyftet är att belysa sociala systems förändringsförmåga och beredskap för riskhantering samt hur de genom att använda modellen kan förbättra dessa.

Det senmoderna samhällets komplexitet och höggradiga differentiering har gjort risker alltmer svåranalyserade, vilket har lett till att sociala system måste ha en förändringsförmåga för att överleva. Det normala riskanalysarbetet i sociala system (exempelvis företag och organisationer) görs på den nivå eller i de interna sektorer där riskerna slår igenom. Uppsatsen ger exempel på befintliga riskhanteringsmodeller för detta och presenterar författarens egen, mer övergripande modell, konstruerad utifrån de tre systemteoretiska begreppen AGIL, autopoiesis och feedback loops. Modellen illustrerar en dialog mellan systemets definitioner, behov och omvärld samt andra system. Uppsatssyftet är att belysa sociala systems förändringsförmåga och beredskap för riskhantering samt hur de genom att använda modellen kan förbättra dessa.

Den här rapporten redovisar produktionsprocessen för en re-design av en webbsida. Kommunikations-byrån Åkesson & Currys webbsida har funnits i över fem år. I dagsläget tycker inte företaget att webbsidan representerar vilka de är, därför var ett led i produktionsprocessen att undersöka hur de ser på sin identitet. Målet var att med en ny vision av Åkesson & Currys identitet producera ett designförslag över en webbsida som presenterar dem på ett representativt sätt. Re-designen ska möjliggöra att användaren blir intresserad av byrån och gärna initierar till en ny kontakt med Åkesson & Curry efter ett besök på webbsidan.

Det senmoderna samhällets komplexitet har gjort organisationers riskhantering till en viktig men svårstrukturerad aktivitet. I en förstudie (Sparf, 2004) har en riskhanteringsmetod utifrån sociologisk systemteori utarbetats (STRIM). I föreliggande uppsats är syftet dels att ge en bild av och exempel på hur riskhantering kan gå till i teori och praktik och dels att testa den empiriska giltigheten hos STRIM. De bakomliggande systemteorierna rekapituleras och därtill har teorier om riskhantering lagts. Den empiriska undersökningen har utgjorts främst av två intervjuomgångar med fem informanter i varje.

Denna uppsats behandlar hur agila metoder kan användas som ett verktyg för att överföra kunskap mellan enheter och individer i en organisation. Relevansen i detta ämne har sin grund i att kunskapsöverföring idag är en central faktor för organisationer att skapa konkurrensfördelar. Uppsatsen behandlar även hur organisationer genom användning av agila metoder kan överkomma traditionella utmaningar vid kunskapsöverföring. För att få en förståelse för kunskapsöverföringsprocessen och hur de agila metoderna fungerar i praktiken samt hur dessa två kan sammankopplas, genomfördes en kvalitativ studie hos den agila organisationen Spotify. Studien visade att agila metoder kan användas som ett verktyg för överföring av kunskap genom främst tre faktorer, de självstyrande enheterna, dess tvärfunktionalitet samt hur agila metoder påverkar organisationskulturen.

Det senmoderna samhällets komplexitet har gjort organisationers riskhantering till en viktig men svårstrukturerad aktivitet. I en förstudie (Sparf, 2004) har en riskhanteringsmetod utifrån sociologisk systemteori utarbetats (STRIM). I föreliggande uppsats är syftet dels att ge en bild av och exempel på hur riskhantering kan gå till i teori och praktik och dels att testa den empiriska giltigheten hos STRIM. De bakomliggande systemteorierna rekapituleras och därtill har teorier om riskhantering lagts. Den empiriska undersökningen har utgjorts främst av två intervjuomgångar med fem informanter i varje.

Failed system development projects are a common sight within the IT-industry. During the last ten years we have seen several more or less disastrous high profile projects being reported in the news. One aspect that might hold some of the responsibility for these failures is the fact that more organisations are knowledge intensive which makes their work processes difficult to capture in computer systems. How requirements engineering is handled becomes even more important in these cases, where processes are unpredictable and rely on individual judgement and knowledge. In this study we have examined the challenges of developing systems for knowledge intensive businesses through a method of qualitative case study of a university laboratory.

Konceptuella modeller är vanligt förekommande i plandriven utveckling men åsikterna om vad konceptuell modellering är och bör användas till är vitt skilda. Agil systemutveckling har växt fram som en motreaktion på den plandrivna systemutvecklingen och forskning har visat att många traditionella verktyg som förknippas med plandriven utveckling förkastas i detta relativt nya sätt att arbeta. Syftet med denna studie är att belysa hur yrkesverksamma inom agila projekt ser på konceptuell modellering i relation till det agila manifestet. Detta har åstadkommits genom intervjuer med flera utövare av agila projektmetoder. Studien visar att det agila manifestet har låg grad av förankring hos utövarna av agila metoder och att endast vissa av principerna efterlevs.