Syftet med uppsatsen är att undersöka och få kunskap om elevers upplevelse av sin situation på en skola som bedriver ART- programmet och arbetar för integrering av ART i övrig undervisning och verksamhet.(ART - Aggression Replacement Training) Vi har även forskat i hur lärarna på den specifika skolan upplever situationen för eleverna i såväl skolgång som socialt samt hur lärarna arbetar med ART. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod där intervjuer med sammanlagt sju informanter ligger som grund för vårt forskningsresultat. Till vår kvalitativa undersökning kopplar vi bland annat teorin om fenomenologi, vilken utgår från en strävan att åsidosätta vår tidigare empiri och genom det få möjlighet att gripa tag i den subjektiva erfarenheten hos informanten. Vi vill också lyfta fram begreppet kontextualism, det vill säga att vi har en vilja att undersöka individer i det sammanhang de befinner sig i. Resultatet av intervjuerna med informanterna visar att lärarna anser att de ser en stor förändring hos elever som placeras på den specifika skola vi undersökt samt vilka genomgått eller genomgår ART: s program. De menar att efter genomgånget program visar eleverna prov på mognad och utveckling vilket resulterar i en positiv förändring i både skolarbetet samt i den sociala situationen. De ser en fördel med att ha ART integrerad i övrig verksamhet förutom de lektioner som är avsedda för programmet. Eleverna upplevde även de en förändring i sin livssituation sedan de börjat på den specifika skolan och deltagit i ART-programmet.

AAS (Anabola Androgena Steroider) vållar stora problem i samhället. Det har visat sig att det är många personer utan någon direkt anknytning till idrotten som missbrukar AAS samtidigt som det finns en stark koppling till styrketräning. Missbruket kan leda till personlighetsförändringar såsom ökad Aggressivitet och man kan se samband mellan AAS och besinningslösa våldsbrott. 1999 kriminaliserades det egna bruket av dopningsmedel men det är få som känner till detta såväl inom polisen, idrotten och samhället i övrigt. Polisen har genom kriminaliseringen fått ökade möjligheter att arbeta mot dopning men det är fortfarande få personer som blir lagförda för brott mot dopningslagen.

Katten är idag ett vanligt sällskapsdjur, både i Sverige och i andra delar av världen. År 2012 fanns det 1159000 katter i Sverige, placerade i 745 000 hushåll. Av dessa var 56,8 % huvudsakligen innekatter och 43,2 % var huvudsakligen utekatter. Vi vet sedan tidigare att kattägare i högre utsträckning än andra djurägare lämnar sina oönskade djur till svenska katthem, som idag är överfulla. I denna studie visade det sig att rumsrenhetsproblem var den vanligaste typen av problembeteende enligt kattägarna själva (25,2 %). Detta problem är enligt tidigare studier den vanligaste orsaken av beteendeproblem som leder till bortlämnade av katter till katthem.

Insatser för att erbjuda föräldrastöd har stor betydelse för att förebygga och hantera problem med utagerande beteende hos barn. Syftet med studien var att utvärdera individuell föräldrafokuserad behandling enligt Marte Meo-metoden vid utagerande, trots och Aggressivitet hos barn. Det finns få vetenskapliga studier gjorda av denna metod. En multipel baslinjedesign användes vid en behandlingskontakt över tio veckor för sex föräldrar till barn i åldrarna 4-9 år med utagerande beteende. Mätmetoderna bestod av återkommande registreringar av barnets trots och utagerande beteende samt olika frågeformulären såsom CBCL, ECBI och BDI.

Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka vilka faktorer som påverkar aggressionsnivån hos grupphållna suggor och vilka konsekvenser aggressivt beteende kan få för produktionsresultaten. Aggressivt beteende hos suggor påverkas av många olika faktorer, t.ex. boxstorlek, boxutformning, utfodringssystem, tillgång på strömedel, djurhantering och avel. Behandling med lugnande preparat eller maskeringslukter har däremot ingen betydande effekt på förekomsten av aggressivt beteende. Sådana preparat förskjuter förekomst av aggression och resulterar ofta i en kraftig stressrespons, vilket pekar på försämrad djurvälfärd.

Demens är en allmän benämning på olika sjukdomstillstånd i hjärnan. Några symtom vid svår demens är minnesstörning, oförmåga att tala, oro och Aggressivitet. Musik är en naturlig ingrediens i livet. Studier visar att svårt dementa personer med ett oroligt och aggressivt beteende lugnar ner sig signifikant med hjälp av musik. Syftet med studien var att beskriva musikens positiva effekter i omvårdnaden för personer med svår demens.

  AbstractLitteraturstudien är en kvalitativ ansats att beskriva mänsklig ondska genom aktuella teoretiker; Philip Zimbardo och Ervin Staub. Syftet var att beskriva ondska i beteenden genom att slutligen pröva teorier om ondskefulla beteenden mot en fallstudie av Josef Fritzl. Analysens utgångspunkt är person v.s. situation där uppväxtvillkor, sociala beteenden, miljö/situation och de grundläggande basala behoven hos oss som individer är i fokus. Resultaten påvisar vikten av att ur ett inlärningspsykologiskt perspektiv beskriva ondskan i inre och yttre beteenden för att konkretisera och beskriva dess beteendekomponenter.

Studiens huvudsyfte var att se om ungdomars psykiska välbefinnande, definierad som frånvaro av psykosomatiska besvär, varierar med deltagande i fritidsaktiviteter, ålder och kön. Tidigare studier har visat på samband mellan vardagsstress och psykologiska avvikelser, uppdelat i form av externaliserat (t.ex. Aggressivitet) och internaliserat (t.ex. somatiska besvär) beteende. Ett urval på 746 elever från årskurs 7, 8 och 9 från en nationell undersökning användes för att undersöka relationen mellan psykosomatiska besvär och deltagande i fritidsaktiviteter.

Barn födda för tidigt (gestationsålder, GA < 37) löper ökad risk för kognitiva nedsättningar, emotionella problem och beteendeproblem. För att undersöka möjliga skillnader och samband beträffande kognitiv nivå och beteendeproblem jämfördes testresultat från Wechsler Intelligence Scale for Children (WISC-IV) och Child Behavior Checklist (CBCL) mellan för tidigt födda barn (PT) (n= 51, GA 22-34) och barn födda efter fullgången graviditet (FT) (n=57, GA 40 +/-2), i åldern 7-8 år. Alla barn var normalfungerande utan känd utvecklingsavvikelse och/eller hjärnskada. Resultaten visar att barn födda i GA 22-34 presterade signifikant sämre på verbalt (VFI) och perceptuellt funktionsindex (PFI) och erhöll en lägre helskaleintelligenskvot (HIK) jämfört med barn födda FT. En signifikant positiv korrelation uppvisades mellan GA och HIK men inte mellan GA och totala beteendeproblem.

Barn födda för tidigt (gestationsålder, GA < 37) löper ökad risk för kognitiva nedsättningar, emotionella problem och beteendeproblem. För att undersöka möjliga skillnader och samband beträffande kognitiv nivå och beteendeproblem jämfördes testresultat från Wechsler Intelligence Scale for Children (WISC-IV) och Child Behavior Checklist (CBCL) mellan för tidigt födda barn (PT) (n= 51, GA 22-34) och barn födda efter fullgången graviditet (FT) (n=57, GA 40 +/-2), i åldern 7-8 år. Alla barn var normalfungerande utan känd utvecklingsavvikelse och/eller hjärnskada. Resultaten visar att barn födda i GA 22-34 presterade signifikant sämre på verbalt (VFI) och perceptuellt funktionsindex (PFI) och erhöll en lägre helskaleintelligenskvot (HIK) jämfört med barn födda FT. En signifikant positiv korrelation uppvisades mellan GA och HIK men inte mellan GA och totala beteendeproblem.

Hur beter sig skärpiplärkor (Anthus petrosus) när de försvarar reviret mot en inkräktare under häckning? Eskalerar de Aggressivitet olika eller har de en gemensam strategi? Påverkas beteendet av häckningsfas? Kan använd tid säga något om motivation att försvara revir? För att besvara dessa frågor placerades en burhållen artfrände av endera kön i etablerade revir. I studien mättes ägnad tid åt olika aggressiva beteenden, vilka hade klassats och graderats beroende av styrkan i hoten. Resultatet visade att alla hanar eskalerar aggression på ett likartat sätt och ägnade i medeltal lika lång tid åt olika nivåer. Individuella skillnader förekom dock då några individer eskalerade lite snabbare men det tolkades inte som ökad motivation att försvara revir.

Tidigare studier har visat på sambandet mellan oräddhet, psykopati,Aggressivitet och antisocialt beteende. Denna studie undersöktefenotypiska och genetiska relationer mellan komponenter i the skinconductance fear conditioning task och i psykopatiskapersonlighetsdrag. Data hämtades från den longitudinella studien;Tvillingstudie om riskfaktorer för antisocialt beteende (RFAB) vidUniversity of Southern California och data från pågående tillfälle 5inkluderades i studien. Resultatet visade på betydelsen av bådegenetiska och icke-gemensamma miljö influenser förklarade varianseni obetingad respons. I överensstämmelse med tidigare forskningvisade resultaten att individer som visade på högre nivåer avmanipulativt och svekfullt beteende också uppvisade större brister irädslobetingelser..

Ungdomar står inför en rad av valmöjligheter, tyvärr dras en del av dem in mot destruktiva vägar som missbruk, Aggressivitet, kriminalitet och så vidare. Dessa beteenden är ofta symptom för bakomliggande missförhållande, vilka tenderar att utvecklas till allt allvarligare problem. För att förebygga och motverka redan existerande problem finns Socialförvaltningen instans kontaktperson för barn och ungdomar som har uppvisat särskilda beteendeproblem. Det här är en uppsats om kontaktpersonsverksamheten i Luleå Kommun som använder sig utav vuxna positiva förebilder som ungdomar kan få en relation med och får på så sätt någon utomstående att prata och umgås med. Uppsatsen ger en överblick av samhällsproblemen, därefter beskrivs ungdomarnas behov och betydelsen för sociala relationer och även riskfaktorer för att utveckla beteendeproblem.

Föreställningar kring maskulinitet och våld är i dagens samhälle nära sammankopplade och har så varit även historiskt. Denna studie har som mål att undersöka hur dessa sammankopplingar påverkar män som tränar och tävlar MMA och hur det påverkar deras maskulinitetskonstruktioner. Genom att undersöka dessa mäns inställning till våld, maskulinitet och intimitet inom MMA, syftar studien till att tydliggöra den diskurs som vuxit fram på en kampsortsklubb i Sverige. Slutsatsen av denna undersökning är att en tillsynes motsägelsefull bild kring våld och intimitet konstruerats inom denna diskurs. Inom MMA-diskursen finns utrymme för fysisk intimitet på ett sätt som sällan accepteras mellan män i samhället utanför.

Our purpose was to examine how social workers, within the child- and youth psychiatry, works with aggressive children and which theoretical perspectives they use. The questions we wanted to examine were how they worked with these children, how they motivated their work and which theoretical perspectives they used. The method that was used was a qualitative interview, where six social workers were interviewed. The result showed that their work foremost was based on conversation methods and all social workers emphasized the importance of a near cooperation with the parents since they considered that parents had the strongest influence on the children. Some social workers focused foremost on altering children's aggressive behavior while others focused on understanding the meaning of the behavior.