
Sökresultat:
137 Uppsatser om Agentteori - Sida 9 av 10
Revision vid kreditgivning : Vilken roll har den?
Det förekommer skilda resultat från tidigare studier kring revisionens inverkan på kreditgivningsbeslutet. Det är dock ett faktum att revision utgör en viktig funktion genom att det sker en oberoende kontroll av företaget. Frågan är då vilken roll revisionen och revisorn har vid kreditgivning?Studien som gjorts syftar till att förstå kreditgivares behov och därför har ett kvalitativt angreppssätt använts. Målet är att uppsatsen ska kunna fungera som underlag för olika intressenter i kreditgivningsprocessen.
Bostadsrättsmarknaden i Stockholm : - en studie av budgivningsprocessen
Den svenska fastighetsmarknaden glöder. Bostadspriserna stiger så gott som i hela Sverige. Rådande låga ränteläge och lägenhetsombildningar är några faktorer som gör att allt fler aktörer, både köpare och säljare, kommer in i spelet och agera på en spelplan.Våra valda problemformuleringar är vilka har mest att vinna på olika budgivningsformer, följs de etiska riktlinjer av mäklare. Hur ser teknikutvecklingen ut samt hur ser köpare och säljare på budgivningsprocessen. Syfte med denna studie är att kartlägga budgivningsprocess ur fyra olika perspektiv samt att analysera skillnader och likheter i deras synsätt.Budgivningsprocessen är till sin natur sådan att olika aktörer agerar på samma spelplan men ur olika perspektiv.
Intern kontroll : en granskning av företagsledningens och den externa revisorns syn på intern kontroll
Informationsteknologins och revisionens utveckling bidrog till att det under 1980- och 1990-talen växte fram ett behov av att fastställa vad intern kontroll innebär. Internal Control ? Integrated Framework, lanserat år 1992 av The Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission, är det internationellt mest erkända ramverket för utformning av intern kontroll. Syftet med ramverket var att säkerställa en förbättrad bolagsstyrning efter de företagsskandaler och förtroendekriser som skakat företagsvärlden under de senaste decennierna. Svensk kod för bolagsstyrning kom i slutet av år 2004 och hade som syfte att ytterligare förbättra styrningen för svenska företag.
Transnationell kooperation : en studie av DLA Agro
Farmers Cooperative has in recent years developed from national markets to cross-border, international, collaborations. One example is the merger between the Swedish dairy company Arla and Danish MD Foods, where the companies collectively are sought to reduce transaction costs and thus improve efficiency. The Swedish market for commodities (fertilizers and pesticides) in agriculture has for many years been dominated by a few large players, with little opportunity for grain associations and local grain companies to offer their customers a varied range of commodities with a competitive pricing.To change this state, a majority of Swedish and Danish grain associations and local grain companies have established a trans-national cooperation. Through the establishment of the organization DLA Agro, they offer their customers a good variety of products with competitive prices. This study investigates thus according to the theory of cooperative models to what extent and how the DLA Agro helps to create benefits for the Swedish member companies.
Lantmännens nya medlemsorganisation : utvärdering ur ett medlemsperspektiv
Lantbruks- och livsmedelsbranschen är branscher där marknaden ständigt förändras, vilket kräver flexibilitet och effektivitet hos berörda företag. Lantmännen är en kooperativ förening, som försöker möta dessa marknadsförhållanden genom att bli lönsammare, effektivare och större. Då en kooperativ förening ägs av dess medlemmar, som har en röst vardera, kan en växande organisation medföra svårigheter för medlemmarna att sätta sig in i verksamheten och påverka organisationen. Stora komplexa organisationer kan medföra att kontakten mellan medlemmar och ledning försämras samt att medlemmarna tappar förtroendet för ledningen.
Lantmännen har upplevt att detta problem har drabbat även dem, då ett missnöje bland medlemmarna uppstått samt få väljer att medverka vid diverse medlemsaktiviteter.
En utvärdering av SEB:s incitamentsprogram för ledande befattningshavare
Bakgrund: Rörliga ersättningar och så kallade bonusar har varit väldigt debatterat i Sverige sedan finanskrisen 2008 och åsikten huruvida de de är av positivt karaktär eller inte är delad. Bonus har blivit vanligare och vanligare i Sverige under den senaste tiden samtidigt som företagsledarens lön växt i snabbare takt än den genomsnittlige inkomsttagaren. Den finns en hel del forskning gjord inom området men många visar olika resultat och kommer fram till skilda slutsatser. Problemet är att det är svårt att jämföra bonusar mellan varandra. Dessutom finns det ett metodproblem eftersom det finns många andra faktorer förutom bonussystemet som spelar in på företagets framgång som kan vara svåra att bortse ifrån i en studie.Problem: Frågan om ett incitamentsprogram fyller sin funktion finns att hitta i litteraturen i corporate governance och därför är forskningsfrågan: Hur relaterar SEB:s incitamentsprogram för ledande befattningshavare till litteraturen i corporate governance?Syfte: Syftet med studien är att i en jämförelse med litteraturen och utformningen av SEB:s incitamentsprogram analysera skillnader och undersöka vad de kan betyda ur ett effektivitetsperspektiv.
Risker i årsredovisningar och halvårsrapporter - En jämförelse mellan 90 företag noterade på NASDAQ OMX Stockholm
Risk kan beskrivas som ?sannolikheten att drabbas av skada eller förlust? eller som ?sannolikheten att en händelse ska inträffa?. Begreppet risk saknar emellertid en allmänt accepterad definition. Företagen nämner vilka risker de har i sina årsredovisningar och halvårsrapporter. Problemet är att det finns stora skillnader mellan vilken inställning företagen har till hur utförligt de ska rapportera om sina risker.
Venture Capital investeringar i Cleantech-bolag i Sverige : Klassificering och kategorisering av svenska Cleantech- bolag
SammanfattningUnder 2000-talet har hotet mot miljön och klimatet nått oss med stormsteg och en omställning till ett hållbart samhälle är ett krav och omställningen förväntas bli lång. I ljuset av miljöhotet utvecklas nya investeringssektorer med fokus på att stilla den ökande efterfrågan på produkter och tjänster som minskar miljöpåverkan, en av de mest populära investeringssektorerna med fokus på miljön är Cleantech. Cleantech är en ny investeringskategori som kom till Sverige runt år 2005.Begreppet och investeringskategorin, Cleantech härstammar från USA och organisationen Cleantech Group LLC. Cleantech Group delar upp Cleantech i elva olika segment på följande sätt; (1) Energiproduktion, (2) Energiförvaring, (3) Energiinfrastruktur, (4) Energieffektivitet, (5) Transport, (6) Vatten & Avfallsvatten, (7) Luft & Miljö, (8) Material, (9) Tillverkning/Industriell, (10) Jordbruk, (11) Återvinning & Avfallshantering. För att Cleantech-bolag skall utvecklas så används ofta riskkapital från VC-bolag.
Förtroendemannaorganisationer : en jämförelse mellan Swedish Meats och Danish Crown
Studiens syfte är att utreda hur de egenskaper, som kännetecknar Swedish Meats
förtroendemannaorganisation, påverkar företagets framgång i termer av volym- och
medlemsutveckling. Denna utvärdering görs genom en jämförelse med Danish Crowns
förtroendemannaorganisation. Danish Crown har rönt stora framgångar och är världens största
köttexportör medan Swedish Meats har haft svårt att visa positiva resultat.
Studien bygger på två teorier, nämligen situationssynsättet och Agentteori. Med dessa teorier
som grund formuleras ett antal hypoteser, från vilka frågor härleds till den intervjuguide som
används vid intervjuerna.
Det empiriska materialet samlas in genom kvalitativa, personliga intervjuer med åtta
förtroendevalda i Swedish Meats och fem i Danish Crown. I Swedish Meats intervjuas
ordförande i styrelsen, två styrelseledamöter, ordförande i förvaltningsrådet samt fyra
regionrådsordföranden.
Medlemmen som ägare : Effekterna av insatsemissioner i Svenska Lantmännen
Definitionen av ett kooperativt företag är att företaget ägs, nyttjas och kontrolleras av samma människor. Det betyder att medlemmarna i ett kooperativ har flera olika roller att utöva, såväl den som leverantör eller köpare av ett kooperativs produkter, som ägare av kooperativet och som förmånstagare av kooperativets nytta. I de lantbrukskooperativa företagen i Sverige står medlemmarnas insatskapital ofta för en liten del av företagets totala egenkapital. Enligt Agentteori kan man förvänta sig att medlemmarna i ett kooperativ inte kommer att utöva sin kontroll på ledningen om den summa som står på spel är liten. Denna risk finns alltså om insatskapitalet är litet.
Större skogsägares val och förutsättningar : självverksamhet, skogskonsult eller skogsägarförening?
Det finns förmodligen lika många åsikter om hur skog skall skötas som det finns skogsägare i Sverige. Skogsadministration, som omfattar planering, inspektion, entreprenadkontraktering och virkesförsäljning, kan av skogsägaren skötas på en rad olika sätt. Skogsägaren ställs här inför tre huvudalternativ; han kan sköta administrationen helt i egen regi, anlita en skogskonsult eller gå med i en skogsägarförening. Det är dessa tre som studien fokuserar på. Syftet med denna studie är att med användande av agent- och transaktionskostnadsteori identifiera hur skogsägarnas personliga förutsättningar påverkar deras val av skogskötselalternativ ? självverksamhet, en skogsägareförening och en skogskonsult.
Datainsamling har gjorts genom intervjuer med ägarna till sex fallgårdar.
Maskinsamarbete mellan mjölk- och nötköttsproducenter : ett lönsamt alternativ?
På senaste tiden har flera mjölkproducenter valt att lägga ner sin verksamhet, till följd av dålig lönsamhet (www, Svensk Mjölk, 2009a). Minskad efterfrågan och en stark Euro har lett till sänkta avräkningspriser, samtidigt som kostnaderna i mjölkproduktionen är trögrörliga (www,Svensk Mjölk, 2009b).En ökad avkastning per ko har lett till en minskad mängd mjölkkor (www, LRF, 2009b). Denna utveckling i kombination med ökad efterfrågan på kött har lett till ett större behov av dikor. Den ökade efterfrågan täcks idag av importerat kött (Kumm, 2005). För att återta marknadsandelar från utländskt köttet krävs bättre lönsamhet i produktionen.
Frivillig revision : Vilka faktorer påverkar företagen till att frivilligt behålla revisionen?
SammanfattningDen finansiella marknaden har under de senaste decennierna till stor del präglats av både stark ekonomisk tillväxt och stora kriser, detta har lett till att risken relaterad till sparande och investeringar har blivit allt viktigare att kontrollera och undersöka. Samtidigt visar statistik från SCB att de svenska hushållen investerar allt mindre i aktier vilket kan skapa problem, både för den finansiella branschen i sig och det framtida välståndet. Dagens pensionssystem riskerar att inte klara framtidens ökande utbetalningsnivåer som krävs för att underhålla en allt större, äldre befolkning, som även lever allt längre. Detta är ett problem som gäller för hela EU och därför blir det allt viktigare med ett privat sparande, och därigenom att investera rätt.För att hjälpa privatpersoner att investera rätt, genom att utnyttja sin nivå av risktolerans, samtidigt som man gör det lättare för kreditgivare och rådgivare att kunna erbjuda korrekta produkter och investeringsstrategier, syftar denna studie huvudsakligen till att undersöka om det finns samband mellan olika demografiska och socioekonomiska variabler och nivåer av risktolerans. Med hjälp av tidigare studier valdes följande variabler att undersökas: kön, ålder, utbildningsnivå, relationsstatus, sysselsättning och inkomstnivå.
Nya Svenska Lantmännen och dess MO-organisation : agent- och transaktionskostnader till följd av resultatansvaret
Den första januari 2001 fusionerade åtta av Sveriges lantmännenföreningar samt SLR till en rikstäckande förening, SvL. Denna delas in i marknadsområden, MO:n, vilka drivs med resultatansvar inför koncernstyrelsen. Genom MO:na bibehålls lokal kontakt med jordbruksproduktionen i landet.
Uppsatsen granskar förhållandet mellan SvL och MO:na. MO:na ska genom givna ansvarsområden och med resultatansvar optimera resultatet i det egna området.
Extern rådgivares påverkan i kreditprocessen för småföretag
SammanfattningVi har undersökt hur kreditprocessen påverkas ur kredithandläggarens perspektiv, av att det kreditsökande småföretaget använder sig av en extern rådgivare eftersom tidigare forskning tyder på att det blivit svårare för dessa företag ett erhålla finansiering från banker. Ändringen i förmånsrättslagen 2004 är en bidragande faktor till småföretagens prekära situation eftersom det försämrade bankens utdelning vid en eventuell företagskonkurs. När en småföretagares kunskaper inte räcker till, kan en extern rådgivare konsulteras för vägledning i kreditprocessen. Vårt syfte med uppsatsen var att beskriva kredithandläggarnas uppfattning om den externa rådgivarens olika funktioner i kreditprocessen samt att analysera hur kreditprocessen påverkas av att en extern rådgivare agerar i småföretagets intresse. Vi har genom en kvalitativ undersökning och studerat fyra kredithandläggare i fyra olika banker med erfarenhet av vårt ställda problem och fångat deras respektive betraktelser.