Inledningen beskriver bakgrunden till de val kring gÀsthamnsverksamheten pÄ Marstrand som KungÀlvs kommun idag stÄr inför. Problemet delas dÀrefter upp i sina separata bestÄndsdelar och en överblick över Marstrand, privat respektive kommunal drift samt bÄtturismen och dess utveckling ges lÀsare. I Metodavsnittet behandlas den kvalitativa fallstudieformen som valts för att undersöka KungÀlvs kommuns möjligheter att utveckla Marstrands gÀsthamn genom att öka kunskapen kring driftsformer av gÀsthamnar i Skandinavien. Urvalet av gÀsthamnar preciseras och motiveras samt hur uppsatsförfattarna sökt uppnÄ god validitet och reliabilitet pÄ uppsatsen. Den Teoretiska referensramen redogör för huvuddragen i AktieÀgarperspektivet, Intressent?perspektivet samt Agent?Principalteorin som tillsammans ligger till grund för uppsatsens analys och slutsats. Empirin presenterar resultatet frÄn den kartlÀggning som gjorts av urvalets respektive hamnar. En inblick i bland annat drifts? och ÀgarförhÄllanden, syftet med gÀsthamnsverksamheten, differentiering samt olika sÀrdrag ges. I Analys och Slutsatskapitlen görs inledande en driftsövergripande analys som lyfter fram likheter och olikheter hamnarna.

Vad styr valet av revisionsbyrÄ? RevisionsbyrÄers kunder kan ha svÄrt att uppfatta konkreta skillnader mellan byrÄernas revision, dÄ dess utformning Àr standardiserad. Revisionens homogena utformning, kravet pÄ oberoende i relation med företaget som ska revideras, vissa normer vid prissÀttningen av revision och kravet pÄ saklighet i marknadskommunikationen medför begrÀnsningar för revisionsbyrÄerna nÀr det gÀller differentiering av revisionstjÀnsten. Vi ville komma fram till vad i revisionsbyrÄernas marknadsföring som köpande bolag attraheras av samt vad som utmÀrker bolag som reagerar pÄ en viss konkurrensfördel. Kundens köpbeteende kan förklaras utifrÄn dess preferenser och bakgrund.

Sarbanes-Oxley Act of 2002 kom som en direkt följd av en serie företagsskandaler sÄsom Enron och Worldcom i USA och Àr en mycket stor hÀndelse inom redovisningsvÀrlden. Felaktigheter och bedrÀgerier i bolagens finansiella rapporter anses vara ett stort hot mot kapitalmarknaden och dÀrmed hela marknadsekonomin. Börsnoterade bolag i USA tvings nu följa en ny lagstiftning som stÀller mycket hÄrdare krav avseende uppriktighet och dokumentation i den finansiella rapporteringen. MÄnga amerikanska företag Àger dotterbolag utomlands och det finns mÄnga utlÀndska företag som Àr börsnoterade i USA. PÄ sÄ vis blir SOX:s effekter grÀnsöverskridande.

Landscape urbanism has for the last decade been a topic for debate among practitioners and theorists involved in forming the contemporary city. The advocates for landscape urbanism mean that traditional dichotomies like city and country are invalid to illustrate the contemporary urban realm. Rather, a new urban morphology has evolved, which calls for new methods and models when approaching the city. Landscape urbanism suggests a revaluation of landscape in order to develop these approaches. This paper sets out to map how this is addressed within landscape urbanism.

Med syfte att undersöka knullnormativitetens diskurs, d.v.s. de sociala, sprÄkliga konstruktioner som gör det vaginala heterosamlaget till norm, har jag diskursanalytiskt studerat frÄgor och svar kring sexuella praktiker och problem i RFSU:s frÄgelÄda. Genom att undersöka hur heterosamlaget och annan praktik benÀmns och beskrivs i materialet har jag visat hur dess status reproduceras och ibland ifrÄgasÀtts. FörestÀllningarna om manlig och kvinnlig sexualitet pÄverkar i stor mÄn Àven hur samlaget och samlagsrelaterade problem beskrivs, och ibland Àven vad som uppfattas som problem. Jag har ocksÄ visat exempel pÄ motdiskurser som Àr tecken pÄ tendens till diskursiv förÀndring.

Introduktionen av den svenska bolagsstyrningskoden leder till möjligheten att revisorerna pÄverkas pÄ olika sÀtt. SjÀlva revisionsarbetet förefaller inte vara utsatt för större förÀndringar, dÄ granskningen av bolagens dokumentation kring bolagsstyrningskoden inte mÀrkbart skiljer sig frÄn den granskning som utförs vid förvaltningsrevisionen. IstÀllet bör frÄgorna kring revisorernas ansvarighet, oberoende och professionalitet studeras nÀrmare. Dessa faktorer Àr betydelsefulla för den tillförlitlighet som intressenter har för den information som bolagen publicerar och införandet av bolagsstyrningskoden skall inte kunna pÄverka dessa faktorer negativt. Ansvarigheten ser vi som det begrepp som primÀrt skall genomsyra revisorns samt styrelsens och bolagsledningens arbete, för att sÀkerstÀlla att den information som bolagen publicerar Àr korrekt och tillförlitlig.