Denna uppsats fokuserar på den etableringsprocess som har skett i Jönköpings kommun vid införandet av familjecentraler. Syftet med studien är att undersöka hur införandet av familjecentraler kan förstås och genom det skapa fördjupad kunskap om etableringsprocesser i socialt arbete. Studien har genomförts i form av en fallstudie. Empiri har samlats in genom intervjuer och genom offentliga allmänna handlingar. Materialet har analyserats genom ett adhoc-förfarande inspirerat av fallstudieanalys.

In this pilot study, we have investigated what the two biggest newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter, and the two largest union affiliated journals Lärartidningen/Lärarnastidning and Skolvärlden has written about teachers in their professional roles, and investigated if and whether their reporting has changed over time. In the study, we have also examined what the newspapers and the union affiliated journals emphasize as status enhancing and status lowering factors for the Swedish teaching staff. We have furthermore analyzed our material through Leif Mathiassons theoretical framework in the anthology Uppdrag Lärare ?En antologi om status, yrkesskicklighet och framtidsdrömmar, in which he describes the creation of the image of the school as a medial and political construction. To reinforce Mathiassons theoretical framework we have also presented and used the Agenda theory, the gestalt theory and the priming theory in our concluding discussion.

The gap between practise and theory is often described in negative words in teachers? professional lives. Learning study is a model for teachers´ professional development where a theoretical framework is used to enhance practice. The theoretical framework used by teachers in learning study is variation theory. In this study the research object is variation theory and the aim is to present how variation theory becomes a guiding principle to understand teaching and learning processes.

Denna uppsats utreder hur Sydsvenskan, Svenska Dagbladet och Aftonbladet mellan den 1 januari 2007 och den 31 december 2007 i sammanlagt 152 artiklar framställde problematiken kring fildelning. Utredningen görs genom att lyfta fram de motsättningar som finns i medierapporteringen av fildelning.En kvantitativ innehållsanalys utgör grunden för den kvalitativa studien. I den kvalitativa analysen använder vi oss i huvudsak av teorier som berör mediepåverkan och etik. Till exempel använder vi oss av Maxwell McCombs teori om mediernas dagordningsfunktion och Göran Collstes beskrivningar av konsekvensetiska teorier. Resultaten pekar på att det existerar en osäkerhet i de studerade tidningarna kring hur man ska förhålla sig i fildelningsdebatten.

This master thesis concerns whether Swedish non-financial listed firms act in accordance with the optimal capital structure theory and/or pecking order theory. The examined period is 1998-2004 and we discover that Swedish companies neither follow optimal capital structure theory nor pecking order theory. From our results we conclude that there exists no single point of the capital structure which is optimal. Rather it seems as if the optimal point lies in-between an interval from 0 to the industry average, where firms tend to be indifferent to their debt-ratios. Our results show that Swedish companies prefer internal financing followed by equity and as last choice debt issuance..

This text concerns itself with war, the just war theory, and the application of that doctrine on the ?war on terrorism?. I present different views on the theory's place in the discourse, its relevance for unconventional wars followed by the analyses of above mentioned empirical situation.Particular interest is given the criteria concerning proportionality, both ad bellum and in bello, due to in part its difficult nature, and the attention it has received from others. This paper asks the question: Is the just war theory adequate for analysis of modern war?There are few alternatives.

Miljödebatten har de senaste 30 åren intensifierats. Det är viktigt att samhällets alla aktörer bidrar i miljöarbetet och då framförallt kommuner som på lokal nivå sätter upp mål för hur miljön kan förbättras. Mål som offentliggörs genom en miljöpolicy som även innefattar ett pedagogiskt spridningssyfte. Arbetet med miljöpolicyn i Lunds Kommun härstammar från Agenda 21 och dess tankar om ekologiskt hållbar utveckling, tankar som genom ett omfattande förankringsarbete ska genomsyra samhällets alla skikt och i grunden förändra människors miljömässiga tänkande och beteende. Miljömålen är formulerade i det lokala handlingsprogrammet LundaEko som för perioden 2006-2012 även lägger upp strategier och kommunal ansvarsfördelning.Uppsatsen reder därmed ut hur miljöpolicyprocessens fundamentala komponenter - hur den karaktäriseras, skapas, sprids och uppfattas - fungerar och synkroniserar i en svensk framgångsrik miljökommun, Lund.Nyckelord: Miljöpolicy, Hållbar utveckling, Agenda 21, LundaEko, Instrumentell organisationsteori, Lunds Kommun.

The aim of this paper is to describe the position of the Swedish welfare state within the shaping of a Swedish national identity. This is done through the study of Mångkulturåret 2006, and its rhetorical context. The point of departure is that history is formed continuously in current speech and a text analytical method has been used. Mångkulturåret was issued by the Department of Culture as an extended perspective of Cultural politics. The rhetoric used in the official document Agenda för Mångkultur is analyzed through a comparison with earlier official documents on the field of multiculturalism and integration.

Denna uppsats undersöker hur svenska musikjournalisters roll gentemot sina läsare påverkats av internets utbredning och den ökande fildelningen i samband med den digitala och tekniska utvecklingen. Genom fem kvalitativa intervjuer med musikjournalister från de fyra största tidningarna i Sverige: Dagens nyheter, Svenska dagbladet, Aftonbladet och Expressen, under-söks hur musikjournalisterna själva uppfattar denna utveckling. Med utgångspunkt i teorin om agenda-setting har resultatet sedan analyserats och diskuterats. Slutsatsen är att musikjourna-listernas makt gentemot sina läsare har minskat det senaste decenniet. Läsarna ser inte längre musiksidorna i dagspressen som lika viktiga för deras musikkonsumtion.

Med FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 fick handlingsprogrammet Agenda 21 och begreppet hållbar utveckling en enorm internationell uppmärksamhet. Samtidigt bröt Agenda 21 dokumentet mycket med tidigare insatser på miljö- och utvecklingsområdet i det att medborgarnas direkta deltagande i beslutsfattandet uppmuntrades. Tio år efter Rio hade 70 procent av landets kommuner antagit en lokal Agenda 21 i kommunfullmäktige och en folkrörelse hade startat där politiker, tjänstemän och eldsjälar involverade allmänheten i studiecirklar, direkta dialoger och övergripande kommunalt planeringsarbete. På detta sätt gjordes underifrånidealet till en demokratifråga där tjänstemän och politiker överlämnade delar av förvaltningsorganisationens maktutrymme till allmänheten. Under senare år finns dock en tendens som pekar på att arbetet med hållbar utveckling blir alltmer toppstyrt och att underifrånperspektivet gått förlorat.

?Yrkeskvalitet Mellan Raderna? syftar till att kartlägga hur den svenska lärarkåren porträtteras i två stora dagstidningar, Sydsvenskan och DN. Analysen utförs i två steg genom en lättare innehållsanalys och en huvudanalys bestående av kritisk diskursanalys på makro- och mikrostrukturell nivå. Omgärdar gör också en komparativ ansats. De metodologiska vägvalen har sin grund i tre teorier; andra nivåns agenda-setting, sociologisk karaktärsteori och ideologikritik/kritisk diskursanalys. Jag drar slutsatsen att det finns en radikal skillnad i de båda dagstidningarnas porträttering av den svenska läraren.

Purpose/Aim: The aim of this study is to (1) analyze the amount of exposure disability sports get in Swedens biggest newspaper (Aftonbladet), (2) look at how Aftonbladet portraits disability sports and it?s athletes, and finally (3)  to see if there has occurred any change over time (during the last eight years). Material/Method: The first method used is a quantitative analysis to measure exposure.The second method is a quantitative content analysis which is used to analyze how disability sports are portrait.The third method is rhetorical and is also used to analyze how disability sports are portrayed. Main results: The study has shown that disability sports get very little exposure in Aftonbladet. The articles in the newspaper that cover disability sports are portrayed from a personal point of view without much focus on the athletes achievements regarding his or her sport.

Hållbar utveckling har, allt sedan Brundtlandrapporten 1987 och Rio 1992, utgjort den fundamentala idén för långsiktiga miljö- och utvecklingspolitiska strävanden och kommit att dominera miljöpolitiken/policyn i många länder. Med utgångspunkt i Hajers teori om diskursiva strategier för ekologisk modernisering, studeras i denna uppsats (1) hur hållbar utveckling påverkat svensk miljöpolitisk diskurs samt (2) hur den diskursiva dynamiken kring skiftet i svensk miljöpolitik - från kretsloppstänkande och Agenda 21 till ekologisk modernisering - efter socialdemokratins nya vision om 'det gröna folkhemmet', bör förstås.I en fallstudie i Malmö studeras närmare hur förändringen av den miljöpolitiska diskursen återspeglas i en lokal kontext samt huruvida det är nationell styrning, lokal logik eller ömsesidiga samspel inom ramen för de diskursiva förändringarna som gör att den lokala praktiken 'blir vad den blir'..

Adam Smith?s economic theory is often subject to criticism, in which it is claimed to be inherently inconsistent. Recently, criticism from well-known scholars has arisen claiming Smith should be characterized a labor value theorist anticipating Karl Marx. This study seeks to analyze whether such criticism is legitimate. Firstly, the economic theory of Smith is discussed in terms of consistency, and secondly, a number of typical and main points of the critique, from the most influential of his contemporary critics, are lifted up and analyzed.

This bachelor thesis airns to examine change in Common Foreign and Security Policy towardsa Normative Power Europe irnplernented in the Treaty of Lis bon. The survey is conductedwith Ian Manners Norrnative Power Europe theory as the basis. U sing norms identified byManners in his article "Normative Power Europe: A Contradietian in Terms?" (2002) as thetools when analysing CFSP-staternents both from before and after ratification of the Treaty of Lisbon. The norms used in the analysis are Peace, Dernocracy and Human Rights.