This research intends to study the media's representation of unaccompanied refugee children on the basis that the media has a power in the construction of society. The focus is on whether children's vulnerability and needs are presented in the media and whether the children?s voices are heard. It is also of interest to study the agents that speak in the media concerning unaccompanied refugee children. The study is based on a theory that social reality is a construction of interaction between individuals and groups. Furthermore the study also incorporate the idea that the media, through its control of language, has power to create discourses which may affect the way different groups in society are looked upon.

Detta är en studie om hur norska och svenska dagstidningar hanterade problem med källkritik, nyhetsvärdering och krisjournalistik i samband med gisslandramat på gasanläggningen In Amenas i Algeriet i januari 2013. Syftet med undersökningen är att se hur journalisterna arbetade i en situation där det fanns extremt lite information att tillgå, samtidigt som allmänheten krävde ständiga uppdateringar. Tidningarna som ingår i undersökningen är Verdens Gang, Aftenposten, Dagens Nyheter, Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Expressen. Vi har valt att genomföra undersökningen i två steg. Första steget var att göra en kvantitativ innehållsanalys för att ta reda på vilka källor journalisterna har använt sig av.  Till det har vi använt 93 artiklar författade under tidsperioden 16-30 januari 2013.

The use of computer and video games has increased immensely over the past few decades and today a majority of the Swedish population enjoys them on a daily basis. With such a large number of frequent users, the media reporting on the subject of games becomes interesting and important. How are games represented in the media, and has there been any change in the way they are portrayed as their popularity has grown? ­The aim of this study is to determine if and how the portrayal of computer and video games in Swedish newspapers has changed during the period 1995?2012. The study was conducted with the use of quantitative content analysis and the empirical data was collected from the two most widespread newspapers in Sweden ? DN and Aftonbladet.

The Swedish right-wing party the Sweden Democrats gathered much attention during the Swedish general election of 2010. The party?s immigration policy clashed with other major Swedish parties perceptions and the Sweden Democrats got major coverage in Swedish media even before the election had taken place. Despite controvercies surrounding the party, they eventually succeeded in getting into the parliament.This study explores how the coverage of the Sweden Democrats in five large Swedish newspapers has changed between 2009 and 2013. This was done by studying two periods, each period taking place a year before the next general election.

Denna uppsats belyser hur frekvent de svenska kvällstidningarna Aftonbladet Sportbladet ochSport-Expressen rapporterar kring damfotboll, men även hur gestaltningen i rapporteringenförändrats. För att kunna se denna förändring har åren 2009 och 2013 undersökts för attjämföra dessa två år med varandra. Dessa årtal valdes för att de var mästerskapsår därEuropamästerskapet för damer spelades i Finland respektive Sverige.Den kvantitativa delen i studien genomfördes för att besvara frågan om frekvensen och ivilken gestaltning rapporteringen kring damfotbollen sker. Studien genomfördes genom attundersöka tidningarna från den 1 januari till den 31 oktober under både 2009 och 2013. Denkvalitativa delen i studien skedde genom en samtalsintervju med Sport-Expressens sportchefAnders Nettelbladt, för att få svar på hur hans redaktion tänker kring damfotboll.Undersökningens resultat visar en ökning av bevakningen av damfotboll.

I vår studie har vi undersökt hur journalister gestaltar tre amerikanska skolskjutningar i svensk och amerikansk press. Skolskjutningarna ägde rum på Columbine High School, Virginia Tech och Sandy Hook Elementary School.Vi har analyserat sammanlagt 91 texter publicerade i Aftonbladet, Dagens Nyheter och New York Times. Teorierna vi har valt till vår studie är gestaltningsteori, media events och moralpanik. Kvantitativt har vi undersökt hur journalisterna valt att gestalta gärningsmännen och vilka som fått komma till tals i artiklarna. Kvalitativt har vi närstuderat 12 texter med fokus på skillnaderna mellan de svenska och amerikanska journalisternas gestaltning.Slutsatserna vi kan dra från vår studie är att rapporteringen skiljer sig åt mellan svenska Dagens Nyheter och amerikanska New York Times.

Den här uppsatsen belyser hur Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet omskriver fotbollsrelaterat våld i Sverige. I uppsatsen koncentrerar jag mig på kravallerna i matchen mellan Hammarby och Djurgården, som spelades på Söderstadion, den 28 augusti 2006. Syftet med den valda avgränsningen är att utföra en mer fördjupad studie om pressens bemötande av fotbollsrelaterat våld. Den här matchen symboliserar på ett effektfullt sätt de våldsamheter som med jämna mellanrum förekommer i samband med möten mellan rivaliserade lag. Efterspelet till den här matchen har dessutom varit mer omskrivet än någon annan match på svensk mark.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mediebilden av psykiskt sjuka och psykisk sjukdom presenterades mellan den 28 september och 10 oktober 2003 i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Vilka som får komma till tals i artiklarna och insändarna undersöks. Vidare undersöks om det finns någon skillnad i hur morgon- och kvällspress rapporterar om psykisk sjukdom och psykiskt sjuka och om det finns någon skillnad mellan insändare och andra artiklar och hur skillnaden i så fall ser ut. Slutligen studeras om psykiskt sjuka får komma till tals i högre grad efter Riksförbundet för social och mental hälsas seminarium den tredje oktober 2003.Teorin om nyhetsvärdering, gestaltningsteorin och mytteorin har använts för att förstå och tolka resultatet. Resultatet av undersökningen visar att det främst är i insändare och nyhetsartiklar som psykiskt sjuka och psykisk sjukdom tas upp.

Den här uppsatsen belyser hur Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet omskriver fotbollsrelaterat våld i Sverige. I uppsatsen koncentrerar jag mig på kravallerna i matchen mellan Hammarby och Djurgården, som spelades på Söderstadion, den 28 augusti 2006. Syftet med den valda avgränsningen är att utföra en mer fördjupad studie om pressens bemötande av fotbollsrelaterat våld. Den här matchen symboliserar på ett effektfullt sätt de våldsamheter som med jämna mellanrum förekommer i samband med möten mellan rivaliserade lag. Efterspelet till den här matchen har dessutom varit mer omskrivet än någon annan match på svensk mark.

The aim of this thesis was to examine how newspaper journalism represented the celebrity Anna Anka. Which roles and qualities did the media ascribe Anna Anka and in what way did the media frame her as a woman.We examined texts and photographs from two Swedish newspapers, Aftonbladet and Dagens Nyheter, 16 texts were analysed. The method we used were discourse analysis with focus on relations, identities and representation.The result showed that Anna Anka was represented in an essentially equal way in both newspapers. The image of Anna Anka seems to be multifaceted. In the texts Anna Anka becomes a symbol for conflicts that emerge in discourses regarding gender, celebrity and Swedish values.

AbstractSyftet med vår uppsats var att undersöka mediebilden av de två nystartade partierna Feministiskt initiativ och Junilistan. Vi ville undersöka hur kvällstidningarna vinklar politiska händelser och om någon skillnad kan skönjas i rapporteringen partierna emellan. Materialet till vår undersökning hämtades från Aftonbladet och Expressen under perioden 2004-01-01 till 2005-10-15. Den teoretiska tyngden i uppsatsen utgjordes av teorier om feminism och medielogiken. Vår problemformulering och det vi letade efter i artiklarna var:· Hur vinklas artiklarna utifrån deras manifesta tema, sammanhang och utsago?· Har artiklarna en positiv eller negativ attityd till partierna?· Hur kommer medielogiken till uttryck i artiklarna?· I vilken utsträckning kommer partierna till tals?· Hur kan eventuella skillnader i medierapporteringen förklaras?Utifrån dessa genomförde vi sedan en kvalitativ studie av hur mediebilden av de båda partierna utvecklats.

Denna studie behandlar kommentarerna till ett antal svenska nättidningars ledarartiklar. Syftet är att se vad kommentarerna behandlar, hur diskussionerna går och om de kan ses som en delav så kallade deliberativa demokratiska samtal. Med den kvantitativa innehållsanalysen som verktyg har vi undersökt 1730 kommentarer till 38 olika ledare fördelat på 6 olika nättidningar, Aftonbladet.se, Dn.se, Nt.se, Op.se, Sydsvenskan.se och Arbetarbladet.se. Det är en ledare per tidning som undersökts varje dag från den 28 mars till den 3 april 2011. Totalt har varje kommentar undersökts med 24 olika variabler för att få en bild av hur diskussionerna går, vad som behandlas och om kommentarfälten ären eventuell arena för deliberativa samtal.

The aim of this undergraduate thesis was to examine the media?s portrayal of overweight and obese children and their surroundings, using the first and third dimensions of Fairclough?s three dimensional model for critical discourse analysis. The study addressed the following questions: How does the press, in this study represented by two newspapers, portray overweight and obese children? What discourses regarding overweight and obesity among children are the most prominent in these two newspapers? What risks and negative influences in the child?s surroundings are identified, and how are they described? What social representations can the images of overweight and obese children originate from? The analyzed material consisted of 62 articles from Dagens Nyheter and Aftonbladet, which were analyzed using the earlier mentioned method for discourse analysis, as well as the theory of social representations. The results showed that ?the fat child? and its environment were portrayed exclusively in negative terms, and a discourse linking obesity and ill-health dominated a large part of the material.

The purpose of this study was to examine the media?s portrayal of young people that gamble with money. Young in this study refers to people in the age 13 to 30. The following questions were examined: How does the press, in this case three newspapers, portray young people who gamble with money? What discourses in the selected newspapers, regarding young people who gamble with money, are the most prominent?The method used in this study was Faircloughs three dimensional model for critical discourse analysis which was used together with a social constructionist point of view.

Syftet med studien är att undersöka hur romerna framställts i nyhetsrapporteringen i det så kallade Mariafallet som utspelade sig under oktober och november månad 2013. Fallet började med att en blond flicka upptäcktes i ett romskt läger i Grekland och misstänktes ha kidnappats, något som blev en stor nyhet i världspressen. Analysen fokuserar framför allt på journalistikens roll i skapandet av ett vi och deperspektiv och stereotypiseringen av romer i svensk press. Totalt analyseras 30 nyhetsartiklar från tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten.Uppsatsen utgår från teorier om stereotypisering, framingteori, ?vi och de?-perspektiv samt journalistikens makt och sanningsanspråk.