The purpose of this study has been to find out what possibilities the journalists at the newspaper Aftonbladet have to live up to the proposed ideas and values that defines journalism, as well as how these values are presented to the readers. With this as a starting-point we have studied what kind of society Aftonbladet presents to its readers as well as how this society is supposed to work and also what it`s like. To be able to answer this question we have first researched through theories and earlier studies, literature about journalism, media science, semiotics, history and laws. With the help of the investigation we found fitting tools to perform the analysis. With the theory as groundwork we have, through the qualitative approach analyzed seven news articles from seven Aftonbladet newspapers during one week.Our study shows that the Afonbladet?s journalists have not been able to present occurrences in society in a correct and impartial manner - because they exaggerate insignificant details and neglect to show real attention to serious societal structures by using sensationalism, dramatization and a very superficial approach to the stories that they are conveying.

On the 15th of May 2011 the former leader of the International Monetary Fund, Dominique Strauss-Kahn, was accused of sexually assaulting a maid in a hotel room in New York. Strauss-Kahn was cleared of all charges on the 23rd of August 2011 since it could not be proven that he had forced the maid to have sexual relations with him.The purpose of this study is to examine how the case was framed in two Swedish newspapers, Svenska Dagbladet and Aftonbladet. Svenska Dagbladet is a broadsheet newspaper and Aftonbladet is a tabloid newspaper. The purpose of this study is also to find differences and similarities in the framing of the case in broadsheet newspapers and tabloid newspapers.The study is primarily based on two different theories; the framing theory and the tabloidization theory. The method used is critical discourse analysis based on van Dijks theories and methods.

Syftet med denna uppsats var att se hur Aftonbladets förmedling av risken för ett utbrott av fågelinfluensan har skildrats. Vi var intresserade av att undersöka om risken har förändrats genom de fyra första upptäckterna i Sverige.I vår undersökning har vi kommit fram till att Aftonbladet använder sig av de diskurser som råder i samhället tex. sjukdomsdiskursen, expertdiskursen och nationsdiskursen. Detta anser vi att de gör för att appellera till läsare och skapa ett intresse för tidningen. En annan intressant aspekt som vi har kunnat utläsa var att Aftonbladet har byggt upp och breddat risken för fågelinfluensan, genom att identifiera nya riskgrupper i artikelserien.

The purpose of this paper is to examine how the two Swedish cross-country skiers, Charlotte Kalla and Marcus Hellner are portrayed in the tabloids Aftonbladet and Expressen. The study is based on theories of sports journalism, media- and gender studies. Within these theories there are beliefs that men and women are portrayed differently in sports journalism. Sports journalism is described as a subject where there is a hierarchy in which the man is often framed as dominant in relationship to the woman.This study was made in an attempt to examine whether this was the case in the Swedish tabloid magazines Aftonbladet and Expressens coverage of the winter Olympics. Articles published about Charlotte Kalla and Marcus Hellner in the 2010 Vancouver Olympics, and the Olympic Games in Sochi in 2014 were analyzed by a quantitative content analysis.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Aftonbladet skildrade det Socialdemokratiska varumärket och dess kärnvärden under nyhetsrapporteringen av partiledarens bidragsfusk, studien undersöker även vad partiet står för i syfte att kunna jämföra med hur det skildrades i Aftonbladet. För att kunna undersöka detta är denna uppsats uppdelad i två undersökningar. Den första undersökningen är en kvalitativ samtalsintervju som undersöker vad partiet står för i syfte att kunna jämföra med hur det skildrades i Aftonbladet. Samtalsintervjun ska endast fungera som ett redskap i att bilda oss en uppfattning om vilka Socialdemokraterna är. Tyngdpunkten i studien ligger på den andra undersökningen som är en kvalitativ textanalys vars syfte är att undersöka hur Aftonbladet skildrade det socialdemokratiska varumärket och dess kärnvärden under nyhetsrapporteringen av partiledarens bidragsfusk. Slutsatserna som undersökningarna har resulterat i är att partiet inte skildrades enligt den önskvärda bilden som Socialdemokraterna har av sig själv, som bland annat är att vara ett jämlikt, rättvist och kompetent parti. Resultatet visade att Aftonbladet skildrade händelsen som en skandal, där händelsen i hög grad utvecklades till en partifråga snarare än en personfråga i och med att partiledaren anses vara partiet.

Syftet med denna uppsats är att se på och jämföra hur tre svenska tidningar behandlade Catalinaaffären under perioden den 13-20 juni 1952. För att kunna göra detta presenterars först en bakgrund och ett händelseförlopp till Catalinaaffären. Huvuddelen av uppsatsen beskriver sedan vad tidningarna Dagens Nyheter, Aftonbladet och Norrskensflamman skrev angående Catalinaaffären under den tidigare nämnda perioden. Efter detta jämförs och kontrasteras de olika tidningarna för att se hur de valde att behandla händelsen. Resultatet tyder bland annat på att Dagens Nyheter för det mesta framstod som mer saklig än de andra två, Aftonbladet använde sig i högre grad av sensationella rubriker och Norrskensflamman var den som till största delen skiljde sig i vad som rapporterades angående affären..

Eftersom medier är en viktig källa till information och politiska frågor är det intressant och av stor vikt att undersöka hur rapporteringen sett ut kring de två partierna Junilistan och Feministiskt initiativ. I undersökningen har artiklar ur Svenska Dagbladet och Aftonbladet under totalt sju veckor, från den 12 februari 2004 till den 19 oktober 2005, granskats med hjälp av en större kvantitativ undersökning med kvalitativa inslag. Resultatet av den kvantitativa undersökningen visar att Feministiskt initiativ fått större genomslagskraft i medierna i såväl artiklar som antal bilder. I andelar räknat, har Svenska Dagbladet i princip publicerat lika många negativa artiklar om Junilistan som om Feministiskt initiativ. I Aftonbladet har det dock i andelar räknat publicerats fler negativa artiklar om Feministiskt initiativ än om Junilistan.

Enligt ett historiskt perspektiv från boken Aftonbladet en svensk historia har tidningen varit uppbyggd på i stort sett samma sätt sedan 1930-talet. Efter slutförd undersökning är jag beredd att instämma i detta. Vissa skillnader finns dock och vid en procentjämförelse har min undersökning visat att det finns stora skillnader i bland annat nöje och recensioner. I 1970 års tidning fanns det 26,3 procent artiklar om nöjen medan det i 2005 års nummer finns 11,8 procent. Det skrevs alltså procentuellt sett mer om nöjen förr än idag.

The aim with this thesis was to investigate how the Swedish newspaper Aftonbladet construct and reproduce imaginations of gender and gender order. An important premise for our work is the agenda theory, which states that media has great impact on what is on their audience mind. We chose to investigate how Aftonbladet wrote about two Swedish footballers, Lotta Schelin and Zlatan Ibrahimovic, during a European championship with each players national team. By using a method of critical discourse analysis based on Teun van Dijks idea and with gender glasses, we analysed eight articles and two chronicles regarding each player.Our results show that Aftonbladet construct and reproduce gender and gender order by its different ways of portraying Lotta Schelin and Zlatan Ibrahimovic. Articles regarding Lotta Schelin tend to be more audience oriented, focus more on her and her teammates emotions and more often focus on things outside her profession as a footballer.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Aftonbladet skildrade det Socialdemokratiska varumärket och dess kärnvärden under nyhetsrapporteringen av partiledarens bidragsfusk, studien undersöker även vad partiet står för i syfte att kunna jämföra med hur det skildrades i Aftonbladet. För att kunna undersöka detta är denna uppsats uppdelad i två undersökningar. Den första undersökningen är en kvalitativ samtalsintervju som undersöker vad partiet står för i syfte att kunna jämföra med hur det skildrades i Aftonbladet. Samtalsintervjun ska endast fungera som ett redskap i att bilda oss en uppfattning om vilka Socialdemokraterna är. Tyngdpunkten i studien ligger på den andra undersökningen som är en kvalitativ textanalys vars syfte är att undersöka hur Aftonbladet skildrade det socialdemokratiska varumärket och dess kärnvärden under nyhetsrapporteringen av partiledarens bidragsfusk. Slutsatserna som undersökningarna har resulterat i är att partiet inte skildrades enligt den önskvärda bilden som Socialdemokraterna har av sig själv, som bland annat är att vara ett jämlikt, rättvist och kompetent parti. Resultatet visade att Aftonbladet skildrade händelsen som en skandal, där händelsen i hög grad utvecklades till en partifråga snarare än en personfråga i och med att partiledaren anses vara partiet.

No one believes in Åkesson - a comparative study on the evening press and the publicservice reporting on the Swedish Democrats before the 2014 election.The purpose of this essay was to study how Aftonbladet and Ekot reports about the SwedishDemocrats before the election 2014, as well as comparing the two medias and reasoningabout their agendas towards the party. The tabloid, Aftonbladet, is one of the biggestnewspapers in Sweden, which depends on counter sales and commercials. Ekot, which is apart of public service, is state-funded and regulated by certain guidelines. Using aquantitative method we studied 80 articles, and through a qualitative method, six of thearticles were analyzed to reach a deeper understanding. The theories primary used in thisstudy were agenda-setting and framing, to stress the power of media.

Media är en central aktör när det kommer till konstruktionen av hur kriminalitet ses på i samhället. Av den anledningen ville vi undersöka hur Aftonbladet rapporterar om händelser där föräldrar har mördat sitt/sina barn. Syftet har varit att undersöka hur män och kvinnor som dödat sitt/sina barn konstrueras. Vårt underlag har bestått av fyra stycken händelser som Aftonbladet har rapporterat om. Vår analytiska utgångspunkt har varit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, och vi har använt oss av genusteori.

Den fjärde juli 2014 kraschde den norska skidstjärnan Petter Northug sin bil efter att ha kört rattfull. Händelsen blev en stor nyhet i både den svenska tidningen Aftonbladet och i norska VG. Huvudfrågan i denna analys handlar om narrativet i Aftonbladet och VG, betraktande händelsen samt Northugs persona, och även om narrativet skiljer på grund av Northugs position som en antagonist i Sverige och en huvudperson i Norge. För att analysera berättelsen i de olika artiklarna tilläpades en egendesignad narrativanalys, sammansatt av det som kändes relevant och användbart i litteraturen. De skillnader som upptäcktes kunde kopplas till teorier om nationell identitet, hjälterollen och medias sätt att använda idrottsmän, i det här fallet Petter Northug, som antingen antagonist eller protagonist.

Syftet med denna uppsats är att skapa en bild av hur Aftonbladet skildrade muslimer i samband medattentatet i Stockholm. Efter att ha utfört en kritisk diskursanalys med teoretiska bidrag ifrån Halloch Said, gick det att konstatera att bilden av muslimer som Aftonbladet gav var positiv. Den skiljdesig nämnvärt ifrån den teoretiska utgångspunkten orientalismen, och även från tidigare forskningsom gav en betydligt mer negativ bild av muslimer. I Aftonbladet har muslimer fått stor plats attuttrycka sitt missnöje. Tidigare studier har snarare visat att tabloidpress begränsat detta utrymme.

Titel: Näthotsapparaten - en fallstudie av hur Aftonbladet hanterar näthot mot journalisterFörfattare: Jenny Meyer och Anders WidlundUppdragsgivare: Docent Monica Löfgren Nilsson, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2013Handledare: Marie GrusellAntal ord: 13 522Syfte: Att undersöka hur en tidningsredaktion agerar internt när näthot riktas mot derasjournalister.Metod: Kvalitativ studie med informantintervjuer.Material: Analysen baseras på intervjuer med fyra medarbetare på Aftonbladet.Huvudresultat: Studien visar att Aftonbladet i fallet Botkyrkamoskén på ett snabbt och effektivt sätt hanterade de problem som uppstod i samband med näthotet mot ledarskribenten Anders Lindberg. Man valde att till stor del fokusera på akuta åtgärder,såsom säkerhetsvakter och IT-spårning av gärningsmannen. Samtidigt visar studien vissa svagheter i Aftonbladets förebyggande och uppföljande åtgärder kring näthot. Det finns på Debattredaktionen en tyst kunskap kring hur näthot ska hanteras.