The purpose of this study has been to examine how Afro-Cuban musical traditions and concepts are integrated in compositions for solo guitar by the Cuban guitarist and composer Ñico Rojas and how this can be expressed in the performance of his music by a classical guitarist. For this purpose a guide to Rojas music, which is included in this report, was written based on literature about Afro-Cuban music. Then a classical guitarist learned to play a piece by Rojas with help from the written guide. The result was examined using recordings of the guitarist's interpretations and an interview with him. The conclusion is that different aspects of the Afro Cuban musical tradition are present in Rojas? music, but that the concept of the clave was the most useful aspect for the classical guitarist that interpreted the music of Ñico Rojas in this study..

AbstractArvid Nerdal: Tre svenska gospelkörers sound och uttryckssätt i förhållande till den Afro-amerikanska gospeltraditionen. ? Uppsala: Musikvetenskap 2000. 60 p.Uppsatsens syfte är att studera tre utvalda svenska gospelkörer och jämföra deras ?sound? och uttryckssätt med ett urval typiska stilistiska element inom den Afro-amerikanska gospelkörgenren.

?I have a dream that one day on the red hills of Georgia, the sons of former slaves and the sons of former slave owners will be able to sit down together at the table of brotherhood.? Martin Luther Kings jrs. starka stämma ekade ut ur högtalarsystemet och de 250 000 medborgarrättsaktivisterna som var samlade vid George Washington monumentet i USA:s huvudstad  instämde i ett jublande bifall. Året var 1963 och Martin Luther King jr., hade i nio år varit känd som den amerikanska medborgarrättsrörelsens främste talesman, när han i sitt tal till det amerikanska folket yttrade sin vision för det amerikanska samhällets framtid.     Denna uppsats beskriver det Afro-amerikanskafolkets historia, från slaveriets bojor i de Nordamerikanska kolonierna i slutet av 1600-talet, till kampen för fullständiga medborgerliga rättigheter i 1950- och 60-talets USA.

Upphovsmannens ursprungsidé var att skriva ett stycke som skulle kombinera element från influenser inom pop/rock, jazz, västerländsk konstmusik, elektroakustisk musik och ljudkonst. En stilistisk balans var ett önskat resultat för att undvika polystilism och istället hitta ett tonspråk som tar tillvara på upphovsmannens olika influenser.Efter en konsert som genomfördes med hans egna material inom pop/rock, kom en insikt att det fanns, utöver det stilistiska, olika attityder till notation kopplat till musicerande mellan traditionerna Afro och klassiskt.Ett experiment utfördes där notationssätt med olika styrningsgrad kunde jämföras. Den så kallade slashnotationen blev en grund för ytterligare notationsmässiga utforskningar i stycket som sedan skrevs.Den stilistiska problematiken i kombinationen av influenserna löstes genom styckets form. Tydlig tematik användes, med teman som hade stilistisk rörlighet. Styckets storform utgörs av en stegrande dynamisk utveckling, kopplat med en stilistisk vandring från konstmusik till mer Afro-inspirerad musik.

Syftet med denna studie är att identifiera skillnader och likheter i olika pianolärares undervisningsupplägg, samt undersöka om deras synsätt och metoder går att knyta till de respektive genrer som de undervisar i. Inom forskning och litteratur har motsättningar som kan kopplas till Afro och klassiskt undersökts och framställts i kontraster såsom gehör kontra noter eller improvisatoriskt kontra återgivande. Sådana motsättningar ligger till grund för föreliggande studies intresseområde.Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att lärande ses som en social aktivitet, där kunskap finns i kommunikation och de redskap som har växt fram i samhället. Datamaterialet består av kvalitativa intervjuer med fyra mer eller mindre aktiva musiker/pianopedagoger (två Afrolärare och två klassiska lärare) med olika arbetssituationer.Resultatet visar att individanpassning och musikalisk mening samt glädjefullhet värderas högt i samtliga informanters pianoundervisning. Målet tycks vara att eleverna får uppleva glädje av att kunna musicera, snarare än att de ska bli ?stora? och kända pianister.

Syftet med denna studie är att med utgångspunkt i lärares utbildning, undersöka om trumpetlärares undervisning vid musik- och kulturskolor skiljer sig åt vad gäller innehåll och arbetssätt. Undersökningen är genomförd med hjälp av kvalitativa metoder för att samla empiriskt material. Fyra lärare, i olika åldrar och med olika utbildning, deltar i studien. Analysen av resultatet genererade en modell som presenteras i diskussionen. Det visade sig bland annat att lärarnas arbetssätt och innehållet i undervisningen var beroende av när man lät musiken komma in i bilden. De olika lärarna kunde också ?delas in? i två undervisningstraditioner vilka skulle kunna betecknas som skapande och återskapande. .

English Title: "The unquestionable tuition of music theory". During my years as a musician and a musical student, I have encountered many prejudices when it comes to views on music played by ear and the routines and discourses belonging to its creation and performance. I have experienced that there is a concealed hierarchical view on different styles of music, particularly amongst those educators and musicians who are highly educated in musicology. The Afro-American tradition, has historically been a part of the musical education at university level for much shorter a period than that of the classical tradition. In my opinion, the formulation of the music theory lessons is still strongly influenced by the classical tradition.

The aim of the study is to show how children and adults are described in three picture books, examining how children and adults are portrayed in text-and-picture narrative and how this has changed over time. We have analysed how the characters in the books are presented and how the representation of children and adults has changed in our own times.The material for the study consists of three picture books from different periods, with the focus on how children and adults are described as the common point of departure. The analysed picture books are: Tomtebobarnen (Beskow 1919), Aja baja, Alfons Åberg! (Bergström 1972) and Snäll (Dahle 2008).We have arrived at the conclusion that a text-and-picture narrative is in very large measure a reflection of the outlook on children, childhood and child rearing at the time when the book was published. The result shows that the greatest change that has happened is that parents? and adults? dominance in the books has declined over the years, and that children have been given a more prominent role.

Syfte med studien var att beskriva motiverande samtal som användbar metod i hälso- och sjukvårdspersonalens hälsofrämjande arbete med patienter som är i behov av livsstilsförändringar. Metod var en deskriptiv litteraturstudie som inkluderade 12 stycken vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteratursökningen gjordes i databaserna Medline/PubMed och Cinahl. Resultat visade att motiverande samtal är en användbar metod framförallt för sjuksköterskan men är även användbar för all hälso- och sjukvårdpersonal. Resultatet visar även att motiverande samtal är en användbar metod i det hälsofrämjande arbetet utanför vårdrummet.

Syftet med arbetet var att undersöka om det finns skillnader och likheter mellan Afromusiker och folkmusiker beträffande hur de behandlar begreppet sväng. För att besvara syftet användes fyra forskningsfrågor;Hur skapas sväng? Vad fokuserar musiker på i skapandet av sväng? Finns det skillnader mellan Afromusikerns och folkmusikerns uppfattning om sväng? Och i så fall hur skiljer sig uppfattningarna åt? Undersökningen gjordes genom intervjuer av sex musiker; tre Afromusiker och tre folkmusiker. Arbetet baseras på deras subjektiva åsikter samt på forskning och litteratur i ämnet. I arbetet tas följande teman upp; pulsförhållning och rytm, fotstamp/takt, timing, dynamik och kommunikation/samspel.Det visade sig att det finns vissa skillnader och likheter mellan de båda genrerna och mina informanters uppfattning om sväng. I studien visar bland annat att; det kan skilja mellan genrerna hur musikerna förhåller sig till en puls för att skapa sväng.

Syftet med studien är att undersöka musiklärares syn på och hantering av elevers övning. Data har samlats in genom intervjuer med fyra instrumentalpedagoger som arbetar på kulturskola/gymnasiet/folkhögskola eller musikhögskola. Två av informanterna arbetar i huvudsak inom den klassiska genren och två arbetar inom både den klassiska och Afro-genren. Intervjuformen var kvalitativ med en övergripande huvudfråga och sedan öppna följdfrågor. Analysen av data är gjord utifrån ett designteoretiskt perspektiv.

Jag söker svar på hur jag kan förbättra min förmåga att spela bas så som en amerikansk gospelbasist. Jag klargör min egen musikaliska bakgrund men även min tidigare upplevelse av gospelmusik. För att samla information studerar jag amerikanska basister på plats i Chicago och New York, USA men försöker även via intervjuer med gospelbasister och andra gospelmusiker få större klarhet i ämnet. Den stora konstnärliga delen i mitt arbete är sex stycken ljudexempel där jag försöker klargöra skillnaderna mellan hur jag brukar framföra gospelmusik och hur jag anser att amerikaner framför gospelmusik. De inspelningarna visar på hur jag börjar framföra gospel med större pondus och ett senare förhållande till pulsslagen.

 The 2008 U.S. Presidential Elections were in many ways special, where the USA got its first president of Afro-American origin, Barack Obama. The elections will also be historical since the great use of social medias - as the community Facebook, the video sharing site YouTube and web based diaries, blogs - broke through during the campaigns. This study's purpose was to examine how a few members of the Swedish parliament described the result of the Presidential Elections in their blogs. The main question - how the election results were described in the blogs - was divided into three themes, created on the basis of the blog's content.

Syftet med denna studie är att identifiera skillnader och likheter i olika pianolärares undervisningsupplägg, samt undersöka om deras synsätt och metoder går att knyta till de respektive genrer som de undervisar i. Inom forskning och litteratur har motsättningar som kan kopplas till Afro och klassiskt undersökts och framställts i kontraster såsom gehör kontra noter eller improvisatoriskt kontra återgivande. Sådana motsättningar ligger till grund för föreliggande studies intresseområde.Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att lärande ses som en social aktivitet, där kunskap finns i kommunikation och de redskap som har växt fram i samhället. Datamaterialet består av kvalitativa intervjuer med fyra mer eller mindre aktiva musiker/pianopedagoger (två Afrolärare och två klassiska lärare) med olika arbetssituationer.Resultatet visar att individanpassning och musikalisk mening samt glädjefullhet värderas högt i samtliga informanters pianoundervisning. Målet tycks vara att eleverna får uppleva glädje av att kunna musicera, snarare än att de ska bli ?stora? och kända pianister.

ABSTRACT:Uppsatsens syfte är att studera manlighetskonstruktionen i två pjäser av Eugene O´Neill: The Iceman Cometh och Long Day´s Journey Into Night. Detta genom att undersöka vilka mottyper till den normativa manligheten som förekommer i pjäsen, i vilken grad männen i pjäserna har behov av en homosocial arena för att få sin manlighet bekräftad och om kvinnan har någon roll att spela i maskulinitetsskapandet.I The Iceman Cometh är den tydligaste mottypen alkoholisten. Denne är en man som gett upp i kampen om att uppnå statusen av en ?self-made man?. Exempel på en konkurrerande manlighetsbild finns i de karaktärer som har ett förflutet inom den amerikanska anarkiströrelsen.