Sökresultat:
33 Uppsatser om Afrikansk svinpest - Sida 3 av 3
Empathy, altruism and the African elephant
The quest to determine if non-human animals have emotional lives similar to man goes a long way back and is yet to result in a clear answer. The aim of this particular literature study is to determine whether or not the African elephant may host feelings of empathy and display altruistic behaviour. In search for an answer to this question, scientists have chosen to first evaluate the cognitive abilities of said species. They have done this through the testing of tool use, mirror self-recognition, memory and the ability to coordinate with another when performing a task etc. It is generally thought, that in order for complex emotion to exist within an individual, cognition, as an awareness of the self and others, must first be present.
Livssituation och sexualitet hos hivinfekterade ungamän med afrikansk bakgrund
Majoriteten av idrottsskador inklusive skada på främre korsbandet (Anterior Cruciate Ligament, ACL) uppstår i slutet av träning/tävling när personen tenderar att vara trött. Nuvarande funktionstest inför återgång till idrott efter skada utvärderar ofta individens hoppförmåga i ett icke-uttröttat tillstånd.Syfte: Syftet med följande studie var att se huruvida prestationen i två olika enbenshopp kunde skilja sig mellan före och efter 25 minuters löpning, varav 15 minuter på hög-intensiv nivå och om hopprestationen skiljer sig mellan oskadade och ACL-opererade kvinnor.Metod: Totalt deltog 8 friska kvinnor, utan pågående besvär från nedre extremitet samt 6 färdigrehabiliterade ACL-opererade kvinnor som återgått till sin tidigare aktivitetsnivå. Deltagarna genomförde tester vid två olika tillfällen. Ett Pre-test-tillfälle då inträning av distans- och cross-overhopp samt ett max-pulstest (HRmax) på löpband utfördes. Ett Test-tillfälle där respektive hopp utfördes före och efter cirka 25 minuters löpning varav 15 minuter var på hög-intensiv nivå (>RPE 15 eller >85 % av HRmax).
"Zagrebs Louvre" - i skuggan av väst : Om uteslutningar av östeuropeisk konst i konsthistorien med utgångspunkt i Mimara-museets samling i Zagreb
Syftet med denna uppsats är att ifrågasätta den rådande västerländska historieskrivningen. Genom att undersöka Mimara-museets konstsamling i Zagreb och samlaren Ante Topic Mimara (1898-1987) vill jag problematisera förhållandet mellan västerländsk historieskrivning och Östeuropa. Utifrån museikatalogen (1989) och artiklar av Thomas Hoving och Konstantin Akinsha har jag undersökt vem denne kroatiske samlare var och hur han samlade. Två olika sidor beskrivs. En tydlig nationalistisk syn på samlingen, samlaren och museet ges av katalogen medan artiklarna beskriver en systematisk konsttjuv och förfalskare med kontakter hos flera högt uppsatta europeiska politiker och ledare.