Syfte och frÄgestÀllningar: VÄrt syfte Àr att belysa hur nÀttidningarnas makt konkret kommer till uttryck i beskrivningen av romer. Syftet nÄs genom följande forskningsfrÄgor: Hur konstrueras bilden av romer i inrikesnyheter i Aftonbladets och Dagens Nyheters nÀttidning? Hur förhÄller sig nyhetstexterna till romernas utsatta situation? Vilka diskrimineringsmekanismer och maktstrukturer kan identifieras i sÀttet att skriva om romer? Metod och material: Undersökningen bygger pÄ sex inrikesartiklar publicerade i Dagens Nyheters och Aftonbladets nÀttidning under 2014. Dessa artiklar har analyserats med hjÀlp av Teun A. van Dijks kritiska diskursanalysmodell, men Àven Kristina Boréus typologi kring diskursiv diskriminering anvÀnds som ett komplement. Huvudresultat: Studien visar att nÀttidningarna framstÀller romer i negativa sammanhang och konfliktartade situationer dÀr de beskrivs som diskriminerade, oskyldiga offer.

Bilden av ?manligt? och ?kvinnligt? har i skrÀck- och action-filmer/TV-serier lÀnge varit vÀldigt stereotyp. Kvinnan har ofta spelat rollen som den utsatta, den svaga, det som kallas ?Damsel in distress? i karaktÀrsbeskrivningar. Mannen har Ä sin sida varit den mer eller mindre felfria hjÀlten, som alltid vet rÄd.

Syftet med den hÀr studien Àr att synliggöra barns perspektiv i en samling och hur pedagogerna bemöter barns perspektiv i samlingen. En kvalitativ forskningsmetod ligger till grund för arbetet och bygger pÄ en fenomenologisk teori. Studiens data samlades in med hjÀlp av observationer pÄ en förskola norr om Stockholm. Resultatet visar att barnen kroppsligt uttrycker sina upplevelser och erfarenheter av samlingen, dÀr olika former av passivitet och motstÄnd var förekommande hos barnen. Studien visar Àven pÄ att barnen ofta söker sig till varandra med avsikten att ingÄ i sociala gemenskaper, dela glÀdje och upplevelser.

Jag har i detta arbete valt att studera mobbare respektive mobboffers personligheter med syfte att se om det finns gemensamma drag. Flera forskare karaktÀriserar mobbaren som en person med lÄg empatiförmÄga, mycket aggressioner och stort sjÀlvförtroende. De intervjuer jag har genomfört med lÀrare visar en annan sida av mobbare. Författare samt en av de intervjuade lÀrarna Àr av uppfattningen att den mobbade Àr en fysiskt svag, kÀnslig och Àngslig person som har svÄrt att hÀvda sig. Resterande lÀrares bild av mobboffret Àr en person med ett annorlunda utseende och en speciell personlighet.

Hur företag förhÄller sig till rankinglistor tros enligt tidigare forskning bero pÄ ett proaktivt agerande frÄn företagens sida för att motverka risken att dras med ett dÄligt rykte, vilket Àr nÄgot som företagsledare i dag ser som den mest oroande risken. Ryktet kan ses som en reaktion pÄ ett företags arbete utifrÄn uppfattningar frÄn dess intressenter gÀllande företagets beteende. Dessa reaktioner och uppfattningar kan tydliggöras genom bland annat rankingar och andra mÀtningar.Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för hur företag förhÄller sig till rankinglistor. Undersökningen utgÄr frÄn Sustainable Brand Insights (SBI) Ärliga index över Sveriges mest hÄllbara varumÀrke och genomfördes genom intervjuer med sex av de 20 högst rankade företagen, samt SBI. Studien visar för det första att företagen förhÄller sig olika till rankingen.

Uppsatsen stÀller frÄgan om Malmös stadsdelar Husie och Hyllie, har lyckats eller inte lyckats med de projekt som införts för att skapa en mer lokalt förankrad demokrati. Vi försöker Àven ge ett svar pÄ följdfrÄgan varför. Drivkraften bakom att stÀrka den lokala demokratin har varit stadsdelsreformen som inleddes 1996 i Malmö och som gav stadsdelarna ökade befogenheter, bland annat uppgiften att stÀrka den lokala demokratin. För att ge ett svar pÄ frÄgestÀllningen har vi bland annat intervjuat tjÀnstemÀn och politiker i Husie och Hyllie. En omfattande del av arbetet har Àven varit att utforma lÀmpliga teoretiska begrepp.

So?kmotoroptimering eller SEO (Search Engine Optimization), har blivit enmycket viktig del na?r det ga?ller att profilera sig online. Det som avses medso?kmotoroptimering a?r att go?ra fo?ra?ndringar pa? en webbsida sa? att denplaceras ho?gre upp bland resultaten hos so?kmotorerna, och pa? ett sa?dant sa?ttfa?r en sto?rre exponering. Na?r man fo?rso?ker go?ra fo?ra?ndringar pa? en sida sa?kan man dela in fo?ra?ndringar i ?pa?? och ?utanfo?r? webbsidan, on och off-site.Fo?ra?ndringar ?on-site? betyder dels att man go?r fo?ra?ndringar i html koden ochdels att man fo?rso?ker go?ra sidan sa? anva?ndarva?nlig som mo?jligt.

Kan det första intrycket pÄ en webbsida för elektronisk handel pÄverka tilliten till företaget? Om ja, vilka faktorer Àr dÄ avgörande? Hur viktig Àr egentligen den grafiska utformningen och anvÀndbarheten, för tilliten, i det första intrycket? För att utröna detta utfördes en Design Walkthrough med nio personer, med varierande erfarenhet av handel via Internet. Sammanlagt valdes nio webbsidor ut frÄn tre populÀra e-handelsbranscher: KlÀder, Elektronik och Böcker. Personerna som ingick i studien delades in i tre grupper som tittade pÄ en bransch vardera. Ett antal frÄgor stÀlldes under tiden som gÀllde det första intrycket och faktorer som kan pÄverka tilliten till sidan.

FörÀndring Àr ett tillstÄnd som vi befinner oss i under hela livet, i arbete och i privatliv. Vissa faser i livet Àr lugna, andra hÀftiga och kaotiska. Uppsatsen har utgÄtt frÄn en fallstudie i syfte att redogöra för förÀndringsprocessen som sedan början av 2000-talet pÄgÄtt pÄ fallföretaget Sjölanders Mekaniska. UtifrÄn undersökningsresultat presenteras huruvida ledarskap, kommunikation och delaktighet samspelar samt hur förÀndringarna har upplevts och varför de har lett till en positiv utveckling. Följande frÄgor har stÀllts: PÄ vilket sÀtt har förÀndringsarbetet kommunicerats frÄn ledningens sida? Hur har förÀndringarna uppfattats/tagits emot av medarbetarna? Vilka Àr de bakomliggande drivkrafterna? Lever smÄföretagsmentaliteten kvar i företaget? Resultat har visat att den positiva utvecklingen pÄ Sjölanders Mekaniska beror i stora drag pÄ god insikt om att förÀndringar behövde ske och att förÀndringsvisionen sedan, efter bÀsta förmÄga förmedlats.

Uppsatsen söker svar pÄ frÄgan vad begreppet utanförskap innebÀr. För att fÄ fram dess innebörd sker en analys av vad dess motsats innebÀr och hur urskiljandet sker. Den metod som anvÀnds Àr en komparativ textanalys. Slutsatserna Àr att utanförskap innebÀr att individen inte finns pÄ den marknad som övervakas och kontrolleras av statens administrativa lagstiftning. Lagstiftningen uttrycker inte nÄgon moral utan Àr ett redskap för social kontroll och makt.

Norrköping med nÀrmare 100 000 invÄnare Àr en av fÄ stÀder i Sverige med spÄrvÀg. En utbyggnad av systemet till Navestad har lÀnge diskuterats. En detaljplan för spÄrvÀgsutbyggnad finns, men spÄrvÀgen Àr Ànnu inte byggd. FrÄgan har vÀckts igen, dÀr man Àven diskuterar en dragning vidare till Ensjön. FrÄn kommunens sida ser man det nu inte bara som en transportfrÄga utan en stadsbyggnadsfrÄga dÀr spÄrvÀgen utgör en viktig del i utvecklingen av staden.

VÄrt intresse för Àmnet vÀcktes av uppgifter i media om att domstolarna i vÄrdnadstvister till skillnad frÄn tidigare oftare dömde till mÀnnens fördel och att flera barn dÀrigenom hamnade hos olÀmpliga fÀder. Syftet med arbetet var att undersöka om de Àndringar som gjordes i förÀldrabalken 1998 blivit till nackdel för ena könet. Vidare ville vi undersöka hur begreppet barnets bÀsta tillÀmpades. Som undersökningsmaterial anvÀnde vi förarbetena till Àndringarna i förÀldrabalken, domar frÄn hovrÀtten före och efter reformen 1998, samt tre viktiga prejudikat frÄn Högsta domstolen. Vi fann att lagÀndringen 1998 medfört att domstolarna dömde till gemensam vÄrdnad Àven i fall dÀr misstankar fanns om vÄld och övergrepp frÄn fÀdernas sida mot mödrar och barn.

Denna uppsats handlar om blyga barn i förskolans verksamhet. Syftet med uppsatsen Ă€r att ta reda pĂ„ hur det blyga barnet tar sig fram i den pedagogiska miljön i förskolans verksamhet, samt hur det blyga barnet bemöts i den pedagogiska miljön. Undersökningen har genomförts pĂ„ sex olika förskolor. Åtta olika pedagoger har intervjuats med en kvalitativ intervjuform kring deras erfarenhet och syn pĂ„ blyga barn i sin verksamhet. Resultatet visar att de blyga barnen klarar av de situationer som de kĂ€nner sig trygga i.

Problembakgrund: Det har visat sig att intresset för miljöproblemen har minskat och Àmnet mÄste kommuniceras för att en större förÀndring ska kunna ske. Medierna och miljöorganisationerna har en viktig roll i kommunikationen av miljöproblem. DÀrför Àr det intressant att undersöka hur kommunikationen ser ut frÄn en miljöorganisations sida.Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad Naturskyddsföreningen har för huvudsakliga budskap i sina kampanjfilmer för att öka förstÄelsen hos mÀnniskor.Metod: I denna studie tillÀmpas den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys.Teori: De teorier som undersökningen bygger pÄ Àr kommunikationsteori, diskursteori, retorik samt visuell kommunikation.Slutsats: UtifrÄn de resultat vi fÄtt fram genom vÄr analys kan vi urskiljatvÄ huvudsakliga budskap i Naturskyddsföreningenskampanjfilmer vilka Àr miljö och hÀlsa. Inom dessa budskapanvÀnder de sig av argument pÄ bÄde lokal och global nivÄ. Vihar i denna studie Àven kunnat titta pÄ vilka retoriska ochvisuella redskap som anvÀnts.Naturskyddsföreningen.

Detta examensarbete riktar in sig pÄ arbetet och utvecklandet av en websida anpassat för onlinespelare. Websidan Àr gjord i Ruby on Rails, ett ramverk som baserar sig pÄ programmeringssprÄket Ruby. Det har en egenskap som grundar sig i att upprepning av programmeringskod inte skall behöva förekomma, detta för att underlÀtta arbetsflödet samt reducera problemen som ofta uppstÄr med för mycket kod Denna egenskap var nÄgot av det som inspirerade mig att fortsÀtta arbeta med ramverket, dÄ jag anvÀnt mig av det innan, och pÄ sÄ sÀtt utveckla mina kunskaper i det. Min idé av att sammanstÀlla en webbapplikation i ramverket kÀndes som den vettigaste formen att testa mina kunskaper genom, samt att göra nÄgot som jag kÀnde saknades pÄ webben ? en optimal sida för grupper av onlinespelare att trÀff as och diskutera i forum.