Sammanfattning         I denna studie undersöks vilka faktorer som bidrar till att barn som vÀxer upp med minst en förÀlder som missbrukar alkohol, trots detta har en social fungerande tillvaro idag. FrÄgestÀllningarna behandlar skyddsfaktorer, riskfaktorer och hur barn hanterar sin situation. För att svara pÄ dessa frÄgor har litteratur pÄ omrÄdet och tre kvalitativa intervjuer legat till grund för resultaten. Litteraturen bestÄr av internationella artiklar, svenska artiklar, böcker och rapporter. Materialet har analyserats och problematiserats med begreppen resiliens och KASAM som teoretiska utgÄngspunkter.

Sjuksköterskan kommer i kontakt med patienter som genomgÄtt en hjÀrtinfarkt i sitt dagliga arbete, en del av dessa patienter Àr rökare. Syftet med denna beskrivande litteraturstudie var att beskriva rökvanor hos patienter som drabbats av en hjÀrtinfarkt. Resultatet bygger pÄ vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1997 till 2007 ifrÄn databaserna MedLine, Blackwell Synergy och Science Direct. Den hÀr studien visar pÄ att trots att patienterna har drabbats av en hjÀrtinfarkt betyder det inte att de slutar röka helt eller fortsÀtter att vara avhÄllsamma om de slutar. UngefÀr hÀlften av de patienter som upphör med sin tobakskonsumtion i samband med en hjÀrtinfarkt har börjat röka igen inom en fyraÄrs period.

Syftet med arbetet Àr att undersöka förutsÀttningar för fritidspedagogers mÄl och syften med utevistelse pÄ fritidshem/i fritidsverksamhet. Vi vill Àven ha elevers och rektorers syn pÄ fritidsverksamheten/utomhusverksamheten. Arbetet ger en överblick över historia och tidigare forskning om fritidshemmet, fritidspedagog som yrke, rektors uppdrag, lek och utepedagogik. Genom observationer och enkÀter har vi undersökt elevernas syn pÄ fritidsverksamheten/utomhusverksamheten. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fritidspedagoger och rektorer för att fÄ reda pÄ deras mÄl och syften med utevistelsen samt förutsÀttningar för densamma. Resultatet visar att den fysiska miljön ser ungefÀr likadan ut pÄ de fyra skolorna, dock finns det vissa undantag. Alla rektorer och fritidspedagoger anser att det Àr viktigt med elevdemokrati pÄ fritidshemmet.

I uppsatsen ifrÄgasÀtts den svenska lagstiftningen gÀllande tvÄngslikvidation pÄ grund av kapitalbrist enligt 25:13-20a ABL. Lagstiftningen utreds utifrÄn det medansvar som kan ÄlÀggas styrelsen vid kritisk kapitalbrist och de krav pÄ agerande frÄn styrelsens sida som lagstiftningen stÀller. Uppsatsen fokuserar pÄ hur lagstiftningen pÄverkar borgenÀrsskyddet och borgenÀrernas intresse av att fÄ sina fordringar betalda. Som alternativ till den svenska lagstiftningen presenteras den engelska regleringen som kontrollerar styrelsens agerande vid kapitalbrist i aktiebolag, section 214 IA, ?wrongful trading?, samt den engelska ?common law?.

Syfte:Att med utgÄngspunkt ifrÄn gestaltningsteorin beskriva bilden utav Tea Partyrörelsen i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet under tidsperioden mellan29/3 2010 ? 16/3 2011Metod:Kvalitativ textanalysHuvudresultat:Den generella mediabilden gestaltade en grÀsrotsrörelse vars budskapgrundandes kring mindre skatt, mer frihet och mindre statsmakt. En rörelseunder informell ledning av Sarah Palin som hyste misstro gentemot BarackObama och Washington dÀr den sistnÀmnde sades representera nÄgotfrÀmmande och icke amerikanskt.Det fanns dock skillnader tidningarna emellan. Dagens Nyheter framstÀllderörelsen i mÄngt och mycket som populistisk med Äterkommande rasistiskatendenser frÄn sÄvÀl aktivister som högre uppsatta medlemmar. SvenskaDagbladet Ä sin sida Äberopade dÀremot rörelsen som mer legitim i dess sÀtt attvÀcka entusiasm bland republikanerna.

Forskning visar att rörelse har betydelse för lÀs- och skrivinlÀrning nÀr rester av reflexer frÄn smÄbarnsÄren kan försvÄra lÀs- och skrivinlÀrning nÀr koncentration och handmotoriken störs. KoncentrationsförmÄga har en indirekt betydelse för lÀs- och skivinlÀrningen nÀr detta till viss del krÀver koncentration frÄn barnet sida. Forskning visar Àven att mer rörelseövning i skolan ökar barns skolresultat i svenska och barn med lÀs- och skrivsvÄrigheter stÀrker sina resultat. Det finns Àven forskare som menar att motorik och lÀs- och skrivinlÀrning inte har nÄgot samband men vi fann inga forskningsresultat som stödjer deras teorier. Vi har undersökt verksamma pedagogers uppfattning om detta.

Det hĂ€r Ă€r ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning, dĂ€r en studie av ett vĂ€ntrum inom primĂ€rvĂ„rden i VĂ€stmanlands lĂ€n, ÄngsgĂ„rdens VĂ„rdcentral i Surahammar har gjorts.Syftet med detta examensarbete har varit att förtydliga vĂ€gledningen pĂ„ ÄngsgĂ„rdens vĂ„rdcentral sĂ„ att det blir enklare för besökarna att hitta. Avsikten var att finna de nuvarande bristerna i vĂ€gledning i det befintliga vĂ€ntrummet och utifrĂ„n empiri frĂ„n omvĂ€rldsanalys, litteraturstudier, kvalitativa intervjuer och observationer skapa ett gestaltningsförslag som kan bidra till ett tryggare besök pĂ„ vĂ„rdcentralen. Vilket i sin tur kan generera en högre helhetsupplevelse av besöket och underlĂ€tta bĂ„de för besökare och personal.I mitt gestaltningsförslag har jag formgivit ett skyltsystem för att leda besökare mer förutsĂ€gbart Ă€n tidigare. Till konceptet hör en översiktskarta som hjĂ€lper besökarna, att pĂ„ egen hand, ta reda pĂ„ var lĂ€karen har sitt rum. Vidare har ett förslag för receptionen utarbetats, sĂ„ att den fungerar mer som ett landmĂ€rke Ă€n tidigare, och pĂ„ det sĂ€ttet blir en naturlig informationspunkt för besökare som Ă€r i behov av muntligt stöd i sin vĂ€gledning..

Syftet med denna studie var att beskriva hur bistÄndshandlÀggare och representanter för anhörigföreningar upplevde att anhörigvÄrdarnas behov av stöd tillgodoses. I studien intervjuades fyra bistÄndshandlÀggare och tre representanter för anhörigföreningar. Personliga intervjuer genomfördes med hjÀlp av en intervjuguide med olika frÄgeomrÄden. Resultatet av denna studie visade att samtliga bistÄndshandlÀggare ansÄg att kommunen till största delen kunde tillmötesgÄ de anhörigas behov av stöd. FrÄn anhörigföreningarnas sida ansÄg man att samhÀllet mÄste ta mer hÀnsyn till anhörigas behov samt bli bÀttre pÄ att informera anhöriga om deras olika rÀttigheter.

Bolognaprocessen Àr en av de största förÀndringarna inom universitetsvÀrlden under senare Är.I sin ursprungsform syftar den till att frÀmja rörligheten och frÀmja anstÀllningsbarhet inom Europa, samt att frÀmja Europas konkurrenskraft och attraktionskraft som utbildningskontinent. För de enskilda universitetens del innebar denna förÀndring framförallt införandet av en ny masterexamen, ett nytt poÀngsystem samt införandet av nya mÄl för varje kurs. Vi har i denna studie valt att beskriva och förklara hur införandet av Bolognasystemet har gÄtt till pÄ Företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. Dessutom undersökte vi om det inom lÀrarkÄren pÄ institutionen har funnits tecken pÄ förÀndringsmotstÄnd. Med hjÀlp av en kvalitativ undersökning genomförd genom personliga intervjuer fann vi att man frÄn institutionens sida har försökt involvera de anstÀllda i förÀndringen, framförallt genom anvÀndandet av arbetsgrupper.

MRSA (Methicillin-resistant Staphylococcus Aureus) Àr en infektionssjukdom som Àr relativt outforskad och kunskap om att leva med den Àr begrÀnsad. Att drabbas av sjukdom pÄverkar ofta det dagliga livet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av att leva med MRSA. Litteraturstudien utfördes genom att tio kvalitativa studier analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Fyra kategorier framkom: Att leva i okunskap, Att inte fÄ vÄrd pÄ samma villkor som andra, Att kÀnna sig pestsmittad, Att begrÀnsa sitt liv för att inte smitta andra.

FamiljevÄldsproblematiken skapar ett oerhört lidande för brottsoffret, dÀrför har vi valt att fördjupa oss i hur man motarbetar detta frÄn samhÀllets sida. Vi vill komma fram till hur det arbetet ser ut idag och hur man kan förbÀttra det. I detta fördjupningsarbete beskriver vi ett effektivt sÀtt att arbeta mot familjevÄldsproblematiken och diskuterar en del tankar som kan förbÀttra arbetet ytterligare. Den kritiska framgÄngsfaktorn i den beskrivna organisationen Àr samverkan mellan alla aktörer i en kommun (Malmö kommun) som jobbar mot ett gemensamt mÄl. Vi har valt att inte gÄ in pÄ hur de olika aktörerna jobbar internt utan mer gÄtt in pÄ sjÀlva samverkansformen.

Sammanfattning Den allt hÄrdare globala konkurrensen har pÄ senare Är tvingat företag att bli mer lean, ett begrepp som bland annat innefattar eliminering av icke vÀrdeskapande aktiviteter, bemyndigande av arbetsstyrkan och just-in-time-produktion. Det Àr inte bara stora internationella bolag som kÀnner av den ökade konkurrensen, utan Àven medelstora företag pÄverkas av vad som hÀnder pÄ ett internationellt plan. Det gÀller dÀrför att vara vÀl förberedd inför ökade hot frÄn omvÀrlden för att inte förlora marknadsandelar. MÄnga författare menar att ett lean-tÀnkande Àr det i sÀrklass bÀsta sÀttet att se pÄ och driva ett företag. Denna studie undersöker hur lÄngt anvÀndandet av lean har kommit i svenska medelstora tillverkningsföretag.

Föreliggande studie handlar om förÀldrars upplevelser av mötet med skolans personal samt om samtalet dÀr ÄtgÀrdsprogram upprÀttas. MÄlgruppen för undersökningen Àr förÀldrar. Den genomgÄende metoden Àr kvalitativa intervjuer, dÀr sex förÀldrar ingÄr.Av resultatet framgÄr att dessa förÀldrar anser sig ha ett bra samarbete med skolans lÀrare. Det som nÀmns av förÀldrarna som avgörande för en bra respektive mindre bra dialog med skolan Àr lÀraren.Grunden till att en elev fÄr stöd eller inte Äterfinns i utvecklingssamtalet. Samtliga förÀldrar i undersökningen refererar till det samtalet och dess betydelse för fortsatt samarbete mellan skola och hem.

Bolognaprocessen Àr en av de största förÀndringarna inom universitetsvÀrlden under senare Är.I sin ursprungsform syftar den till att frÀmja rörligheten och frÀmja anstÀllningsbarhet inom Europa, samt att frÀmja Europas konkurrenskraft och attraktionskraft som utbildningskontinent. För de enskilda universitetens del innebar denna förÀndring framförallt införandet av en ny masterexamen, ett nytt poÀngsystem samt införandet av nya mÄl för varje kurs. Vi har i denna studie valt att beskriva och förklara hur införandet av Bolognasystemet har gÄtt till pÄ Företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. Dessutom undersökte vi om det inom lÀrarkÄren pÄ institutionen har funnits tecken pÄ förÀndringsmotstÄnd. Med hjÀlp av en kvalitativ undersökning genomförd genom personliga intervjuer fann vi att man frÄn institutionens sida har försökt involvera de anstÀllda i förÀndringen, framförallt genom anvÀndandet av arbetsgrupper.

Detta arbete Àr en kvalitativ studie som handlar om kommunikation pÄ mÄngkulturella förskolor. Syftet med den empiriska undersökningen Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrare uttalar sig om den kommunikation som sker pÄ mÄngkulturella förskolor. De frÄgestÀllningar studien utgÄr frÄn Àr: PÄ vilka olika sÀtt kan kommunikation komma till uttryck pÄ en mÄngkulturell förskola? PÄ vilka sÀtt stödjer och utvecklar pedagogerna kommunikation i en mÄngkulturell förskola? Insamling av materialet har skett genom semistrukturerade intervjuer vilka spelats in med diktafon och transkriberats.Resultatet frÄn de intervjuer som gjorts diskuteras mot forskningsbakgrunden i vilken vi lyfter tidigare forskning inom relevanta omrÄden för studien. Bland annat beskrivs hÀr kommunikation, interkulturell kommunikation och förskolan som diskurs.Resultatet visar att pedagogens förhÄllningssÀtt och olika stöd Àr av stor betydelse för den kommunikation som sker pÄ mÄngkulturella förskolor.