Antalet personer med blodsmitta ökar bÄde globalt men Àven i Sverige. De vanligaste sjukdomarna orsakade av blodsmitta Àr Hepatit B (HBV), Hepatit C (HCV) och Humant immunbristvirus (HIV). Bemötandet frÄn vÄrdpersonal Àr viktigt för att patienten ska fÄ en positiv upplevelse av vÄrden och sjuksköterskan har till uppgift att ge en god vÄrd pÄ lika villkor till hela befolkningen. Stigmatisering Àr kopplat till begreppet stigma som innebÀr en egenskap som avviker frÄn vÄra normer pÄ ett negativt sÀtt och leder till att en person inte accepteras i det sociala samspelet. Syftet med denna studie var att beskriva den samlade kunskapen kring stigmatisering hos personer med blodsmitta i vÄrdsituationer.

Könsstereotyper om mÀns och kvinnors olika fÀrdigheter kan relateras till sport, dÄ flera sporter anses könsmÀrkta. Idag trÀnar allt fler svenskar pÄ gym-och fitnesscenter, vilket kan ses som positivt ur ett hÀlsoperspektiv. Inom trÀningsvÀrlden har grupptrÀning blivit en populÀr trÀningsform, frÀmst bland kvinnor. Syftet med studien var att fÄ en uppfattning om hur motionÀrer och instruktörer ser pÄ instruktörsrollen och grupptrÀningsklasserna kopplat till könsstereotypt tÀnkande. I studien besvarade 204 motionÀrer och 45 instruktörer enkÀter rörande instruktörsrollen och grupptrÀning.

Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att kartlĂ€gga vilken roll Ericsson spelar och har spelat som innovationsgenerator i Öresundsregionen, samt ge en bild av det utbyte och skapande av kunskap som sker i relationerna mellan Ericsson, lokala myndigheter, universitet och företag i regionen. Metod: Intervjuer med olika aktörer i regionen, frĂ„n bĂ„de nĂ€ringsliv, myndigheter och universitet, har legat till grund för det empiriska datainsamlandet. Intervjuerna har sedan kompletterats med telefonintervjuer med lokala företag inom IT och telekom. Slutsatser: Ericsson har en nyckelroll i den regionala utvecklingen inom telekom, bĂ„de som kund för mindre företag och som samarbetspartner och sponsor av forskning vid Lunds Tekniska Högskola (LTH). NĂ€tverken mellan Ericsson, lokala företag, och LTH Ă€r vĂ€letablerade och fyller en viktig funktion som kunskapsspridare i regionen.

Sammanfattning Denna uppsats handlar om synen pĂ„ arbetet med skola och hem sĂ„som det uttrycks i relevanta studier samt i kvalitetsredovisningar frĂ„n skolor i Örebro kommun. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka hur arbetet med förĂ€ldrar och skola karaktĂ€riseras och vĂ€rderas. Metoden vi anvĂ€nt oss av i vĂ„r undersökning Ă€r kvalitativ textanalys med inslag av diskursanalys. För att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar har vi granskat olika studier samt forskning inom kunskapsomrĂ„det FörĂ€ldrar och skola för att se hur relationen mellan skola och hem karaktĂ€riseras. DĂ€refter har vi analyserat kvalitetsredovisningar frĂ„n 12 kommunala grundskolor i Örebro kommun för att se hur diskursen om förĂ€ldrar kommer till uttryck.

Detta Àr en teoretisk uppsats som jÀmför ett antal olika relevanta teoretikers problematisering av begreppen IMF conditionality, nationellt Àgandeskap och statssuverÀnitet samt dessa teoretikers syn pÄ relationen mellan dessa. Jag har analyserat innehÄllet i ett antal olika litterÀra kÀllor och jag refererar till ett flertal antal teoretiker. De ekonomiska lÄn som IMF ger till stater Àr villkorade med Ätaganden som mottagarlandet mÄste uppfylla. Dessa villkor hÀnvisas ofta till som IMF conditioanlity. StatssuverÀnitet och nationellt Àgandeskap definieras som en stats kontroll av sin egen inhemska politik, i denna uppsats begrÀnsad till att gÀlla den ekonomiska politiken.

MĂ„nga företag som utvecklar en webb-applikation försĂ€krar regelbundet med olika testmetoder att de har en fungerande produkt. ÄndĂ„ dröjer ofta leverans till kund och slutanvĂ€ndare. HĂ€r beskrivs en lyckad implementation av hur leverans regelbundet kan ske till en molntjĂ€nst med ett sĂ„ kallat blue green pattern som gör att applikationen kan uppdateras med minimal pĂ„verkan för slutanvĂ€ndaren. Lösningen bestĂ„r i att webb-applikationenkan driftsĂ€ttas i tvĂ„ olika miljöer och att anvĂ€ndare alltid, via en html-sida som fungerar som en trafikriktare, skickas till den miljö som har den senaste versionen av applikationen. Genom ett script driftsĂ€tts den nya applikationen pĂ„ den miljö som för tillfĂ€llet inte har nĂ„gra besökare.

Syftet med denna undersökning var att undersöka elevers förstÄelse för likhetstecknets betydelse i skolÄr 3. I undersökningen anvÀnder vi oss utav ett test för att se hur eleverna uppfattar likhetstecknet nÀr de löser matematiska utsagor skriftligt som involverar likhetstecknet. Vidare kategoriserades eleverna utifrÄn deras förstÄelse för likhetstecknet för att sedan se om de intervjuade eleverna bearbetar och angriper en matematisk utsaga som involverar likhetstecknet pÄ ett sÀtt som stÀmde överens med vad det skriftliga resultatet visade. VÄr undersökning visar att majoriteten av elever i denna klass har en operationell förstÄelse för likhetstecknet vid skriftlig behandling men beskriver det muntligt som om de hade en relationell förstÄelse. Det kan bero pÄ att pedagogers framstÀllning beskriver symbolen som en relation mellan tal ?det skall vara lika mycket pÄ varje sida? men anvÀnder likhetstecknet operativt t.ex.

SAMMANFATTNINGINTRODUKTION:Sedan 1960-talet har dagspressens uppgift och marknadssituation diskuterats. 1971 infördes ett presstöd som skulle rĂ€dda tidningar som inte ekonomiskt kunde klara att överleva av egna krafter. Presstödets vara eller icke vara har debatterats flitig sedan dess och Ă„sikterna gĂ„r isĂ€r om stödet snedvrider konkurrensen pĂ„ dagspressmarknaden eller om stödet ger ett bidrag till den svenska demokratin och vĂ€rnar om en mĂ„ngfald av tidningar. Vad Ă€r det som skiljer debattörerna i synen pĂ„ dagspressens marknadsförutsĂ€ttningar? Vilka ideologiska övertygelser Ă€r det som hĂ„ller debatten vid liv och vilka olika innebörder lĂ€gger debattörerna i begreppen mĂ„ngfald och konkurrens?MÅL:Att undersöka debatten kring det svenska presstödet i de fyra dagstidningarna Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Sydsvenskan och Göteborgs-Posten.

Bakgrund: Till Är 2020 ska antalet exportmogna svenska destinationer ha mer Àn fördubblats. Detta enligt projektet Nationell strategi som bland andra aktörerna Visit Sweden, Svensk Turism och Swedavia igÄr i. Visit Swedens roll i projektet Àr att marknadsföra Sverige till mÄlgrupper utomlands.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur Visit Sweden arbetar för att marknadsföra Sverige och dess destinationer till sina utvalda mÄlgrupper internationellt.FrÄgestÀllning:Hur arbetar Visit Sweden för att attrahera utvalda mÄlgrupper?Vilken kommunikation finns med mÄlgrupperna?Hur arbetar Visit Sweden för att stÀrka Sveriges image hos resenÀrerna?Metod: I denna uppsats har kvalitativa metoder anvÀnts med djupintervjuer och litteraturstudier för att ge författarna en bredare och djupare bild av Àmnet för att kunna svara pÄ frÄgestÀllningarna. Intervjuer gjordes med representanter frÄn Visit Sweden och Svenska Institutet.Teori: De teorier som utgör uppsatsens teoretiska referensram berör image, integrerad marknadskommunikation, positionering, differentiering samt platsmarknadsföring.Slutsats: Visit Sweden definierar sina mÄlgrupper utifrÄn analyser för att kunna rikta marknadsföringen till rÀtt mÄlgrupp.

ABSTRACTBjelkenbrant, Pernilla, 2006: ANC-galan i Göteborg 1985: en analys av sÄngen Soweto som politisk mobilisering (The ANC gala in Gothenburg in 1985: an analysis of the song Soweto as a means of political mobilisation)The political scientists Abdul Karim Bangura, Ove Nordenmark and Tor Sellström, all believe that there, during the 1980s, existed a strong and unified ?Swedish? attitude against the South African apartheid system, and Sellström points out that this position had a strong anchorage in the ANC gala in Gothenburg in 1985. Over the past few years, singing has been identified as playing a crucial role in the struggle against apartheid. The aim of this study is twofold: firstly it presents a comprehensive discussion on how song is generally considered a tool of political mobilisation, secondly it discusses how that process can be applied to the ANC-gala. Consequently, the theoretical discussion constitutes the initial part of the study.

VÄr studie baseras pÄ en kvalitativ undersökning. Syftet Àr att ta reda pÄ indiska ungdomarserfarenheter av sexuell och reproduktiv hÀlsa utifrÄn sexualundervisning som den indiskaicke-statliga organisationen (NGO) MAMTA implementerat. Detta dÄ sexualundervisninginte Àr en del av utbildningsvÀsendet i Indien. Vi vill Àven undersöka hur lÀrare pÄ en skolaoch hur professionella pÄ MAMTA resonerar kring samma Àmne. De metoder vi anvÀnder förvÄr datainsamling Àr fokusgrupper med ungdomar och enskilda intervjuer med deprofessionella pÄ MAMTA och lÀrare pÄ skolan.

I denna studie problematiseras huruvida konflikthantering i förskolan utgÄr frÄn demokratiska vÀrderingar. Syftet Àr att studera hur pedagoger förhÄller sig till barn i konflikter samt barns perspektiv pÄ konflikter. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod. Empiri har samlats in med hjÀlp av videoobservation samt grupp- och samtalsintervju. FrÄgestÀllningar studien utgÄr frÄn Àr: Hur hanterar pedagoger konflikter i förskolan dels mellan pedagogerna och barnen men Àven i relation till barnens konflikter? Hur upplever förskolebarn att pedagoger agerar i konflikt? Hur vill barn att pedagoger ska agera i konflikter? AnvÀnds demokratiska vÀrden för att lösa konflikter? Resultatet tyder pÄ att pedagogerna har ett auktoritÀrt förhÄllningssÀtt i konflikterna med barnen, det finns ett tydligt maktutövande frÄn pedagogernas sida.

Nöjeslivet Àr ett viktigt omrÄde nÀr det gÀller att göra en stad attraktiv för dess invÄnare och besökare. Efter en besöksundersökning av centrumföreningen Centrala Stadsrum visade det sig att det finns invÄnare och besökare som inte Àr helt nöjda med dagens nöjesliv i Falun. UtifrÄn detta och en nyfikenhet frÄn vÄr sida valde vi att göra en kartlÀggning av Faluns nöjesliv och undersöka nöjesverksamheternas profilering. UtifrÄn vÄr definition av nöje, ?en upplevelse dÀr en individ gör ett tidsfördriv utan praktiskt syfte och dÄ kÀnner tillfredsstÀllelse, vÀllust och/eller glÀdje?, genomfördes en teoretisk litteraturstudie av Faluns historia, attraktiva stÀder och vÄra utvalda nöjeslivsomrÄden: mat & fika, bar & klubb, handel, kultur, sport och evenemang.

Denna uppsats handlar om hur lÀrare resonerar om undervisning i klasser med flersprÄkiga elever och hur de resonerar kring flersprÄkighet samt hur de upplever samarbetet med modersmÄlslÀrarna. VÄrt syfte med denna studie har varit att komma lite nÀrmare pÄ undervisningen av flersprÄkiga elever och belysa detta ur ett lÀrarperspektiv.  För att kunna undersöka detta har vi intervjuat sex lÀrare i tre olika skolor. Samtliga lÀrare i vÄr undersökning ser flersprÄkighet som en resurs för sin undervisning och som en fördel för den enskilda eleven framförallt senare i yrkeslivet. FlersprÄkighet i skolan ses av lÀrarna som ett problem eftersom dessa elever ofta ligger lÄngt efter i utvecklingen av det svenska sprÄket. Trots de positiva stÀllningstagandena frÄn lÀrarnas sida om modersmÄlsundervisning, studiehandledning pÄ modersmÄl och svenska som andrasprÄksundervisning, framkommer det i vÄr studie att det ?typiska? Àr att vara ensprÄkigt eftersom studien visar att det rÄder dÄligt samarbete med modersmÄlslÀrare, brist pÄ kompetenta svenska som andrasprÄkslÀrare och obefintligt flersprÄkig undervisning..

En typisk funktion pÄ startsidan till mÄnga webbportaler Àr den webbdel som presenterar exempelvis desenaste blogginlÀggen, nyheterna eller hÀndelserna som har lagts till pÄ webbplatsen. Dessa funktioner ÀrkÀnda som aggreggeringswebbdelar. Eftersom startsidan Àr den sida som besöks mest jÀmfört med alla andrawebbsidor i portalen innebÀr det i sin tur att denna funktion utnyttjas vÀldigt ofta.Detta arbete syftar till att finna ett antal olika metoder som kan anvÀndas för att uppnÄ denna funktion ochatt ta reda pÄ hur vÀl dessa webbdelar presterar.Denna rapport presenterar bÄde de olika metoder som fanns och resultaten pÄ en systematisk testning avdessa. Resultaten av testerna presenteras pÄ ett överskÄdligt sÀtt.Slutligen dras slutsatser angÄende resultaten. Resultaten föresprÄkar inte en specifik metod, den metod somlÀmpar sig bÀst för varje enskild sammanhang avgörs till största del av andra faktorer sÄsom frekvens avbesökare eller Àndringar pÄ innehÄllet som metoden söker igenom..