Bakgrund: Personcentrerad vÄrd innebÀr ett partnerskap mellan patient/anhöriga och vÄrdgivare och bygger pÄ patientdelaktighet, samt att se individen bakom sjukdomen. Grunderna för utformningen av personcentrerad vÄrd och delaktighet finns utformade i hÀlso- och sjukvÄrdslagen, men forskning visar att svensk sjukvÄrd brister nÀr det gÀller att sÀtta patienten i centrum. Trots rapporterade fördelar med personcentrerad vÄrd, med förbÀttrad hÀlsa hos patienten och kortare vÄrdtid, har det visat sig vara svÄrt att implementera den i den kliniska praktiken. OmvÄrdnaden pÄ mÄnga sjukhusavdelningar prÀglas av traditionella normer och det saknas ofta rutiner och möjligheter att utföra och dokumentera en personcentrerad vÄrd, vilket försvÄrar införandet av en strukturerad personcentrerad vÄrd.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ förutsÀttningar för att implementera en strukturerad och hÄllbar personcentrerad vÄrd inom hÀlso- och sjukvÄrden.Metod: En litteraturöversikt med bÄde kvantitativa och kvalitativa artiklar sökta ur databaserna Cinahl och PubMed.Resultat: Resultatet visar att vÄrdorganisation skapar förutsÀttningar för att lyckas implementera en hÄllbar personcentrerad vÄrd genom förÀndring av traditioner, normer och rutiner inom sjukvÄrden. FörÀndring kan ske genom att arbeta med utveckling pÄ mÄnga plan frÄn fysisk miljö, organisatorisk struktur, kompetensutbildning och personalens engagemang.

Antalet mÀnniskor som drabbas av smittsamma sjukdomar som HIV/AIDS, MRSA och Hepatit C Àr ett vÀxande problem över hela vÀrlden, bara i Sverige lever idag omkring 59 000 med nÄgon av de ovan nÀmnda sjukdomarna, av dem stÄr Hepatit C för den största delen som utgör nÀrmare 85 %. Personer med smittsamma sjukdomar förekommer i hela samhÀllet och kan finnas inom alla avdelningar pÄ sjukhus eller vÄrdcentraler. Till följd av okunskap och rÀdsla kan mÄnga som lever med en smittsam sjukdom uppleva sig stigmatiserade och bli dÄligt bemötta av familj, vÀnner och vÄrdpersonal. Det kan resultera i att de kÀnner sig isolerade frÄn gemenskap som kan orsaka ett stort lidande. Syftet Àr att undersöka patientens upplevelse av att leva med en smittsam sjukdom.

Problembakgrund: Det har visat sig att intresset för miljöproblemen har minskat och Àmnet mÄste kommuniceras för att en större förÀndring ska kunna ske. Medierna och miljöorganisationerna har en viktig roll i kommunikationen av miljöproblem. DÀrför Àr det intressant att undersöka hur kommunikationen ser ut frÄn en miljöorganisations sida.Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad Naturskyddsföreningen har för huvudsakliga budskap i sina kampanjfilmer för att öka förstÄelsen hos mÀnniskor.Metod: I denna studie tillÀmpas den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys.Teori: De teorier som undersökningen bygger pÄ Àr kommunikationsteori, diskursteori, retorik samt visuell kommunikation.Slutsats: UtifrÄn de resultat vi fÄtt fram genom vÄr analys kan vi urskiljatvÄ huvudsakliga budskap i Naturskyddsföreningenskampanjfilmer vilka Àr miljö och hÀlsa. Inom dessa budskapanvÀnder de sig av argument pÄ bÄde lokal och global nivÄ. Vihar i denna studie Àven kunnat titta pÄ vilka retoriska ochvisuella redskap som anvÀnts.Naturskyddsföreningen.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förstÄelse för NPM och resursfördelning med avseende pÄ resursfördelningsmodeller och dess anvÀndning i offentlig sektor. Metod: UtifrÄn studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod anvÀnts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrÄn skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag pÄ lika villkor?. Detta stÀller stora krav pÄ den resursfördelningsmodell som Àr framtagen av barn- och ungdomsnÀmnden i GÀvle.

Bildens betydelse som kommunikationsmedel i företagsrapporter har under det senaste decenniet ökat. Bilden Àr ett anvÀndbart verktyg för att vÀcka kÀnslor och bygga förtroende hos ÄskÄdaren. Företag kan i sin tur anvÀnda bilden som verktyg för att pÄverka sin image. Den hÀr uppsatsen bidrar till att överbygga det kunskapsgap som finns mellan vikten av bilden som kommunikationsmedel och den bristande forskning som finns pÄ omrÄdet. Uppsatsen kommer att utgÄ ifrÄn Sveriges tio största aktiebolag och deras CSR-rapporter.

VÀrldsmarknaden för lÀkemedlen berÀknades Är 2011 till 900 miljarder US$ enligt IMS-health. Marknaden för illegala lÀkemedel uppskattas vara vÀrd mellan 75-200 miljarder dollar. I Sverige uppskattas den illegala lÀkemedelsmarknaden till motsvarande ?0,5 %. Straffet för insmuggling av lÀkemedel till Sverige Àr böter eller max 2 Ärs fÀngelse.

För att pÄ ett effektivt sÀtt kunna konstruera komplexa lösningar för webben krÀvs det tekniker med stora krav pÄ förÀndringsbarhet. Det gÀller att de tekniker som anvÀnds ger utrymme till att dynamiskt modifiera sidor, och att alltför statiska lösningar undviks dÄ dessa oftast resulterar i att senare uppdateringar försvÄras. Andra krav som stÀlls Àr kraven pÄ hastighet. För att en teknik skall accepteras rÀcker det sÀllan med att den endast bidrar till en dynamisk lösning. Den skall Àven öka prestanda hos applikationen.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förstÄelse för NPM och resursfördelning med avseende pÄ resursfördelningsmodeller och dess anvÀndning i offentlig sektor. Metod: UtifrÄn studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod anvÀnts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrÄn skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag pÄ lika villkor?. Detta stÀller stora krav pÄ den resursfördelningsmodell som Àr framtagen av barn- och ungdomsnÀmnden i GÀvle.

SammanfattningDen hÀr uppsatsen Àr skriven för att undersöka vad gymnasieelever anser om en eventuell bedömning av ordning och uppförande i den svenska skolan. Den huvudsakliga forskningsfrÄgan Àr: skiljer sig elevernas uppfattningar inom Àmnet beroende pÄ om de gÄr ett yrkesförberedande program eller ett studieförberedande program? Genom en enkÀtundersökning som totalt 127 elever frÄn 3 gymnasieskolor i GÀvleborgs lÀn fyllt i har jag fÄtt fram min empiri. Det huvudsakliga resultatet av undersökningen visar att elever frÄn yrkesförberedande program Àr mer för en bedömning av ordning och uppförande Àn elever frÄn studieförberedande program.     De har den gemensamma Äsikten att bedömningen skall ske som ett separat dokument.

Inom alla vÄrdformer möts patienter och vÄrdare. En viktig komponent i det vÄrdande mötet som presenteras i olika omvÄrdnadsteorier Àr att vÄrdaren Àr nÀrvarande i mötet med hela sitt jag. DÄ kan patienten kÀnna sig sedd och hörd samt kÀnna att vÄrdaren Àr delaktig. Studiens syfte var att belysa hur nÀrvarandet framtrÀder i ett vÄrdande möte. VÄr studie utgÄr frÄn en kvalitativ metodansats med fem vetenskapliga artiklar som analyseras med hjÀlp av innehÄllsanalys.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förstÄelse för NPM och resursfördelning med avseende pÄ resursfördelningsmodeller och dess anvÀndning i offentlig sektor. Metod: UtifrÄn studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod anvÀnts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrÄn skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag pÄ lika villkor?. Detta stÀller stora krav pÄ den resursfördelningsmodell som Àr framtagen av barn- och ungdomsnÀmnden i GÀvle.

SyfteSyftet har varit att undersöka vilka faktorer som pĂ„verkar förĂ€ndringsprocesser i arbetet kring de statliga rekommendationerna om 30 minuters daglig fysisk aktivitet i skolan. FrĂ„gestĂ€llningarna var följande: Hur pĂ„verkar staten och kommunen arbetet kring de statliga rekommendationerna i skolan? Vad pĂ„verkar arbetet med att göra elever dagligt fysiskt aktiva i skolan? GĂ„r det i skolan att leva upp till de statliga rekommendationerna? Är det nĂ„gon skillnad pĂ„ hur de olika stadierna efterlever de statliga rekommendationerna?MetodData har samlats in via en textundersökning av statliga och kommunala dokument samt 104 enkĂ€ter frĂ„n slumpmĂ€ssigt valda lĂ€rare och rektorer i samtliga kommunala skolor i en stockholmskommun.ResultatTextundersökningen visar att det staten gjort för att pĂ„verka skolan kring den dagliga fysiska aktiviteten Ă€r: tillĂ€ggen i Lpo94 och Lpf94 samt skapandet av NCFF (Nationellt centrum för frĂ€mjande av fysisk aktivitet hos barn och ungdom) och Myndigheten för skolutveckling för att de skall stödja och inspirera skolor i deras arbete. FrĂ„n kommunens sida Ă€r det genom deras barn- och utbildningsplan, dĂ€r de beskriver vad skolan skall arbeta efter.Vad som pĂ„verkar arbetet kring detta Ă€r enligt enkĂ€ten: 1) Tidsbrist, 2) att lĂ€rare inte prioriterar fysisk aktivitet, 3) att lĂ€rare inte kĂ€nner sig bekvĂ€ma i hur man aktiverar barn och ungdomar, 4) samarbetet lĂ€rare emellan samt 5) viljan att arbeta med detta i skolan.Var sjĂ€tte lĂ€rare och var sjunde rektor kĂ€nner inte till de statliga rekommendationerna dĂ€remot ansĂ„g 97% att det Ă€r viktigt att vara fysiskt aktiv i skolan. Av de svarande ansĂ„g majoriteten att det Ă€r all personals ansvar att eleverna Ă€r fysiskt aktiva i skolan.

Syftet med denna uppsats Àr att pÄ ett vetenskapligt sÀtt redogöra för min designprocess under mitt examensarbete. I mitt examensarbete har jag arbetat för Hamnkrogen med att ta fram en tallrik i glas till deras servis. Flera krav stÀlldes frÄn deras sida dÄ tallriken var tvungen att fungera rent praktiskt i restaurangen. Bland annat var tallrikarna tvungna att klara av maskindisk och hÄlla vissa mÄtt samt fungera vÀl ihop med maten som serveras. De ville ocksÄ att deras marina tema skulle stÀrkas med hjÀlp av tallrikarnas estetik.

Autism Àr en funktionsnedsÀttning som medför en del problem i vardagen som till exempel kommunikationssvÄrigheter, ritualbeteende och problem med ömsesidiga kontakter med andra mÀnniskor. UtseendemÀssigt syns det inte alltid pÄ barnet att det Àr nÄgot som inte stÀmmer och förÀldrar tvingas dÄ ofta förklara vilken problematik autism verkligen innebÀr och detta kan medföra en oförstÄelse frÄn samhÀllets sida. Syftet med studien Àr att fÄ kunskap om och förstÄelse för hur förÀldrar till barn med autism upplever sin livssituation och vilket stöd de fÄr frÄn samhÀllet. Studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som datainsamlingsmetod som belyser förÀldrarnas situation. Det som framkommer i studien Àr att förÀldrar ofta fÄr leva en inrutad tillvaro tillsammans med barnet dÀr tydlighet och rutiner mÄste finnas för att vardagen ska fungera.

Problembakgrund: Det har visat sig att intresset för miljöproblemen har minskat och Àmnet mÄste kommuniceras för att en större förÀndring ska kunna ske. Medierna och miljöorganisationerna har en viktig roll i kommunikationen av miljöproblem. DÀrför Àr det intressant att undersöka hur kommunikationen ser ut frÄn en miljöorganisations sida.Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad Naturskyddsföreningen har för huvudsakliga budskap i sina kampanjfilmer för att öka förstÄelsen hos mÀnniskor.Metod: I denna studie tillÀmpas den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys.Teori: De teorier som undersökningen bygger pÄ Àr kommunikationsteori, diskursteori, retorik samt visuell kommunikation.Slutsats: UtifrÄn de resultat vi fÄtt fram genom vÄr analys kan vi urskiljatvÄ huvudsakliga budskap i Naturskyddsföreningenskampanjfilmer vilka Àr miljö och hÀlsa. Inom dessa budskapanvÀnder de sig av argument pÄ bÄde lokal och global nivÄ. Vihar i denna studie Àven kunnat titta pÄ vilka retoriska ochvisuella redskap som anvÀnts.Naturskyddsföreningen.