Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella skillnader mellan barn med cochleaimplantat (CI) och/eller hörapparat (HA) och normalhörande barn i Äldrarna fem till sju Är avseende fonologiska och kognitiva förmÄgor. I studien jÀmfördes resultat frÄn elva till 44 normalhörande barn med Ätta till 25 barn med CI/HA frÄn fyra olika studier. Undersökningsmaterialet utgjordes av kortversionen av Stora fonemtestet, fonologiska representationer, TOWRE samt fem deltest ur testbatteriet SIPS. Testresultaten analyserades kvantitativt och för kortversionen av Stora Fonemtestet Àven kvalitativt. Resultatet visade att barnen med CI/HA generellt presterade lÀgre Àn de normalhörande barnen pÄ test av fonologisk förmÄga och fonologiskt arbetsminne, men att de lÄg i nivÄ med de normalhörande barnen avseende generellt och visuospatialt arbetsminne.

Ledarskap Àr idag ett högst aktuellt Àmne. Företag etablerar sig i andra delar av vÀrlden och globaliseringen gör att organisationer mÄste integrera med andra kulturer Àn sin egen. Ledarskap blir dÄ en nyckelkomponent och ett konkurrensmedel. I vÄr uppsats vill vi granska fenomenet ledarskap i en annan kulturell kontext Àn vÄr egen. Med hjÀlp av ett MFS-stipendium frÄn Sida fick vi möjlighet att Äka till Sihanoukville, Kambodja för att att göra en undersökning om ledarskap och kultur.

VÀrldsmarknaden för lÀkemedlen berÀknades Är 2011 till 900 miljarder US$ enligt IMS-health. Marknaden för illegala lÀkemedel uppskattas vara vÀrd mellan 75-200 miljarder dollar. I Sverige uppskattas den illegala lÀkemedelsmarknaden till motsvarande ?0,5 %. Straffet för insmuggling av lÀkemedel till Sverige Àr böter eller max 2 Ärs fÀngelse.

Denna undersökning Ă€r baserad pĂ„ en fallstudie pĂ„ en idrottsprofilerad förskola. Metoden vi valde att anvĂ€nda oss av under arbetes gĂ„ng var fallstudie. Denna fallstudie genomfördes med hjĂ€lp av intervjuer med personal, rektor och ansvarig pĂ„ barn och utbildningsnĂ€mnden. Även observationer gjordes. Bakgrunden till studien grundades sig i att vi sĂ„g att allt fler förskolor valde att profilera sig.

Den hÀr uppsatsen studerar sambanden mellan de tre variablerna demokrati, inkomstfördelning och skatter. UtifrÄn olika tidigare teorier och forskning skapas tvÄ hypoteser vars motsÀttning ligger i det kausala sambandet mellan demokrati och skatter. Eftersom bÄda hypoteserna utgÄr frÄn ett samband mellan demokratigrad och skattekvot Ä ena sida och inkomstfördelning Ä andra sidan undersöks detta först. Sedan testas det kausala sambandet mellan demokrati och skatter genom ett test inspirerat av Grangers kausalitetstest. Hypoteserna testas genom statistiska undersökningar pÄ paneldata ifrÄn 52 olika lÀnder.

SammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att undersöka den svenska metall- och verkstadsindustrins syn pÄ nazismen och dess pÄverkan pÄ det tyska folket och andra lÀnder mellan Ären 1932-1938. För att fÄ reda pÄ detta har vi studerat bÄde arbetstagar- och arbetsgivarsidan genom att lÀsa bÄda sidornas förbundstidningar (Metallarbetaren och VerkstÀderna). Deras syn skilde sig markant frÄn varandra. Arbetstagarsidan skrev utan omsvep om hur utvecklingen tedde sig i Tyskland. Judeförföljelser, koncentrationslÀger och de tyska arbetarnas elÀnde var vardagsmat i Metallarbetarens spalter under den hÀr perioden.

Dagens teknik har bidragit till att mobiltelefonens anvÀndningsomrÄden har expanderat avsevÀrt de senaste Ären. Detta har lett till att alltfler mobila tjÀnster har dykt upp pÄ marknaden. Uppgiften i detta examensarbete bestÄr i att utveckla en version anpassad för mobiltelefoner av den existerande produkten TelMe, som Àr en webbtjÀnst för vikarietillsÀttning inom olika verksamheter. Den mobilanpassade versionen kommer att gÄ under namnet TelMe Mobile. ProblemstÀllningen var att implementera de vÀsentliga funktionerna i produkten med avsikt för att göra dessa tillgÀngliga för mobiltelefoner.

Intentionen med denna uppsats var att, genom att göra en semiologisk analys av myten om samerna och deras symbiotiska förhÄllande till renarna, fÄ klarhet i vilka konsekvenser denna stereotyp har, och har haft, för det samiska folket.   Undersökningen visar inte bara negativa konsekvenser, sÄ som nedvÀrdering och förskjutning, utan att bilden Àven har en positiv sida. Idag nÀr myten mer eller mindre avslöjat sig sjÀlv, givetvis mycket tack vare mytkonsumenternas ökade intresse och förstÄelse för ursprungsbefolkningar, blir stereotypen avmytifierad ? d.v.s. den blir Äter en symbol för samerna och det samiska. Samerna kan nu sjÀlva, i förmedlandet av den egna historien, anvÀnda sig av bilden och medverka till att den förÀndras.   .

AllemansrÀtten innebÀr en inskrÀnkning i markÀgarens ÀganderÀtt men Àven en förutsÀttning för att var och en ska ha möjlighet att ta sig fram till fots och vistas pÄ annans mark. Sedan Är 1994 Àr AllemansrÀtten grundlagsskyddad i 2 kap 18 § kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform. Strandskyddet, som Äterfinns i 7 kap miljöbalken (1998:811), infördes pÄ 1950?talet och ger allmÀnheten tillgÄng till svenska strÀnder. Strandskyddet förbjuder uppförandet av nya byggnader, anlÀggningar eller utförandet av liknande ÄtgÀrder inom 100 meter frÄn var sida om strandlinjen och förbudet gÀller i hela Sverige.

The problems around and the planning of wood flow is some of the most complex issues in the forest-sector. The experience and overview of the single employees is crucial for the possibility of correct tactical and economical decision-making. The increasing demand of savings and shorter reaction-times with greater flexibility in the wood-supply-chain, makes solutions and aids for improved effectiveness in the work and processes according to wood-flow urgent. Holmen Skog is starting to develop a new forest-road-management-system. The system will facilitate the work according to construction, improvements and updating the standard of roads.

Under hösten 2012 visades Jonas Gardells tv-serie Torka aldrig tÄrar utan handskar pÄ Sveriges Television. Historien utspelar sig i Stockholm pÄ 80-talet och i den begynnande AIDS-epidemin. Sjukdomen slog till hÄrt och drabbade mÄnga unga homosexuella mÀn. Historieskrivningen Àr Gardells egen och ingen konstaterad ?sanning?.

Examensarbetet för mina studier till yrkeslÀrare vid Linneuniversitetet beskriver hur lÀrare upplever sitt mentorskap i sin skolvardag. Jag har genomfört en enkÀtundersökning bland mentorer pÄ barn- och fritidsprogrammet i regionen Gymnasium Skaraborg.Undersökningen visar att merparten av mentorerna trivs med sitt uppdrag och att de inser betydelsen av mentorskap pÄ gymnasieskolan. Mentorerna upplever att uppdraget tar mycket tid i ansprÄk och att de inte fÄtt den kompetensutveckling som uppdraget krÀver. De upplever Àven ett dÄligt stöd skolledningen. Min slutsats Àr att om upplevelsen av trivsel hos lÀraren inför mentorsuppdraget inom gymnasieskolan skall bli bÀttre, krÀvs rÀtt förutsÀttningar.

Denna uppsats Àmnar undersöka om ett företag som anvÀnder sig av sparsmakad marknadsföring ÀndÄ nÄr ut med sitt budskap till sina kunder. Det företag vi valt att göra en fallstudie pÄ Àr Filippa K, ett vÀletablerat klÀdföretag som inte anvÀnder reklam i nÄgon större utstrÀckning, dels pÄ grund av rÀdsla att varumÀrket ska överexponeras och förlora sitt grundlÀggande koncept och dels för att man frÄn företagets sida anser sig ha tillrÀckligt god kÀnnedom pÄ den svenska marknaden. FrÀmsta syftet med vÄr studie Àr att försöka ta reda pÄ om kunder trots detta uppfattar Filippa K pÄ samma sÀtt som företaget önskar. 30 stycken intervjuer med slumpvis utvalda kunder till Filippa K ligger till grund för vÄr studie, resultaten har vi sedan applicerat pÄ fyra vÀlkÀnda teorier pÄ omrÄdet. Vi anser att vi kan dra slutsatsen att diskrepansen mellan profil och image Àr liten.

Denna undersökning Ă€r baserad pĂ„ en fallstudie pĂ„ en idrottsprofilerad förskola. Metoden vi valde att anvĂ€nda oss av under arbetes gĂ„ng var fallstudie. Denna fallstudie genomfördes med hjĂ€lp av intervjuer med personal, rektor och ansvarig pĂ„ barn och utbildningsnĂ€mnden. Även observationer gjordes. Bakgrunden till studien grundades sig i att vi sĂ„g att allt fler förskolor valde att profilera sig.

Syftet med detta examensarbete Àr att belysa begreppet och företeelsen lÀsprojekt och att undersöka varför lÀrare vÀljer att arbeta med och i lÀsprojekt. Första delen bestÄr av textstudier dÀr begreppet och företeelsen sÀtts in i ett historiskt och samhÀlleligt sammanhang och dÀr definitioner görs. Andra delen bestÄr av resultat frÄn fÀltundersökningar och intervjuer och beskriver hur tre sinsemellan mycket olika lÀsprojekt i grundskolan ser ut och vad de inblandade lÀrarna tycker om sina lÀsprojekt. I diskussionen konstateras att lÀsprojekt har rötter bÄde i den reformpedagogiska traditionen och i ett engagemang för lÀsning frÄn samhÀllets sida, men att lÀsprojekten inte har nÄgon fast och given form. Slutsatsen som dras Àr att lÀrarna vÀljer att arbeta med och i lÀsprojekt, eftersom de likt en sol lyser upp skolvardagen för bÄde lÀrare och elever och dÀrför upplevs som mycket stimulerande..