I dagens konkurrens mellan företag och individer Àr det, inom ett företag, ytterst viktigt att placera rÀtt person pÄ rÀtt plats samt att ta tillvara pÄ de talanger som en organisation har att arbeta med. ?Utan mÀnniskorna fungerar ingenting, men med rÀtt personer för uppgiften finns Àndlöst med möjligheter att förverkliga den.? (Lindelöw, 2008, s. 18). HR-avdelningen pÄ ett företag bör strÀva efter organisationens strategi i syfte att uppnÄ högre effektivitet och framtida mÄl (Boglind, HÀllstén och Thilander, 2013).

NÀstan all marknadsföring Àr bortkastad pÄ grund av det mycket aktuella problemet med övermarknadsföring, att konsumenten blir överöst med meddelanden. E-postmarknadsföring Àr pÄ frammarsch men har speciellt drabbats av problematiken kring övermarknadsföring i och med enkelheten att nÄ ut till mÄnga konsumenter. Syftet med uppsatsen Àr att förklara vilka aspekter som Àr av vikt för konsumentens utvÀrdering av tillÄtelsebaserad e-postmarknadsföring samt hur tidigare upplevelser pÄverkar konsumenters attityder gentemot densamma. Genom att betrakta e-postmarknadsföring som en form av utbyte mellan marknadsföraren och konsumenten sammanstÀlls faktorer som kan anses vara viktiga för beslutet att ta emot och ta del av e-postreklam.En omfattande enkÀtundersökning bland studenter vid Uppsala Universitet visar att mottagaren i överlag Àr negativ gentemot denna typ av marknadsföring och öppnar endast en liten del av de meddelanden som de tar emot. Oavsett hur respondenterna sÄg pÄ e-postmarknadsföring har de mycket starka Äsikter och behandlingen av personlig information Àr av yttersta vikt.

Denna studie handlar om EU som normativ makt i omrÄdet för EU:s östliga partnerskap (Eastern Partnership/EP). Med utgÄngspunkt frÄn sÀkerhetsgemenskapsteori och konstruktivism undersöks EU:s försök att sprida sina normer och intensifiera kopplingarna till lÀnderna Moldavien och Armenien, som omfattas av European Neighbourhood Policy (ENP) och EP. Studien finner att EU:s strategi för att intensifiera kopplingarna till Moldavien och Armenien Àr mycket lika, dÀr utvecklingen av praktikergemenskaper verkar vara nÄgot som EU sÀrskilt vill prioritera och etablera redan i ett inledande skede för att partnerlandet skall acceptera de normer, vÀrden och uppfattningar om intressen som utgör ramverket för EU:s kollektiva identitet. Men det verkar som att lÀndernas förmÄga, möjlighet och vilja att tillmötesgÄ ramverket skiljer sig Ät, och att det Àr dÀr vi kan hitta förklaringen till varför EU mer framgÄngsrikt spridit sina normer till Moldavien Àn till Armenien ? ett faktum som denna studie argumenterar för ytterst visat sig genom Moldaviens godkÀnnande av EU:s bindande samarbetsavtal Association Agreement, och Armeniens avvisande av samma avtal till förmÄn för en tullunion ledd av Ryssland.  .

Hunden har funnits vid mÀnniskans sida i över 14 000 Är och har lÀnge haft en viktig roll i samhÀllet. Hunden kan ha flera olika arbetsuppgifter, men idag fungerar de flesta hundar som sÀllskapshundar. Syftet med det hÀr arbetet Àr att studera hur mÀnniskors hÀlsa kan pÄverkas av att Àga en hund, och om det finns nÄgon skillnad mellan olika typer av hundÀgare. De flesta mÀnniskor ser sina hundar som en del av familjen. Det Àr framför allt kvinnor som Àr hundÀgare och det Àr ocksÄ den grupp som tillsammans med barn upplever en starkare relation till sin hund. Studier har visat att det kan finnas hÀlsosamma effekter av att Àga en hund, men alla forskare Àr inte överens om varför de uppkommer.

VĂ„r uppsats har inspirerats av tsunamikatastrofen vid slutet av 2004. Året efter, under 2005, samlades de största medlen till katastrofen in, bara i Sverige samlades det in drygt en miljard kronor pĂ„ ett halvĂ„r. Det Ă€r viktigt för insamlingsorganisationer att ha ett förtroende hos allmĂ€nheten dĂ„ organisationerna Ă€r beroende av att allmĂ€nheten skĂ€nker stora summor till deras ideella arbete. PĂ„ senare Ă„r har det dock skett en del stora skandaler vilket gjort att detta förtroende försvagats, det blir dĂ€rför vĂ€sentligt för insamlingsorganisationer att förankra sin accountability i redovisningen. VĂ„rt syfte Ă€r att förklara vad som pĂ„verkar omfattningen av insamlingsorganisationers redovisning.UtifrĂ„n den forskning och teori som finns inom omrĂ„det för insamlingsorganisationer har vi identifierat olika faktorer som kan tĂ€nkas pĂ„verka deras redovisning.

 Tidigare studier visar att elevers möjlighet till harmonisk utveckling i skolan samverkar med lÀrarens vÀlbefinnande (Iselau, 2006). DÀrmed anser jag det motiverat att försöka identifiera och undersöka ett antal faktorer som kan tÀnkas bidra till att frÀmja lÀrares vÀlbefinnande och hÄllbarhet, vilket Àr syftet med denna studie.Jag har i denna studie genomfört tvÄ kvalitativa undersökningar med hjÀlp av dels helt öppna intervjuer samt riktade öppna enkÀtfrÄgor. Genom att intervjua 4 lÀrare som varit verksamma inom skolan minst 40 Är identifierade jag ett antal faktorer, vilka lÀrarna ansÄg vara de mest betydelsefulla i frÀmjandet av deras hÀlsa och hÄllbarhet. DÀrutöver undersökte jag sambandet mellan ett antal hÀlsofrÀmjande faktorer med lÀrarens vÀlbefinnande och hÄllbarhet, dÀr 16 lÀrare och 3 skolledare besvarade riktade öppna enkÀtfrÄgor.Genom lÀrare och skolledares svar framkommer frÀmst tre huvudfaktorer som samverkar med deras hÀlsa och vÀlbefinnande. Den ena Àr den egna livsstilen, den andra Àr det sociala klimatet och den tredje Àr skolledaren.Det visar sig att hÀlsofrÀmjande arbete Àr en process som pÄgÄr pÄ dessa tre nivÄer.

Arbetet som klasslÀrare innebÀr att fungera sida vid sida med samtliga elever i skolan, oavsett förutsÀttningar, kunskaper eller behov. För att tillgodose alla behov som finnsinom skolans verksamhet krÀvs det idag Àven kunskap att som klasslÀrare kunna hantera och vÀgleda de elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd, dÄ de specialpedagogiska insatserna inte alltid rÀcker till. Syftet med denna studie Àr att undersöka de arbetsmetoder och didaktiska val specialpedagoger gör i skolans verksamhet för att underlÀtta och stödja inlÀrningen av matematik för elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Kvalitativa intervjuer med en fenomenografisk ansats har anvÀnts som metod i undersökningen. De didaktiska valen har jag kategoriserat som Respondenternas matematikundervisning i praktiken, LÀrandemiljöns utformning och Samspelets betydelse.

En ny designprototyp ?Sambandssystem vid Kriser? (SaK) för krisledning och för dagligt anvÀndande i organisationer har utformats. Detta arbete fokuserar pÄ att utreda SaKs grÀnssnitt och dess inverkan pÄ mÀnniskans kognition, samt beslutsprocesser i relation till Stockholms stads krisledningsorganisation. TvÄ bÀrande tankar har varit sÀrskilt betydande för SaKs konstruktion: (1) TÀnk om alla kunde följa det som sker i organisationen och hÄlla sig uppdaterade! (2) Hur undviks ?information overload? och hur kan informationsutbytet regleras pÄ lÀmpligt sÀtt? Tillsammans med dessa tankar har syftet med arbetet frÀmst varit att stÀrka och stödja organisationens krishantering, att det ska klara hantering av ett eller flera projekt, samt att systemet ska vara anvÀndarvÀnligt och sjÀlvinstruerande.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera den grÀnsdragning som görs mellen mÀnniska och djur ifrÄga om hur man rÀknas moraliskt. Det finns en gemenskap som kallas "den moraliska gemenskapen" och som bestÄr av de individer man anser förtjÀnar moralisk hÀnsyn. Eftersom den vanligaste synen pÄ den moraliska gemenskapen Àr att den bestÄr av mÀnniskor, medan djur stÄr utanför, vill jag undersöka anledningen till detta. Jag gÄr dÀrmed igenom hur man kan vÀrdera liv och vad som förvÀntas av en individ för att hon ska fÄ rÀknas in i den moraliska gemenskapen. Jag granskar sÀrskilt förmÄgors betydelse och fÄr fram att dessa inte rÀcker till som kriterium för att nÄgon ska fÄ rÀknas moraliskt.

Idéen var frÄn början av att samarbeta och göra ett mönster tillsammans. Vi hade nog en lite romantisk förestÀllning om att bÄda skulle bidra med sitt och snabbt blir eniga om ett vackert mönster som vi kunde fortsÀtta att applisera pÄ olika produkter. Att nÄgot sÄ sjÀlvklart som att samarbeta kan vara sÄ svÄrt för tvÄ starka viljor! I detta fall visade det sig helt enkelt vara en omöjlighet. DÀr den ena vill ha rÀnder vill den andra ha prickar, dÀr en vill ha svart/vitt vill den andra ha fÀrg och dÀr den ena vill ha stilrent och enkelt vill den andra med sÀkerhet ha snirkligt och bohemiskt. Att göra ett mönster ihop skulle innebÀra en maktkamp frÄn början till slut, och sluta med att bÄda skulle vara missnöjda över resultatet.

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns olika personlighetstyper hos mjölkkor av raserna SRB och SLB och om dessa personlighetstyper skilde sig mellan ras, Älder och vilken sida djuren stÄtt pÄ i lösdriften. Korna observerades i tre olika testmiljöer för att se huruvida konsistenta de var i deras beteenden: ostörda i lösdriften, vid mjölkning och med ett frÀmmande objekt i lösdriften. Beteenden som studerades var normala beteenden, sociala beteenden, tramp och sparkningar vid mjölkning och interaktioner med det frÀmmande objektet. Tolv beteendevariabler anvÀndes i en PCA (principal component analysis) och visade tvÄ komponenter som tillsammans kunde förklara 51,2 % av den totala variansen. Den första komponenten speglade aggression och extraversion, som ingÄr i medgörlighet och extraversion i den mÀnskliga femfaktorsmodellen.

År 1993 var Fredrik Reinfeldt 28 Ă„r, ordförande för Moderata Ungdomsförbundet ochriksdagsledamot sedan det föregĂ„ende valet 1991. Detta Ă„r gav Reinfeldt ocksĂ„ ut sin bok Det sovande folket vari han jĂ€mför vĂ€lfĂ€rdsstaten med ?pest smittkoppor och Aids? (Reinfeldt, 1993:12). År 2005 finner vi istĂ€llet en 40-Ă„rig Fredrik Reinfeldt som sedan tvĂ„ Ă„r tillbaka innehar partiledarpositionen för Moderaterna och vad som Ă€r intressantare Ă€r att han förklararsig att vara vĂ€lfĂ€rdsstatens frĂ€msta försvarare dĂ„ han deklarerar att ?en skattefinansierad vĂ€lfĂ€rd har stora fördelar? (Reinfeldt, 2005).Med anledning av ovanstĂ„ende Ă€r det intressant att diskutera huruvida Reinfeldts politiska idĂ©er har förĂ€ndrats eller om de fortfarande Ă€r bestĂ„ende.

Studiens syfte var att lyfta fram vilken betydelse en frÄnvarande fader har under döttrars uppvÀxt nÀr det gÀller identitetsskapande, förmÄga till relationer samt förestÀllning om manlighet och faderskap. För att nÄ syftet och besvara frÄgestÀllningarna har en kvalitativ forskningsmetod anvÀnts, som bestod av intervjuer med Ätta vuxna kvinnor. Studien har dels en fenomenologisk ansats, det vill sÀga beskrivande utifrÄn individens livsvÀrld, samt en tolkande ansats vid analysen. Resultatet frÄn intervjuerna har analyserats utifrÄn objektrelations teori samt ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studien visar att alla kvinnor har upplevt en saknad efter sin pappa under uppvÀxten.

For almost a century the debate about women as ordained servants in the Church of Sweden has raged on and on. The decision to open up the priesthood for both genders in 1958 was a milestone in the women?s liberation movement as well as it marks an important time in the church history. The debate has mainly been about how to interpret scripture, who has the right to do so, and so on. Feminist theology has become one way in recent decades to paint a wider and more nuanced picture of history and how to interpret the texts often used to repress women.This essay surveys some of the steps towards that decision, as well as it paints a rough picture of what leadership among women in the church could involve before ordination became an option.

The aim of this study was to examine how Tanzanian HIV-positive women experience their socioeconomic situation. Semistructured interviews were carried out and the number of interviewees was 15. Collected data was analysed according to a qualitative content analysis and resulted in an overarching theme; Struggle for survival and tolerable life. Important in the lives of the informants was the access to economic and social resources. The informants described access to economic resources as important because of the possibilty to support oneself and the possibility of a lower level of physical strain.