Detta examensarbete innehåller dels en fördjupad sammanställning av den kunskap som finns vad gäller odling, produktion, mykologiska risker och kontroll av torkade fikon, dels resultaten från en kartläggning av mögel och mykotoxiner i 17 fikonprov som inhandlades från butiker i Stockholm-Uppsalaregionen under oktober till december 2009. Examensarbetet genomfördes som en del av en större mykologisk kartläggning av torkad frukt på Livsmedelsverket. Anledningen till att torkade fikon ansågs angeläget att undersöka var att mycket höga halter av Aflatoxiner och ochratoxin A påvisats i enskilda fikon i olika studier samt att ett stort antal partier av torkade fikon varje år avvisats vid europeiska gränskontroller på grund av överskridande halter av Aflatoxiner. De 17 fikonproven analyserades dels mykologiskt med morfologiska metoder för att undersöka om fikonen innehöll viktiga mykotoxinbildande arter, dels med semi-kvalitativa snabbkit för att undersöka om fikonen innehåll Aflatoxiner och ochratoxin A. Den mykologiska kartläggningen visade att fikon på den svenska marknaden kan innehålla mögelgifter, vilket kan innebära en hälsorisk för svenska konsumenter.

Mykotoxiner är sekundära metaboliter från mögelsvampar som ger toxiska effekter hos djur och människa. Mögelsvampar kan infektera spannmål både på fält och under lagring och kan då producera mykotoxiner vilket innebär att dessa toxiner kan förekomma i fodret till kor. Syftet med den här litteraturstudien är att utreda riskerna med några av de vanligaste mykotoxinerna i spannmål när dessa förekommer i foder till mjölkkor. Fokus har lagts på Aflatoxiner, deoxynivalenol (DON) och zearalenon. Litteraturstudien tar upp deras metabolism, hälsopåverkan samt om de förs över i mjölken och även kan utgöra en risk för oss som konsumenter. Trots att idisslare har högre tolerans mot mykotoxiner än enkelmagade djur så kan även mjölkkors hälsa påverkas.