Children?s utterances have been studied in different languages; however, only a few studies refer to Swedish. The aim of the present study is to describe utterance types, subordinate clauses and utterance length for a group of three and four year old Swedish children without known functional impairments.The study included 29 children, 17 girls and 12 boys, in a larger city in the south-east of Sweden. The children, all native Swedish speakers, were aged 3;0 to 4;11. Sound recordings were made during a playing session with one of the authors in the children?s day care centers.The utterances were divided into the categories elliptical responses, incomplete and partly unintelligible utterances, imitative utterances and independent utterances.

Skillnaden mellan de två Adverben var och vart är ett ämne som tycksengagera den svenska allmänheten mer än de flesta andra språkligafrågor. Det som i första hand fascinerar, irriterar och förvirrar folk tycksvara det ökade bruket av ordet vart med befintlighetsbetydelse, iställetför den traditionellt förväntade riktningsbetydelse som detta ordsignalerar. Även motsatsen, att använda var med riktningsbetydelse, ärdock en form som har observerats i vissa svenskars språkbruk.Uppsatsens syfte är att bidra till en större insikt i bruket av vart medbefintlighetsbetydelse och var med riktningsbetydelse i modernt svensktskriftspråk. Fokus ligger i första hand på geografiska skillnader ianvändningen av dessa konstruktioner, samt på hur frekventförekommande de är och i vilka sorts texter de förekommer.Metoden som används för att undersöka skriftspråksbruket av dessafenomen bygger på sökningar på en rad olika lokaltidningarswebbplatser, via sökmotorn Google search. Resultaten från dessasökningar visar att vart med befintlighetsbetydelse förekommer i en vissomfattning på samtliga undersökta webbplatser, men tycks allravanligast på den som tillhör Umeå-tidningen Västerbottenskuriren.Denna webbplats rymmen även flest var med riktningsbetydelse, ävenom man i övrigt kan konstatera att fenomenet verkar vara någotvanligare på de webbplatser vars modertidningar är hemmahörande isödra Sverige.

Detta examensarbete syftar till att dels ge en bild av vad som kännetecknar muntlighet i text, dels ge en övergripande bild av hur muntliga drag yttrar sig i gymnasieelevers texter. Frågeställningarna berör i vilken utsträckning och på vilka sätt elevers texter uppvisar drag av muntlighet (utifrån ett antal utvalda variabler).Genom att kvantifiera muntlighet utifrån sju variabler tecknas i grova drag en bild av muntliga uttryck i materialet, som bestod av 27 elevuppsatser från det nationella provet i svenska på gymnasiet. I viss utsträckning genomförs även en kvalitativ analys för att skapa en förståelse kring hur och varför eleverna använt sig av vissa muntliga drag.I resultatet framkom att vissa variabler är mer frekvent förekommande än andra i materialet. De muntliga drag som är mest frekvent förekommande är en stor mängd pronomen i förhållande till mängden substantiv, satsradning och satsfragment samt överanvändning av satsAdverbial. De som yttrar sig i liten eller ingen utsträckning är lånord, slanguttryck, chattspråkliga uttryck samt morfologiska kortformer av Adverb och pronomen.