Studien syftar till att undersöka hur kommunikationen ter sig mellan chefer och medarbetare gällande förmedlande av policys och riktlinjer angående anställdas användande av sociala medier. Dessa chefer och medarbetare arbetar inom Sollefteå och Sundsvalls kommun i Västernorrlands län. Studien utgår ifrån ett antal kommunikationsteorier som främst berör internkommunikation. Dessa teorier har fått ligga till grund för hela vår studie. Studien är en icke generaliserbar fallstudie som besvarar nedan skrivna frågor: Hur förmedlas policys och riklinjer? Vilka sociala medier- policys och riktlinjer finns hos kommunerna idag angående de anställdas användande av sociala medier? Har de två kommunerna sett över e-delegationens riktlinjer gällande sociala medier? Vilka likheter och olikheter finns i kommunikationen av policys gällande sociala medier mellan de olika kommunerna och de anställda inom de olika kommunerna? Vi valde att undersöka ämnet genom att utföra kvalitativa samtalsintervjuer över telefon med två anställda på informationsavdelningen, fyra chefer och åtta medarbetare i de båda kommunerna. Resultatet visar att det skiljer sig mellan de båda kommunerna i deras sätt att kommunicera policys och riktlinjer.

Att vara chef idag är ofta krävande. Inte minst i det lilla företaget, där man måste vara lite av en allkonstnär. Chefer på småföretag tros arbeta hårt och ha en hög stressnivå, men lite är skrivet om hur de upplever sin hälsa och sin arbetsmiljö.Däremot är kunskapen stor om att socialt stöd på arbetsplatsen kan minska de negativa effekterna av stress och utgöra en buffert mot ohälsa hos de anställda. Syftet med den här studien var att ta reda på hur chefen på ett mikroföretag upplevde sin egen hälsa, sitt sociala stöd och om detta stöd var viktigt för hälsan. Chefer på mikroföretag anslutna till Järnhälsans Företagshälsovård, med 5-9 anställda, valdes ut som undersökningsgrupp.

HR är en förkortning av Human Resources och kan på svenska översättas med begreppet humankapital. HR-funktionen utgörs vanligtvis av de tre områdena strategi, operativt arbete samt administration. Under de senaste åren har HR-funktionen genomgått en transformation där syftet har varit att skapa ett strategiskt och styrningsinriktat HR. Administrativa uppgifter flyttas ut till externa leverantörer (outsourcing) eller centraliseras och effektiviseras med hjälp av IT och alltmer personalansvar flyttas över till linjecheferna. Målet med transformationen är att det nya HR ska inriktas mot att skapa värde till både interna och externa aktörer.Syftet med studien är att undersöka hur det strategiska HR-arbetet genomförs i praktiken samt hur HR och linjechefer tillsammans arbetar mot att uppnå organisationsstrategin.

Syftet med denna explorativa studie har varit att skapa en bild av chefens upplevelse gällande organisationens grundvärderingar och dess betydelse i dennes ledarskap, genom att undersöka hur de resonerar kring värderingar i relation till sitt arbete, organisatoriska värderingars funktion och det värderingsarbete som bedrivs. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med chefer på olika organisatoriska nivåer inom en produktionsenhet på ett företag inom kemi och läkemedelsbranschen. Studien har en kvalitativ och hermeneutisk forskningsansats och data bearbetades genom tematisk analys. Studien visar på att cheferna upplever organisationens grundvärderingar som generella och allmänmänskliga, och de anser att det är främst genom sitt handlande som de förmedlar dessa till medarbetarna. Gällande frågan vilken funktion grundvärderingarna fyller i deras ledarskap är cheferna motstridiga i sina svar, både individuellt och om man jämför de intervjuade med varandra.

Möjligheten till att uppnå balans mellan arbete och privatliv antas i framtiden bli en allt viktigare fråga och i allt högre grad påverka individen i hennes val av arbetsgivare. Studiens syfte utformade författarna tillsammans med Halmstad kommun vilka har märkt av en svårighet att rekrytera yngre kompetenta chefer och därför önskar bli mer attraktiv som arbetsgivare. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur kvinnliga chefer mitt i livet upplever balans i livet och vad arbetsgivaren, Halmstad kommun, kan erbjuda för att de skall uppnå balans. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och till grund för studien låg åtta djupintervjuer med kvinnliga mellanchefer. Enbart kvinnor valdes ut till studien eftersom kvinnor utöver sitt lönearbete traditionellt sett även antas utföra det mesta av hushållsarbetet.

En ny modernistisk syn på ledarskap började utvecklas i början på 1980 talet, där nya kommunikationsmönster för chefer lyfts fram. Den nya ledningsfilosofin betonar kommunikativt ledarskap framför traditionella strategiska kommunikationsmönster.Syftet med uppsatsen var att undersöka ledarskapet på en telemarketingavdelning med många unga medarbetare och se vilka metoder chefer nu använder sig av för att leda unga medarbetare. Fokus ligger på kommunikation, ledarskap och organisationskultur. En kvalitativ metod användes i form av intervjuer i kombination med observationer. Studien omfattade sju intervjuer och urvalet var ändamålsenligt.

Uppsatsens syfte är att undersöka i vilken grad gymnasielärare känner sig motiverade. Vi har valt att inrikta studien mot nyexaminerade lärare samt lärare med längre än 15 års erfarenhet av läraryrket. Genom intervjuer har vi försökt analysera hur lärarna ser på sitt arbete och vilka faktorer som påverkar deras motivation positivt respektive negativt. För att ge uppsatsen ett ytterligare perspektiv har vi sedan jämfört de nyexaminerades syn med de lärare som har lång erfarenhet för att se om det finns några skillnader när det gäller hur de ser på arbetet som lärare. För att kunna uppnå studiens syfte valde vi att intervjua totalt 12 lärare i två olika län, Östergötland och Kalmar län.

De senaste decennierna har sjukvården förändrats. Förändringsarbetet är inspirerat av New Public Management genom införandet av reformer. Teorier och organisatoriska modeller som fungerat bra inom det privata näringslivet har applicerats på organisationer inom den offentliga sektorn, vilket medfört en ökad admininistrativ arbetsbörda. Verksamhetsreformen gjorde det möjligt för andra yrkesgrupper än läkare att ta plats inom högre ledande positioner inom offentlig svensk sjukvård. Förändringarna inom sjukvården har krockat med den medicinska professionen.

Uppsatsens syfte är att undersöka i vilken grad gymnasielärare känner sig motiverade. Vi har valt att inrikta studien mot nyexaminerade lärare samt lärare med längre än 15 års erfarenhet av läraryrket. Genom intervjuer har vi försökt analysera hur lärarna ser på sitt arbete och vilka faktorer som påverkar deras motivation positivt respektive negativt. För att ge uppsatsen ett ytterligare perspektiv har vi sedan jämfört de nyexaminerades syn med de lärare som har lång erfarenhet för att se om det finns några skillnader när det gäller hur de ser på arbetet som lärare. För att kunna uppnå studiens syfte valde vi att intervjua totalt 12 lärare i två olika län, Östergötland och Kalmar län.

Problemområde: På initiativ av äldreomsorgscheferna i Göteborgs 21 stadsdelar beslöt man under 2008 att införa ett salutogent förhållningssätt och perspektiv i äldreomsorgen i Göteborgs stad. Detta beslut var ett svar på de riktlinjer som har aviserats från den statliga nivån där man ville öka brukarinflytandet, få till ett ?friare val? och därmed göra brukarna mer välmående. Det har också funnits ett samhällsintresse i att få till en mer inflytelserik äldreomsorg. Det man i stort vill uppnå är en typ av maktförskjutning från utförare till mottagare.

Kundnöjdhet är en stor inkomstkälla för företag. Det finns många sätt att mäta kundnöjdhet och ett av de nyaste sätten är genom en digital monter placerad i fysisk butik. Denna studie ämnar undersöka hur gränssnitt till en undersökningsapplikation skall utformas för att tilltala en bred målgrupp att lämna omdömen och hur ett användbart gränssnitt till den administrativa sidan för denna applikation kan utformas. Resultaten från utvärderingen av undersökningsgränssnittet visar att det finns designelement som tilltalar vissa användare mer än andra. Detta ger en fingervisning om hur design kan utformas för att vara tilltalande för användarna att lämna omdömen via teknisk plattform.

För organisationer som hanterar känslig information är god informationssäkerhet en nödvändighet för att upprätthålla trovärdigheten och kunna bedriva verksamheten effektivt. Vi har därför valt att i denna uppsats undersöka hur statliga myndigheter som hanterar skyddsvärd information arbetar för att uppnå god informationssäkerhet. För att undersöka detta har vi gjort en fallstudie på två statliga svenska myndigheter där vi genom intervjuer och dokumentation har kartlagt hur myndigheterna skyddar sin information utifrån fysisk, logisk och administrativ säkerhet. Resultatet av undersökningen visar att myndigheterna skyddar sin känsliga information genom att använda sig av såväl administrativa och logiska som fysiska skyddsåtgärder. Undersökningen har också visat att myndigheterna till en tillfredsställande hög grad kan skydda den känsliga information de hanterar.

Syftet med detta arbete är att beskriva och analysera hur EVA används på ett företag som KåKå AB. Vi studerar även vilka motiv och möjligheter som kan förklara hur KåKå AB förhåller sig till EVA och vilken relevans EVA har på de olika nivåerna i företaget. Vi har genomfört en fallstudie på KåKå AB där vi använt oss av intervjuer gjorda med ekonomidirektören och den administrativa försäljningschefen då vi ansåg det intressant att på djupet studera relationen till en försäljningsavdelning. Analys och diskussion sker hela tiden med den teori som behandlar EVA i bakgrunden. Det resultat vi kom fram till blev att det på ledningsnivå kan vara fördelaktigt att använda sig av EVA då det lättare kan ge en bild av hur värdeskapande sker i företaget och därmed understödja beslutsfattande i organisationen.

Syftet med uppsatsen är att utifrån ett chefperspektiv beskriva ochförklara hur företag inom detaljhandeln på taktisk nivå kan arbetaför att mäta och följa upp resultaten av sin interna marknadsföringmot personal med kundkontakt. Studien har en kvalitativ ansats där vi har genomfört sexsemistrukturerande intervjuer med chefer på taktisk nivå hosStadium, Bilia Väst, Affärsverken Karlskrona AB samt enkompletterande intervju med Scandinfo..

Problem och syfte: Kvinnor är starkt underrepresenterade på ledande befattningar i organisationer samtidigt som serviceyrken med föga möjligheter att avancera domineras av kvinnor. Samhället har visserligen gått framåt och förändringar har skett för kvinnor på olika sätt men de föråldrade strukturerna vad gäller chefskap fortlever, något som exempelvis kan urskiljas i könsfördelningen på chefspositioner. Vårt syfte är att beskriva och analysera förklaringar till den låga andelen kvinnliga samt vad detta innebär. För detta ändamål har vi valt att titta närmare på områdena ledarskap, genus, service och mångfald. Frågeställning: Varför finns det så få kvinnliga chefer? Metod: Teorier och information relevant för vår frågeställning har samlats in från böcker och artiklar.