Var fjärde patient som genomgår cytostatikabehandling (cellgiftsbehandling) upplever illamående och kräkningar av olika grad, i fortsättningen kallat N/V, Nausea and Vomiting. Många patienter upplever att N/V är det mest plågsamma och försvagande med cancersjukdomen under pågående behandling. Behandling av N/V ges i förebyggande syfte, men innebär inte ett garanterat skydd för alla patienter. Komplementära metoder används både för behandling och i förebyggande syfte av N/V. Rädsla för N/V innebär att många patienter väljer att avstå eller avbryter sin cytostatikabehandling i förtid.

Var fjärde patient som genomgår cytostatikabehandling (cellgiftsbehandling) upplever illamående och kräkningar av olika grad, i fortsättningen kallat N/V, Nausea and Vomiting. Många patienter upplever att N/V är det mest plågsamma och försvagande med cancersjukdomen under pågående behandling. Behandling av N/V ges i förebyggande syfte, men innebär inte ett garanterat skydd för alla patienter. Komplementära metoder används både för behandling och i förebyggande syfte av N/V. Rädsla för N/V innebär att många patienter väljer att avstå eller avbryter sin cytostatikabehandling i förtid.

Bakgrund: Cancer är en av de vanligaste dödsorsakerna i västvärlden och insjuknandet ökar i Sverige. Detta medför att många kommer att behöva genomgå behandling, exempelvis med cytostatika. Detta är en behandling som utvecklats enormt de senaste trettio åren och som ställer höga krav på personalens kunskap om och förståelse för behandlingen och dess påvekan på patientens liv. Syfte: Att undersöka cancerpatienters behov och upplevelse av information under sin cytostatikabehandling. Med frågeställningarna; Vilken information upplever patienterna att de har behov av? Upplever patienterna att de får tillräckligt med information? Hur föredrar patienterna att få information? Metod: En litteraturstudie baserad på Goodmans sju steg.

Att drabbas av cancer och genomga? cytostatikabehandling kan inverka pa? patienters sexualitet. Sjuksko?terskor bo?r se till patienters alla behov fo?r att kunna ge en god omva?rdnad. Syftet var att beskriva sjuksko?terskors reflektioner kring a?mnet sexualitet i omva?rdnadsarbetet med cytostatikabehandlade vuxna patienter med cancer.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och ca 7000 nya fall diagnostiseras årligen i Sverige. Cytostatikabehandling är en vanlig behandlingsform mot bröstcancer och många kvinnor upplever den som påfrestande på grund av dess biverkningar. De mest förekommande biverkningarna är håravfall, illamående, kräkningar, uttalad trötthet, rädsla, depression samt ångest. Sjuksköterskor kommer någon gång i sitt arbete i kontakt med bröstcancerdrabbade kvinnor som genomgår cytostatikabehandlingen. Om cytostatikabehandlade kvinnors kunskapsbehov inte uppmärksammas finns det risk att dessa kvinnor upplever vårdlidande.

Patienter med cancersjukdom kan ha önskemål om aktiv palliativ cytostatikabehandling i livets slutskede. Målet med behandlingen är att förebygga eller lindra symtom som sjukdomen för med sig. Den behandlingen som ges får inte ge så mycket besvär att patientens livskvalitet försämras utan målet är att försöka hålla tillbaka sjukdomen så patienten får leva längre. Det är viktigt att ha en fortsatt tro på framtiden, att vara aktivt delaktig i sin sjukdom där cytostatikabehandling kan skapa hopp och livskvalitet. Syftet var att undersöka hur patienter med cancersjukdom upplever aktiv behandling med cytostatika i livets slut när bot inte längre är möjlig.

Bakgrund: Enligt WHO är bröstcancer den vanligaste cancerformen bland kvinnor världen över. Bröstcancer är den största orsaken till dödsfall i både utvecklade och mindre utvecklade länder. Den vanligaste behandlingsformen av bröstcancer är cytostatika vilket har olika påverkan på både kropp och psyke. Därför skiljer sig kvinnors upplevelser åt efter genomgången cytostatikabehandling.Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser efter genomgången cytostatikabehandling vid bröstcancer.Metod: En litteraturstudie baserat på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artiklarnas resultatdelar har analyserats med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier samt fyra underkategorier som utgör resultatet: ?Kognitiva förändringar?, där det uppkom två underkategorier: Försämrad koncentrationsförmåga och Oförmåga att minnas där kvinnorna upplevde olika minnesproblem som påverkade vardagen; ?Inte känna igen sig själv? där det uppkom två underkategorier: Emotionella förändringar och Kroppsliga förändringar där kvinnorna upplevde olika känslor samt symtom av klimakteriebesvär och viktökning; ?Att inte bli sedd och hörd?, där kvinnorna upplevde att läkarna inte tog deras bekymmer på allvar; ?Förändrad syn på livet?, där kvinnorna upplevde ett mer positivt synsätt efter cytostatikabehandling och uppgav att meningen med livet hade blivit en central del i deras liv.Slutsats: Kvinnor kan ha olika upplevelser efter genomgången cytostatikabehandling beroende på sin tidigare livserfarenhet och den livsvärld kvinnan levde i.

Bakgrund: I Sverige ställs det omkring 7000 bröstcancerdiagnoser årligen, vilket ger en siffra mellan 15-20 insjuknande kvinnor dagligen. Denna förekomst visar på att detta är ett centralt problemområde inom den svenska vården idag och en angelägen omvårdnadsfråga. Behandlingsformerna som finns idag vad gäller bröstcancer är kirurgi, strålbehandling, hormonbehandling samt cytostatikabehandling. Att behandlas med cytostatika, en behandlingsform som är en relativ vanlig komplettering till kirurgi, innebär en risk att utsättas för en rad olika biverkningar. Biverkningarna kan sätta spår i livet och som därmed även kan ha en kraftig påverkan på livskvalitén även efter avslutad cytostatikabehandling.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor över hela världen. Prognosen har dock förbättrats tack vare tidig diagnos och avancerade diagnostiska tekniker samt att bröstcancerbehandlingen blivit allt mer avancerad, aggressiv och effektiv. Kirurgi är den vanligaste behandlingsformen. Vid otillräcklig kirurgi ges adjuvant behandling, vilket innebär en tilläggsbehandling med strålning, cytostatika och/eller endokrin behandling. Cytostatika verkar genom att döda tumörceller och hämma deras tillväxt.

På en onkologisk klinik har personalen en känsla av att patienterna behandlas med cytostatika för nära inpå ad mortum. Syftet är att på ett deskriptivt sätt undersöka hur nära i tiden patientens sista erhållna cytostatikabehandling och ad mortum ligger, vidare avser studien åskådliggöra hur differensen ser ut i förhållande till diagnos, ålder och kön under kalenderåret 2004. Datainsamling har gjorts genom journalgenomgång med hjälp av ett datainsamlingsformulär. Studien omfattar 65 journaler. Resultatet visar bland annat att det finns ett skönjbart samband mellan patienters differens och ålder..

Bakgrund: Illamående kan uppkomma av många olika orsaker. En av dessa är illamående som uppkommer som en biverkning till cytostatikabehandling. Illamående är en känd biverkning av cytostatikabehandling, varför patienter som ska påbörja och genomgår behandling mot cancer erhåller profylaktisk antiemetikabehandling. Illamående kan få konsekvenser som försämrad nutritionsstatus, elektrolytrubbningar och i vissa fall kan patienten vilja avbryta sin behandling på grund av att illamåendet blir för jobbigt. Trots antiemetika fortsätter illamående att vara ett stort problem vid cytostatikabehandling.Syfte: Att beskriva olika omvårdnadsåtgärder som kan användas som ett komplement till antiemetika vid behandling av illamående orsakat av cytostatika.Metod: En litteraturstudie med grund i analys av kvantitativ forskning genomfördes.Resultat: Sökningar resulterade i fem omvårdnadsåtgärder: progressiv muskelavslappning, tillskott av ingefära, proteintillskott och ingefärskapslar, intag av druvjuice och musikterapi och bildspråk.

Cancer är en stor folksjukdom och det är därför av yttersta vikt att veta hur en god omvårdnad ska tillämpas och hur patienterna ska kunna bemötas under den tid de genomgår behandling med cytostatika. Många patienter som lider av cancer behandlas med cytostatika. Cytostatikabehandling ger olika biverkningar som bland annat kan försämra patientens livskvalitet, såväl fysiskt som psykiskt. Studiens syfte var att belysa patienters upplevelser under den tid de genomgår cytostatikabehandling. Metoden är en kvalitativ litteraturstudie baserad på två självbiografiska böcker.

Aim: To describe perceptions about written and verbal information regarding diet and physical activity in women with breast cancer and to study possible differences between ages and perception. Method: A cross-sectional study was conducted and consisted of 57 women with breast cancer stages I-III who started adjuvant chemotherapy within a year (2007-2008). A questionnaire, regarding their perceptions about the written and verbal information they had received about diet and physical activity, was responded to three months following treatment completion. Between 67-93 % of the participants responded to the questions. The answers was analyzed with descriptive statistics and Mann Whitney U-test.

Cancer är en stor folksjukdom och det är därför av yttersta vikt att veta hur en god omvårdnad ska tillämpas och hur patienterna ska kunna bemötas under den tid de genomgår behandling med cytostatika. Många patienter som lider av cancer behandlas med cytostatika. Cytostatikabehandling ger olika biverkningar som bland annat kan försämra patientens livskvalitet, såväl fysiskt som psykiskt. Studiens syfte var att belysa patienters upplevelser under den tid de genomgår cytostatikabehandling. Metoden är en kvalitativ litteraturstudie baserad på två självbiografiska böcker.

Bröstcancer är idag en vanlig sjukdom bland kvinnor och cytostatikabehandlingen är den behandling många upplever som påfrestande. Syftet med studien är att beskriva kvinnor med bröstcancers upplevelse och livskvalité under och efter behandling med cytostatika. I studien har dessa kvinnors livskvalité, välbefinnande, lidande och livsvärld belysts i samband med cytostatikabehandling. En kvalitativ litteraturstudie inspirerad av Graneheim och Lundman gjordes utifrån sju vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom det att kvinnor upplevde sin sjukdom och behandlingen individuellt, men att något sorts lidande alltid fanns.