Detta är ett examensarbete som handlar om Funktionsinriktad Musikterapi ? FMT. Det kan också beskrivas som en information och vägledning för dem som är intresserade av alternativa och kompletterande metoder för att ge ökat stöd och utveckling för personer med någon form av funktionsnedsättning. Arbetet belyser även aspekter rörande resurser. FMT kan beskrivas som en ?musikalisk rörelseterapi? där individen ställs i centrum och får möjlighet att utveckla sina funktionella förmågor i sin egen takt.

Jag beskriver i detta examensarbete FMT-metoden ? Funktionsinriktad MusikTerapi. Jag berättar också om arbetet med två av de Adepter jag haft under min praktiktid i FMT-utbildningen. Den ena är en kvinna som drabbats av traumatisk hjärnskada, den andra en kvinna som fått diagnosen Maladaptiv stressreaktion. Mina frågeställningar är: Hur kan FMT stärka självkänslan, skapa en positiv kropps-uppfattning och nya handlingsmöjligheter hos personer med olika funktionsnedsättningar. Min slutsats är att personer genom FMT får den tid de behöver, och erbjuds goda förutsättningar, för att bearbeta och utveckla kroppens olika funktioner, med utgångspunkt ifrån sin egen utvecklingsnivå. Därigenom ger arbetet med FMT individer möjlighet att uppnå ökade handlingsmöjligheter, en positiv kroppsuppfattning och stärkt självkänsla..

I detta examensarbete beskriver jag Funktionsinriktad MusikTerapi ? FMT.  Hur metoden vuxit fram och hur den fungerar i praktiken. Mitt syfte har varit att beskriva hur FMT kan vara ett stöd i utvecklingen för barn i förskola/förskoleklass. Jag beskriver i två fallbeskrivningar mitt arbete med två Adepter, som är två 6-åringar utan diagnoser.

Dahlqvist, Jeanette & Jansson, Sandra (2007): Mentorskap i grundskolan. Två mentorers och två Adepters erfarenheter. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi.

Ämnet för den här uppsatsen var i första hand mentorskap och jag ville ur ett socialpsykologiskt perspektiv studera det samspel som sker mellan mentor och adept. För att förstå hur denna relation kan uppfattas som utvecklande för både mentor och adept har jag i andra hand också tittat på de näraliggande begreppen coachning, fadderskap och handledning. Avsikten var dels att genom att synliggöra skillnader och likheter bidra till en förståelse för hur de olika relationerna kan fungera som utvecklande relationer i arbetslivet och dels utröna vilken typ av kompetens Adepter och mentorer menar att man utvecklar. En annan avsikt med arbetet var att bidra till att man använder de olika begreppen på ett mer konsekvent sätt.Anledningen till mitt val av problemområde hänger samman med att jag uppfattar att mentorskap är ett begrepp som används i flera sammanhang och med olika innebörd. Ofta talar man om mentorskapsprogram där syftet med programmen bl.a.

Det är mycket aktuellt med att ordna mentorprogram för kvinnor och i höst ska regeringen anordna ett sådant för att få fram fler kvinnor i ledande positioner. Det finns en hel del studier som tyder på att organiserade mentorprogram för kvinnor är ett effektivt sätt att öka antalet kvinnor på ledande positioner. Syftet med denna studie är att ta reda på vad Stockholm Zonta VI mentorprogram för kvinnor i karriären har betytt för deltagarna samt vad de anser är orsaken till den låga representationen av kvinnor på ledande positioner. Jag har genom sex semistrukturerade intervjuer med Adepter tagit reda på hur de upplevt programmet och vad det givit dem. I min analys har jag tagit hjälp av teorier från genusvetenskapen med Hirdmans (1988) genussystem och organisationsteorier med genusperspektiv av Lindgren (1999) och Wahl m.fl (2001).

Det är mycket aktuellt med att ordna mentorprogram för kvinnor och i höst ska regeringen anordna ett sådant för att få fram fler kvinnor i ledande positioner. Det finns en hel del studier som tyder på att organiserade mentorprogram för kvinnor är ett effektivt sätt att öka antalet kvinnor på ledande positioner. Syftet med denna studie är att ta reda på vad Stockholm Zonta VI mentorprogram för kvinnor i karriären har betytt för deltagarna samt vad de anser är orsaken till den låga representationen av kvinnor på ledande positioner. Jag har genom sex semistrukturerade intervjuer med Adepter tagit reda på hur de upplevt programmet och vad det givit dem. I min analys har jag tagit hjälp av teorier från genusvetenskapen med Hirdmans (1988) genussystem och organisationsteorier med genusperspektiv av Lindgren (1999) och Wahl m.fl (2001).

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden (Funktionsinriktad MusikTerapi). Jag beskriver även sensorisk integration och innebörden av sinnesintegrering och relaterar det till hur arbetet med FMT kan utföras. Under min praktikperiod har arbetet pågått med flera Adepter. Valter som har diagnosen Autism och Stellan som har diagnosen Down syndrom, får en närmare presentation här. Jag undersöker också om det går att nå fram till dessa personer med denna ickeverbala metod, när deras förutsättningar är så olika. Båda har funktionsnedsättningar, men av olika slag.

Syftet med rapporten var att beskriva varför idrottsföreningar inte internutbildar sina ledare. Vidare syftade rapporten till att analysera vilka faktorer i det befintliga samarbetet mellan idrottsföreningarna och SISU idrottsutbildarna som gjorde att samarbetet fortsatte samt att analysera vilka avgörande faktorer som gjorde att idrottsföreningarna avstod från ett samarbete med dem. I resultatet visade det sig att några av föreningarna inte hade tillräcklig kunskap om vad SISU idrottsutbildarnas arbete gick ut på, andra faktorer såsom avstånd till utbildningar, ovilja från ledarnas sida, glömska och ett bristande engagemang från SISU idrottsutbildarnas sida, var avgörande då föreningarna avstod från ett samarbete med dem. De som har eller har haft ett samarbete med organisationen tycker att den personliga kontakten är viktig för att samarbetet skall fortsätta. Fördelarna med samarbetet har varit de resurspengar som klubben tillgår via lärcirklarna.

Det finns mycket forskning kring kommunikation och ledarskap men det finns ingen direkt forskning om hur idrottskonsulenter kommunicerar kunskap om ledarskap i olika ledarprojekt. Syftet med denna studie är att undersöka och belysa vad och på vilka sätt SISU:s idrottskonsulenter kommunicerar kunskaper om ledarskap till Adepterna och mentorerna i projektet Unga Ledare i förhållande till sitt arbetsmaterial. Denna studie är till för att ta reda på hur kunskaper om ledarskap kommuniceras inom idrotten. Studien genomfördes med hjälp av tre observationstillfällen där det samlades in data samt en kompletterande intervju. Resultatet efter dessa observationer visar att idrottskonsulenterna utgår ifrån sitt arbetsmaterial på så sätt att de väljer ut det som dem själva tycker är viktigast att lära sig.

Vi fick av företaget Cardo i uppdrag att analysera deras mentorprogram, vilket ingick i deras managementprogram, CIMP 2005. Då deltagarna hade olika bakgrund och erfarenhet och därmed olika förutsättningar, bestod vårt uppdrag av att analysera och finna eventuella skillnader mellan deltagare som fått utbildning och handledning jämfört med dem som inte fått detta. Vårt syfte var att med utgångspunkt i deltagarnas upplevelser av mentorprogrammet, analysera deltagarnas reflektiva lärande, utifrån både ett adept- och mentorperspektiv. Med denna utgångspunkt valde vi att använda oss av ett kvalitativt angreppssätt med en empirisk och en teoretisk del. Den empiriska delen inleddes med en kort e-postintervju till samtliga deltagare.

Syftet med denna studie är att se hur socionomstudenters professionella sociala nätverk påverkas av organiserade mentorskap under utbildningen. Den teoretiska ramen utgörs av the Strength of Weak Ties, en teori om de svaga nätverkens betydelse för en individs professionella utveckling och framgång, samt nätverksteoretiska grunder och en litteraturgenomgång kring fenomenet mentorskap. Studien är genomförd som en fallstudie och fallet ifråga är mentorsprogrammet inom ramen för socionomutbildningen med inriktning verksamhetsutveckling på Malmö högskola. Datainsamlingen har skett genom en enkätundersökning bland de mentorer och Adepter som genomfört och avslutat mentorsprogrammet samt intervjuer med nyckelpersoner inom organiseringen av det. Resultatet och analysen visar att det finns många indikationer på att studenternas sociala nätverk utökats med hjälp av mentorskapet.

Bakgrund: Intensivvård innebär att förebygga och behandla hotande eller manifest svikt i ett eller flera organsystem hos svårt sjuka patienter. När den nyutexaminerade intensivvårdssjuksköterskan påbörjar sitt arbete på en intensivvårdsavdelning inleds en övergångsperiod. Denna kan pågå upp till två år och är en kritisk period där den nyanställda sjuksköterskan kan känna sig stressad och överväldigad. Mentorskap är en form av handledning där mentorn bland annat agerar som guide och förebild och tillhandahåller kunskap och råd inför den nya rollen. För drygt två år sedan påbörjades ett mentorprogram på en intensivvårdsavdelning i en storstadsregion i Sverige.

Läroplanen för grundskolan och förskoleklassen menar att det är viktigt att eleverna förhåller sig kritisk till fakta och lär sig inse att olika val medför konsekvenser. Gunilla Svingby anser att kritiskt tänkande bör genomsyra all undervisning i skolan vilket författarna i detta arbete håller med om. Kritiskt tänkande bör inte isoleras till enbart källkritik utan skall ses som en viktig del i undervisningen för att tillägna sig viktig kunskap för framtiden. Trots att författarna sökt med ljus och lykta har dessa funnit näst intill ingen forskning alls som belyser lärares arbetssätt och hur man kan arbeta för att vidareutveckla detta hos elever. Det kan tyckas som att ämnet är högaktuellt i samhället och det kan tyckas att det är av stor vikt att uppmärksamma detta i ett examensarbete.

Sammanfattning Bakgrund: Med bakgrund i att ideella föreningar upplever sin verksamhet som ovillkorligt skattebefriad är det intressant undersöka den faktiska medvetenhet kring skatteredovisning, och hur den påverkar föreningarnas redovisningsval. Problematiskt är att samtidigt som ideella föreningars skatteregler är likartade, finns indikationer på skillnader i såväl medvetenhet som redovisningsval föreningarna emellan.Syfte: Syftet är att ur ett institutionellt perspektiv undersöka ideella idrottsföreningars medvetenhet kring skatteredovisning. Vidare avser vi undersöka hur denna medvetenhet uttrycker sig i föreningarnas redovisningsval.Teori: Teoribildningen utgår ifrån ett institutionellt perspektiv som förklarar organisationers ageranden. Fokus ligger vid formella regler och informella normer vilka utgör institutioner som formar organisationers beteenden. Vidare förklaras också vägberoende, som kan ses som ett resultat av organisationers tendenser att följa tidigare handlingsval.Metod: Tillvägagångssättet bygger på kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio ideella idrottsföreningar i Uppsalaregionen.